Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stefanus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af kammarherren grefve V. D. von Schwerin (d. 1810)
och hafva en utmärkt vacker belägenhet vid inloppet
till Slätbaken. Vacker park och trädgård omgifva
gården. B. S.
Stegeborgs skärgårds tingslag, i Östergötlands
län, ingår i Hammarkinds härad samt omfattar
delar af S:t Anna och Gryt. Areal 16,457 har. 2,862
innev. (1889).
Stegeholm (Stäkeholm l. Stäkahus), fordom befäst
slott på en holme straxt utanför staden Vestervik,
innehades först af Bo Jonsson Grip och hans
arfvingar, kom derefter som län till Erik af Pommern
och eröfrades 1434 af Engelbrekts underbefälhafvare,
Jösse Nilsson. S., hvars län under unionstiden
bestod af Kinda, Ydre och Tjusts härad, gafs,
jämte Vesterviks stad; 1562 till grefskap åt
Sture-ätten och 1651, sedan denna ätt 1616 utslocknat
på manssidan, åt fältmarskalken Hans Kristofer von
Königsmark. Grefskapet, 1654 omfattande 243 1/2 hemman,
indrogs genom den stora reduktionen. – Af slottet
återstår endast en obetydlig ruin.
Stegling (Stegel och hjul). Se Rådbråkning.
Steglitsa, zool. Se Stiglitsa.
Stegocefaler, zool. Se Labyrintodonter.
Stegring, språkv. Se Böjning 3.
Stegräknare l. pedometer, mek., är en apparat, med
hvars tillhjelp en fotgängare kan beräkna den väg
han tillryggalagt, i det att stegräknaren angifver,
huru många steg som tagits. Sådana apparater,
vanligen med formen af ett fickur, äro inuti verket
försedda med en liten rörlig kropp, hvilken vid
den stöt, som uppkommer för hvarje steg fotgängaren
tager, rör sig upp och ned. Denna rörelse meddelas
genom en hjulutveckling till en visare, anbragt på
stegräknarens framsida, så att denna för hvarje steg
flyttar sig ett steg framåt. Det antal hvarf kring
hela urtaflan, som denna visare beskrifvit, angifves
af en andra visare, som flyttas ett steg för hvarje
hvarf, som den första visaren gör. Den andra visaren
står på samma sätt i förbindelse med en tredje, den
tredje med en fjerde o. s. v., hvarigenom en högst
betydlig vägsträcka kan af en stegräknare angifvas.
Stehag (Stödhaf), socken i Malmöhus län, delad å Onsjö
härad med 3,199 har, 1,354 innev., och Harjagers
härad med 418 har, 179 innev., tillsammans 3,617
har. 1,533 innev. (1889). S. utgör ett till egaren
af Könneholm patronelt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Onsjö kontrakt.
Steibelt, Daniel, en på sin tid berömd tysk pianist
och komponist, född 1765, elev af Kirnberger i
Berlin, gjorde sig i Paris bemärkt genom en opera,
Roméo et Juliette (1793), skördade i London ofantligt
bifall för sin pianokonsert L’orage (1796), utmanade
1800 Beethoven till en täflan, som dock aflöpte
med hans eget nederlag, samt bosatte sig 1808 i
Petersburg. Död 1823. Jämte ofvannämnda verk skref
S. operorna La princesse de Babylone, Cendrillon och
Sargines samt en mängd pianokompositioner.
Steier. Se Steyr.
Steiermark l. Steyermark, »kronland» och hertigdöme
i österrikisk-ungerska monarkien, tillhörande
dess cis-leithariska del, gränsar i n. till
ärkehertigdömet Österrike, i ö. till Ungern och
Kroatien-Slavonien, i s. till Krain samt i v. till
Kärnten och Salzburg. Areal 22,428 qvkm. Landet, som
delas i öfre eller norra S. och nedre eller södra S.,
är till nio tiondedelar ett bergland, uppfyldt af
Alperna, och utmärker sig genom en ovanlig rikedom på
natursköna partier. Endast i floddalarna och i de
östligaste distrikten förekomma slättland. Längst i
n. v. löpa de Noriska alperna, hvilkas högsta toppar
äro den kolossala Dachsteingruppen. (2,939 m.), på
gränsen till Salzburg och Österrike, och Grimming
(2,279 m.). Söder om floden Enns, från s. v. till
n. ö., gå tvänne grenar af Alpernas centralkedja. Den
norra, som drager genom landet mellan Enns och
Mur, är en fortsättning af Hohe Tauern och når sin
höjdpunkt i Hochgolling (2,863 m.). Den södra,
hvars ansenligaste topp är Eisenhut (2,440 m.),
genombrytes af Murs dalgång och fortsätter från
denna flods sammanflöde med Mürz till nordöstra
gränsen, der Semmering-passet bildar en öfvergång
öfver densamma. Båda kallas med ett gemensamt namn
de Steiriska alperna. I s. mellan Drave och Save,
märkas Sulzbachbergen (Bachergebirge, 1,497 m.;
på gränsen till Krain höja sig Rinka (2,486 m.) och
Oistrizza (2,276 m.). Vigtigaste floderna äro Mur
med Mürz, Drave och Save med Sann; Enns med Salza
samt Traun flyta på kortare sträckor genom landets
norra del. Flere för sin naturskönhet berömda sjöar
finnas. Af de omkr. 70 mineralkällorna äro de vid
Rohitsch och Gleichenberg mest kända. Klimatet är
i n. tämligen kallt, men i s. mildt. I Admont är
medeltemperaturen 6° C., i Marburg 12° C. Oaktadt
sin alpnatur är S. ett af den österrikiska monarkiens
bäst odlade land. 21,4 proc. af arealen äro åker och
trädgårdar, 12,75 proc. äng, 16,75 proc. betesmark
och nära halfva arealen skog. Åkerbruket omfattar i
synnerhet odling af flere sädesslag, potates, hampa
och humle. Derjämte frambringas i S. förträffligt
vin och frukt. Boskapsskötseln är genom de rika
alpbetena af betydenhet. 1880 egde landet 61,338
hästar, 663,173 nötkreatur, 188,273 får, 532,721
svin och en mängd fjäderfä. Skogsafverkning drifves
i ansenlig skala, men af största vigt är bergsbruket
med den derpå grundade industrien. 1881 producerades
i S. 1,640,000 ton brunkol, 279 ton stenkol och
421,000 ton jernmalm. Dessutom förekomma zink,
bly, grafit, svafvel, marmor, salt och flere
slags leror. Tillverkningen af metallvaror,
jernvägsskenor, jerntråd, stålarbeten af allahanda slag
m. m. har i synnerhet i de norra distrikten nått en
hög fullkomning. Öfriga industrialster äro: glas,
papper, linnevaror, cigarrer, likörer m. m. Såväl
export- som transitohandeln är liflig. Samfärdseln
befordras i främsta rummet af den genom landet,
löpande Wien–Triestebanan. För undervisningen är
sörjdt genom 1 universitet, 1 teknisk högskola,
1 handels- och 1 ritakademi, alla i Graz, samt 2
teologiska läroanstalter, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
