- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1495-1496

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

onatur i fråga om svensk rättstavning (1886),
hvarigenom han råkade i en häftig skärmytsling
med de mera avancerade nystafvarna, en strid, som
framkallade starka ord å ömse sidor och gaf upphof
åt en hel literatur. T:s ståndpunkt kritiserades
skarpt af bl. a. A. Noreen (i två artiklar under
titeln »Prof. Es. Tegnér och rättstafningsfrågan» i
tidskriften »Nystavaren», 1886) och A. Schagerström,
hvarå T. svarade med Antikritiska anmärkningar om
svensk rättstavning
(i »Ny svensk tidskrift» och
»Nystavaren», 1886). Äfven inom Svenska akademien har
T. måst bryta en lans för sina rättstafningsidéer,
hvilka der ställde honom på den »radikala» sidan,
medan han af nystafvarna betraktades som alltför
»konservativ». Sina grundsatser i afseende på de nyare
teoriernas erkännande och tillämpning af akademien (i
6:te uppl. af hennes »Ordlista») har han framställt
i en broschyr: Svensk rättstavning. Ändringsförslag
framlagda i Svenska akademien
(1887; tryckt i endast
25 ex. och aldrig tillgänglig i bokhandeln). –
Under de senaste åren har T. varit ifrigt sysselsatt
med arbete inom Bibelkommissionen, för hvars skull
han hösten 1889 t. v. bosatte sig i Upsala. Till
denna sida af hans verksamhet hör den kritiska
uppsatsen Den nya öfversättningen af Psaltaren. Några
motanmärkningar
(1888). R. G.

3. Tegnér, Elof Kristofer, biblioteksman,
författare, den föregåendes broder, född i
Kellstorp d. 30 Juni 1844, blef student i Lund 1860,
filos. doktor derstädes 1865, e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket i Lund s. å. och amanuens
vid universitetets historiska museum 1867. T. antogs
1870 till e. o. amanuens vid Kungl. biblioteket i
Stockholm och tjenstgjorde derstädes, sedan 1877 såsom
ordinarie amanuens, till slutet af 1883, med afbrott
förorsakade dels af uppdraget att ordna Linköpings
stiftsbibliotek, dels af en kortare tids anställning
såsom amanuens vid Lunds universitets konsistorium,
dels af utländska resor. Då Kungl. bibliotekets
samlingar 1877 flyttades från Kungl. slottet till sin
nuv. lokal i Humlegården, hade T. uppdrag att dervid
utöfva den närmaste ledningen och tillsynen. Sedan
d. 1 Dec. 1883 är han bibliotekarie vid Lunds
universitetsbibliotek. – T. har utöfvat en ganska
omfattande skriftställareverksamhet. Bland hans
arbeten må nämnas 2:dra delen af Lunds universitets
historia 1668–1868
(1868, i förening med M. Weibull),
Anteckningar om Lunds universitets historiska museum
(i »Skånska fornm. fören:s tidskr.», 1871), Bidrag
till kännedomen om Sveriges yttre politik närmast
efter statshvälfningen 1772
(i »Hist. bibl.», 1879),
Öfversigt af Kongl. bibliotekets samlingar af svenska
brefvexlingar
(i »K. bibl:s handl.», 1880), Gustaf
Mauritz Armfelt
(3 dlr, 1883–87), ett af den svenska
biografiska literaturens yppersta verk, lika utmärkt
i fråga om stil som om forskning, Tvenne italienska
resande i Sverige på Karl XI:s tid
(i »Ymer», 1890) och
Om italienska arkiv och bibliotek (i »Hist. tidskr.»,
1890). Han har vidare författat en stor del af banden
7 och 8 (1875–81) af »Svenskt biografiskt lexikon. Ny
följd», hvilka
band han äfven redigerat. Han har derjämte
redigerat och bearbetat »Minnen och anteckningar af
L. v. Engeström» (2 dlr, 1876) och »Anteckningar och
minnen af H. G. Trolle-Wachtmeister» (2 dlr, 1889)
samt ombesörjt utgifningen af »Bref från konung Gustaf
III till G. M. Armfelt» (i »Hist. handl. utg. af
k. Samf. för utg. af handskr. rör. Skandis hist», XII)
och af följande med literaturhistoriska anmärkningar
och förklaringar försedda upplagor af farfaderns
skrifter: »Samlade skrifter» (godtköpsupplaga; 4
dlr, 1871–72), »Efterlemnade skrifter. Ny samling»
(3 dlr, 1873–74; till större delen ett urval af bref
från olika perioder af skaldens lif) och »Samlade
skrifter. Jubelfestupplaga» (7 dlr, 1882–85) äfvensom
samlingen »Ur Esaias Tegnérs papper. Urval af samtidas
bref till E. T.» (1882). De literära förtjenster
T. inlagt tillskyndade honom 1884 af Svenska akademien
det s. k. Karl Johans pris. 1891 blef han ledamot af
Vitt., hist. o. ant. akademien.

Tegnerider benämnas de svenska skalder af lägre rang,
hvilka mer eller mindre omedvetet tillegnade sig
den store Es. Tegnérs bildspråk och ton (Lindeblad,
B. v. Beskow, Scherini m. fl.).

Tegskifte. Se Egoskifte.

Tegucigalpa, hufvudstad i central-amerikanska
republiken Honduras, vid öfre loppet af den
i Fonseca-viken (Stilla hafvet) utfallande
floden Choluteca. Omkr. 12,000 innev. Katedral,
det mest framstående byggnadsverket i hela
republiken. Universitet.

Tegyra (äfven Tegyrai och Tegyra), obetydlig
forngrekisk stad i norra Beotien, hufvudsakligen
bekant genom den seger, som Pelopidas i spetsen
för »den heliga skaran» der tillkämpade sig öfver
spartanerna (376 f. Kr.). A. M. A.

Teheran (Tehran), hufvud- och residensstad i Persien,
ligger på omkr. 1,300 m. höjd på en högslätt, som
i n. begränsas af den snöbetäckta Elburskedjan,
hvars på 35 km. afstånd belägna vulkankägla
Demavend har en höjd af 5,715 m. (Hedin). På
1870-talet reglerades och utvidgades staden genom
europeiska ingeniörer. Gasverk och några breda, med
trottoarer försedda gator anlades, och ett och annat
hus med vesterländsk arkitektur uppfördes. Sedan
1888 äro 4 km. spårvägar anlagda af ett belgiskt
bolag. T. omgifves af en graf och en bred jordvall
samt har i allmänhet smala och illa underhållna
gator. Medan de fattiges hus äro eländiga lerhyddor,
hvilka sammanstörta efter ett längre regn, utmärka sig
de förmögnes genom rik inre dekorering och omgifvas
af vackra trädgårdar, i synnerhet citadellet (ark),
som innesluter sjahens residens och omgifves af en
särskild mur. Bland de icke synnerligen märkliga
moskéerna må nämnas Mesjid-i-Sjah (konungsmoskén),
med vacker hufvudfasad, samt Mesjid-i-Madar-i-Sjah
(konungens moders moské). Utom de med flere moskéer
förenade medreséerna (andliga högskolor) har T. en af
sjahen underhållen högskola, i hvilken europeiska och
persiska lärare undervisa i matematik, ingeniörs-
och krigsvetenskap, musik, målarekonst, äfvensom
i arabiska, engelska, franska och ryska språken. I
T. finnes äfven en efter europeiskt mönster byggd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free