- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
515-516

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stephanus Laurentii ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sterna, zool. Se Tärneslägtet.

Sternberg. 1. Stad i Mähren, vid Brünn–S.-
och S.–Lichtenau-banorna. 14,243 innev. (1880),
förstädernas befolkning inberäknad. S. är
hufvudorten för Mährens bomullsindustri,
hvarjämte der tillverkas linne- och sidenvaror,
likörer m. m. Frukt, särskildt körsbär, odlas i
omnejden. 1241 anföll Jaroslav af S. en
anryckande mongolhär vid S. och dref den på
flykten. Till belöning erhöll han af konung
Wenzel af Böhmen en betydande landsträcka,
hvarefter han 1246 anlade fästet S., kring hvilket
staden sedermera uppväxte. – 2. Stad i
storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin. 2,646
innev. (1885). S. är omvexlande med Malchin
de mecklenburgska ständernas samlingsplats och
var under medeltiden furstligt residens.

Sternberg, Kaspar Maria von, grefve von
S., österrikisk vetenskapsman, född 1761. d.
1838, var 1803–07 vice president i
landsdirektionen i Regensburg och lefde derefter som
privatman dels i Prag, dels på sina gods i
Böhmen. S. var en af sin tids förnämste
naturforskare, särskildt inom botaniken och
geognosien. Bland hans skrifter märkas Reise
durch Tyrol nach Italien im jahre 1804
(1806)
och Versuch einer geognostisch-botanischen
darstellung der flora der vorwelt
(1820–38).

Sternberg, Alexander, friherre von
Ungern-S.
, tysk romanförfattare, född på
fädernegodset Noistfer nära Reval d. 22 April 1806,
lefde sedan 1830 i Tyskland. Död i
Dannenwalde i Mecklenburg-Strelitz d. 24 Aug. 1868.
S. var en ytterst produktiv och mångsidig
författare, men kall och frivol. I Der missionar
(2 bd, 1842) och Diane (3 bd, s. å.) rör han
sig på kriminalromanens område, i Paul (3
bd, 1845) för han aristokratiens talan, och
genom romanerna Die royalisten (1848), Die
beiden schützen
(1849) och Die kaiserwahl (1850)
vann han reaktionspartiets synnerliga bifall.
Derjämte författade han Braune märchen (1850;
4:de uppl. 1875), Die ritter von Marienburg
(1853), Die dresdener galerie (2 bd, 1857–58),
historisk-biografiska romaner, en samling
intressanta minnen ur politiska och literära
kretsar, kallade Erinnerungsblätter (6 bd,
1855–60) m. m.

Sternberg, Mattias Alexander von
Ungern-S.
, krigare, riksdagsman. Se
Ungern-Sternberg.

Sternberger kuchen, T., geol., kallas de ofta
kakformiga block af en mycket fossilrik
sandsten, som i stor mängd förekomma i närheten
af Sternberg i Mecklenburg. De äro först helt
nyligen funna i fast klyft och utgöra genom
jern- och kalkhaltigt bindemedel sammankittade
delar af en annars lös sand. De tillhöra
öfveroligocena underafdelningen af
tertiärsystemet.
B. L-n.

Sterne [stärn], Laurence, engelsk
romanförfattare, föddes i Clonmel i Irland d. 24 Nov.
1713. Hans far var militär, och under de
första tio åren af sitt lif flyttade gossen med
dennes regemente från plats till plats. Sedan han
genomgått en skola i Halifax och efter faderns
död med slägtingars hjelp studerat vid
universitetet i Cambridge, lät han prestviga sig
och erhöll 1738 pastoratet Sutton med prebende
i York. Tre år senare fick han tillika
pastoratet Stillington. Hans hela personlighet
lämpade sig dock föga för detta ämbete. Sin
författarebana började han egentligen först 1760,
då han utgaf de två första delarna af
Tristram Shandy, hvilka till 1767 följdes af
ytterligare sju. Genom detta verk uppnådde S.
hastigt en ovanlig popularitet och blef den
ideal-humoristiska romanens grundläggare. Tristram
Shandy är icke en sammanhängande, sig
utvecklande roman i vanlig mening, utan ett
brokigt virrvarr af episoder, hvilka, ehuru
stundom gränsande till cynism, i en förening af
satir och sentimentalitet återspegla
menniskornas dårskaper och smärtor. Sjelfva ordet
sentimental kan sägas härleda sig från S., hvars
Sentimental journey through France and Italy
(2 bd, 1768; »Yoricks känslosamma resa genom
Frankrike och Italien», 1790–91) mottogs med
förtjusning och gjorde författarens stämning en
tid till den herskande i Europas bildade
kretsar. Detta arbete är frukten af den resa till
södern, som han företog 1762–65 för att
förbättra sin brutna helsa. Han hann dock ej
fullfölja den tillämnade fortsättningen på detsamma.
Redan d. 18 Mars 1768 afled han i London.
Jämte ofvannämnda verk författade S. Sermons by
Yorick
(1760) samt efterlemnade en
brefvexling, 3 bd, utg. 1775, och Letters from Yorick
to Eliza
(utg. s. å.; »Yoricks och Elizas
brefvexling», 1797). Hans samlade skrifter
utgåfvos af Browne i 4 bd 1873.

Sterne, Carus, psevdonym för den tyske
naturforskaren Ernst Krause.

Sternoptyx, zool. Se Plattfiskar.

Sternum, Lat., anat., bröstben (se d. o.).

Sternutatoria, Lat., medel, som åstadkomma
nysning.

Stesichoros, forngrekisk lyrisk skald från
Himera på Sicilien, lefde omkr. 600 f. Kr.
Han lär ursprungligen hafva hetat Tisias, men
erhållit namnet S. (choruppställaren) med
anledning af sin konst att ordna och inöfva
sjungande och dansande körer. Äfven säges han
hafva fulländat det antistrofiska
kompositionssättet, genom införande af epoden (se
Antistrof och Epodos), och var för öfrigt prisad
såsom en bland de förnämste lyriske skalderna.
Hans lyriska dikter, hvilka voro samlade i 26
böcker, anslöto sig nära till den episka
skaldekonsten. De synas företrädesvis hafva
behandlat mytiska ämnen och stodo, för så vidt man
kan döma af de bibehållna fragmenten (utgifna
af Bergk i Poëtae lyrici graeci, 4:de uppl. 1882),
äfven med afseende på språket nära den episka
dialekten, likasom den daktyliska verstakten i
dem är förherskande.
A. M. A.

Stetoskop (af Grek. stethos, bröst, och
skopein, se, förnimma), ett af R. T. H. Laennec
uppfunnet instrument, en ihålig cylinder,
hvilken läkare begagna som hörselrör vid
undersökning af bröstets inre delar. Jfr
Auskultation.

Stettin. 1. Regeringsområde, i mellersta
delen af preussiska prov. Pommern, med 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free