Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af nära 73 qvkm. Den har en mängd smärre öar,
upptager Ho-, Stor- och Högboåarna samt afflyter
genom Gafleån. – Storsjön i Småland, Norra Tjusts
härad, invid Vestervik-Norsholms jernväg, har vackra
stränder med flere gamla herresäten. Den är belägen
vid 12,1 m. höjd öfver hafvet och har en areal af
omkr. 15 qvkm. samt afflyter genom Storån till viken
Syrsan af Östersjön. – I samma härad fins äfven
en annan sjö med samma namn, men med aflopp genom
Vindån. Andra smärre sjöar med namnet Storsjön finnas
i Södermanland, Daga härad, med utlopp i Trosaån;
på gränsen mellan Nerike och Östergötland, hörande
till Finspångsåns system; i Herjedalen, genomfluten
af Ljungan; i Ångermanland, Helsingland, Upland,
Vestmanland och Småland. A. G.
Storskarf, zool. Se Skarfslägtet.
Storskifte. Se Egoskifte.
Storskraken, zool. Se Skrakar.
Storsnäpporna, zool. Se Mellansnäpporna.
Storspof, zool. Se Spofslägtet.
Storstig, äldre svenskt kolmått = 24 tunnor = 39,6
hl. (annorstädes = 18 tunnor). Jfr Stig.
Storsultan. Se Sultan.
Stortarm l. groftarm. Se Groftarm.
Storting. Se Norge, sp. 1361.
Stortröja, detsamma som kavaj (se d. o.).
Stortyskar (T. »grossdeutsche») kallades i Tyskland
efter 1848 det politiska parti, som eftersträfvade de
tyska landens, äfven de båda stormakterna, Österrikes
och Preussens, förening till en stat på federalistisk
grundval. Jfr Småtyskar.
Stor-Uman, insjö i Stensele socken, Vesterbottens
län. Längd omkr. 65 km., bredd 2–6 km. Sjön har sitt
aflopp i Ume-elf.
Storvesir l. Storvisir (Ar.-Turk. Sádr-i-asam, »den
höga hedersplatsen») kallas i muhammedanska land den
högste ämbetsmannen, hvilken fordom var sultanens
ställföreträdare både i krig och fred, och som
numera är innehafvare af en ministerpresidents
myndighet. Särskildt mäktiga voro de turkiske
storvesirerna från senare delen af 16:de årh., då
sultanerna sjelfva helt och hållet upphörde att taga
del i rikets omedelbara förvaltning.
Storvik, jern vägs-, post- och telegrafstation vid
Norra stambanan och Gefle–Dala jernväg, 219 km. från
Stockholm, inom Ofvansjö socken, Gefleborgs län.
Story [stå’ri] 1. Joseph S., amerikansk jurist,
född 1779 i Marblehead i Massachusetts, blef 1801
advokat och 1811 medlem af Förenta staternas högsta
domstol. Från 1829 var han tillika professor i
juridik vid Harvard-universitetet i Cambridge. Död
1845. S. arbetade kraftigt på att göra högsta
domstolens makt gällande öfver de enskilda staternas
domstolar. Hans Commentaries on the constitution of
the United states (4:de uppl. 1873) och Commentaries on
the conflict of lands (7:de uppl. 1872) betraktas i
Amerika såsom klassiska verk. – 2. William Wetmore
S., bildhuggare, den föregåendes son, född d. 19
Febr. 1819 i Salem i
Massachusetts, studerade först juridik, men egnade sig
sedan åt skulptur och literatur samt är sedan 1848
bosatt i Rom. Hans plastiska verk, till största
delen idealfigurer, utmärka sig genom en spirituel,
stundom storartad uppfattning och en mästerlig
teknik. Nämnas må en porträttstaty af hans fader samt
statyerna Kleopatra, Sibylla, Saul och Det sörjande
Jerusalem. De mest betydande af hans litterära
arbeten äro Roba di Roma (1862), The proportions
of human figure (1866), Graffiti d’Italia (1869)
och diktsamlingen Nature and art (1844).
Storå (eg. Isojoki), socken i Vasa län, Närpes
domsaga, Ilmola härad, Finland, afskildes från
Lappfjärd 1855 till eget imperielt pastorat af 3:dje
kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Areal 639
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,494 personer
(1887). A. G. F.
Stosch, Philipp von, baron, tysk konstsamlare,
född 1691 i Küstrin, lefde förnämligast i Italien
och dog 1757 i Florens. S. efterlemnade storartade
samlingar af kartor, kopparstick, bronser och mynt,
men framförallt af gemmer, öfver hvilka Winckelmann
1760 upprättade en katalog. Största delen af dessa
konstföremål inköptes af Fredrik II af Preussen.
Stosch, Albrecht von, preussisk militär, född d. 20
April 1818 i Koblenz, blef 1835 sekundlöjtnant
i preussiska armén och 1861 öfverste samt var
under kriget med Österrike (1866) generalmajor
och öfverqvartermästare vid andra armén. Efter
fredslutet s. å. utnämndes han till direktor
för militärekonomidepartementet och förordnades
1870 till chef för generalintendenturen. Genom
hans förträffliga anordningar visade sig den tyska
arméns provianteringsväsende under kriget 1870–71
vara det bäst organiserade i verlden. År 1872 blef
S. chef för amiralitetet med statsministers titel,
1875 general af infanteriet och 1876 amiral à la
suite i sjöofficerskåren. Han gjorde sig synnerligen
förtjent om den tyska flottans utveckling, men
trädde 1883 tillbaka från sin chefspost i anledning
af meningsskiljaktigheter med Bismarck. Sedan dess
har han varit bosatt på sitt gods i Rheingau.
Stosz, pass i Thuralperna, på gränsen mellan
schweiziska kantonerna Appenzell och Sankt Gallen. Den
nya, 9,6 km. långa postvägen öfver S. kringgår
passets högsta höjd (951 m.). Vid S. utkämpades d. 17
Juni 1405 en strid, i hvilken kantonen Appenzells
innevånare besegrade österrikarna.
Stosz, Veit, berömd tysk träsnidare, född i
Nürnberg omkr. 1440, begaf sig till Krakov, der
han 1484 fullbordade högaltaret i Maria-kyrkan, och
bosatte sig 1496 åter i sin födelsestad. Af hans der
bibehållna arbeten må nämnas änglahelsningen i S:t
Lorenzkyrkan, en rosenkrans i germaniska museet
och en Jungfru Marias kröning. S. bibehöll i sina
arbeten de redan förut gifna formerna, men gaf dem ett
originelt innehåll och präglade dem med en storartad,
stundom till det bisarra gränsande karakteristik. Han
efterlemnade äfven några kopparstick. S. dog blind
i Nürnberg 1533.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
