- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
395-396

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenmärken, vid hafs- eller insjökuster i derstädes befintligt fast berg eller i en större, jordfast sten anbragta märken - Vattenmätare, zool. Se Vattenlöpare - Vattenmögel. Se Saprolegniaceæ - Vattennäbbmus. Se Näbbmössen - Vatten och bröd, jur. Redan i Visby stadslag heter det å flere ställen om den, so mej förmår erlägga ådömda böter »böte med vatten och bröd» - Vattenområde. Se Flod - Vattenorgel. Se Orgel - Vattenormbunkar - Vattenormen (vattenslangen), astron. Se Hydra 2 och Hydrus - Vattenormslägtet. Se Hafsormarna - Vattenpass (vattpass), libell, nivå, fys.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller kortare tids förlopp undergått någon förändring
i förhållande till fastlandet. Vanligen utgöres
sjelfva vattenmärket af en i berget inhuggen, 10–20
cm. lång horisontal linie eller en deruti säkert
inborrad jerndubb, hvars höjd öfver medelvattenståndet
noga bestämmes genom afvägning eller, der så ske
kan, genom direkt uppmätning. Se Vattenstånd.
E. E.

Vattenmätare, zool. Se Vattenlöpare.

Vattenmögel. Se Saprolegniaceae.

Vattennäbbmus. Se Näbbmössen.

Vatten och bröd, jur. Redan i Visby stadslag
heter det å flere ställen om den, som ej förmår
erlägga ådömda böter: »böte med vatten och bröd»
eller »böte med kroppen, nämligen med vatten och
med bröd». Äfven i gårdsrätterna förekommer denna
straffart. Att »ligga i tornet eller kistan och äta
vatten och bröd» är ett straff, som träffas redan i
de äldsta af dessa. För den allmänna lagstiftningen
förblef vatten- och brödstraffet länge så godt som
alldeles främmande. Blott på ett enda ställe stadgar
landslagen såsom förvandlingsstraff att »ligga i
konungens häkte och äta vatten och bröd». Från
senare hälften af 1600-talet möter emellertid
fängelse vid vatten och bröd mycket ofta i lagar och
författningar än såsom förvandlingsstraff, än såsom
omedelbart ålagdt straff. I 1734 års lag gjordes
ett ganska rikligt bruk deraf. Längsta tiden enligt
denna lag var 28 dagar, den kortaste 4. Genom 1864
års strafflag afskaffades vatten- och brödstraffet
såsom omedelbart ådömd bestraffning och bibehölls
endast såsom förvandlingsstraff. Längsta tiden
blef då 20, den kortaste 3 dagar. Genom lagen af
d. 16 Maj 1884 blef slutligen hela denna straffart
aflyst i Sverige, och böter förvandlas numera till
enkelt fängelse. – Såsom vatten- och brödstraffet
i Sverige verkställdes: utan afbrott och utan
rätt för fången att erhålla salt utöfver den ringa
qvantitet, som ingick i brödrationcn (i Danmark
och Norge, der detta straff ännu är bibehållet,
verkställes detsamma med afbrott, i allmänhet efter
hvar femte dag, hvarförutom fången jämte vatten
och bröd erhåller salt), var detta straff till sin
hufvudsakliga karakter ett kroppsstraff. Såsom sådant
träffades detsamma i viss mån af samma anmärkningar,
som riktats emot de gamla hos oss omkr. midten af
19:de århundradet afskaffade kroppsstraffen (se
d. o.). Dessutom var det en uppenbar inkonseqvens,
att, ehuru böter utgjorde den lindrigaste af
strafflagens straffarter och jämförelsevis större
förbrytelser bestraffades med enkelt fängelse,
böter likväl vid bristande tillgång skulle
öfvergå till fängelse med tillägg af svältstraff.
J. H-r.

Vattenområde. Se Flod.

Vattenorgel. Se Orgel.

Vattenormbunkar. Se Rhizocarpeae.

Vattenormen (vattenslangen), astron. Se Hydra 2
och Hydrus.

Vattenormslägtet. Se Hafsormarna.

Vattenpass (vattpass), libell, nivå, fys., kallas
instrument, medelst hvilka vågräta, d. v. s. med
den lugna vattenytan parallella, riktningar kunna
bestämmas. De äro af tre slag.
Trävattenpasset l. lodmallen (»lodsnöret») är en skifva
af ek eller något annat hårdt träslag i form af en
likbent triangel med omkr. 0,5 m bas, från hvilkens
spets en rits går vinkelrät mot basen. Ett blylod
är medelst ett snöre fäst upptill i ritsen, och
snöret är så långt, att, då vattenpasset ställes
med basen på en horisontal yta, blylodet spelar
in i en i basens midt gjord urskärning. Är det
en längre linie, som skall nivelleras (se d. o.),
måste man använda en »rätskifva», omkr. 3 m. lång,
med parallella, släthyflade kanter. På en af dessa
kanter ställes lodmallen, och den motstående kanten
hvilar på den yta, som skall nivelleras. Detta
instrument begagnas allmänt af stenhuggare och murare
m. fl. handtverkare. – Kanalvågen l.
vattenvågen är ett vattenpass, hvars konstruktion grundar
sig derpå att i kommunicerande kärl vätskans yta
står lika högt i alla kärlen. I sin enklaste form
består det af ett omkr. 0,75 m. långt och omkr. 3
cm. vidt metallrör, som på ändarna är omböjdt, och
på hvars midt en konisk hylsa är fastlödd. Vid de
omböjda ändarna äro glasrör vattentätt fästa. Då
instrumentet skall användas, fästes det medelst
hylsan vid ett stativ och fylles med så mycket vätska
(t. ex. vatten, qvicksilfver), att vätskeytorna ligga
inom glascylindrarna. Genom syftning öfver dessa ytor
kunna punkter bestämmas, som ligga i samma vågplan
som vätskeytorna. Instrumentet har ej stor användning
i Sverige. – Vattenpasset med blåsa grundar sig derpå
att i ett med en vätska i det närmaste fyldt, slutet
kärl luftblåsan, som fyller det återstående rummet,
alltid intager den högsta punkten i kärlet, huru
detta än vrides eller vändes. Det består af ett kärl,
som fylles med sprit eller eter (ej vatten) vid hög
temperatur. Under afsvalningen sammandrager vätskan
sig i det väl tillslutna kärlet, och ett litet tomrum
uppstår, som fylles af den af vätskan afgifna ångan,
så att en liten gasblåsa (ej luftblåsa) bildas. Detta
vattenpass förekommer i form af en dosa eller af ett
rör. Dosvattenpasset l. doslibellen (som nyttjas, då
man vill ställa en yta horisontalt) består af en låg,
cylindrisk metalldosa (fig. 1), med 1 dm. diameter

illustration placeholder
Fig. 1.


som är lufttätt tillsluten med ett urglas, hvars
konvexa yta är vänd utåt. Genom ett hål i botten
fylles det med sprit. Kärlets botten är för öfrigt
så konstruerad, att, då man ställer dosan på ett
horisontalt plan, blåsan spelar in på urglasets
högsta punkt, hvilken är utmärkt genom några i glaset
inslipade koncentriska cirklar. Doslibellen är beqväm
att använda, men föga känslig och användes derför sällan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaq/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free