- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
421-422

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaxholm, sjöstad, belägen på östra änden af Vaxön i Stockholms skärgård - Vaxholms artillerikår (n:o 5), den första nybildade fästningsartillerikår i Sverige - Vaxholms fästning. Gustaf I anlade år 1549 på den s. k. Vaktsholmen, sedermera Vaxholmen, i Stockholms skärgård, i sundet mellan Vaxön och Rindön, 19 km. fr. Stockholm, ett mindre jordverk med blockhus - Vaxhud (ceroma). Se Foglar, sp. 1538 - Vaxkabinett. Se Vaxplastik - Vaxmal, bimal, bifjäril, Galleria melonella L. (G. cereana L., G. cereella E.), zool.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fartyg afsedda segelleden från Trälhafvet till
Stockholm. Uppbyggd på de ojämna strandklipporna vid
sundet, som skiljer staden från fästningsholmen, är
staden oregelbundet anlagd och saknar alla framstående
byggnader, men erbjuder likväl från sjön en prydlig
anblick, tack vare de många villor, som i och omkring
staden uppbyggts för sommargäster från Stockholm,
hvilka gerna välja V. till vistelseort. Stadsområdet,
159 har, satt till 1 mtl, tillhör kronan. Innevånarnas
antal uppgick 1870 till 1,088 och 1880 till 1,278 samt
hade 1891 minskats till 1,070. Taxeringsvärdet uppgick
1891 till 1,598,500 kr., förutom 4 mill. kr. för
V:s och Oskar Fredriksborgs fästningar samt Rindö
redutt. Stadens tillgångar uppskattades 1890 till
103,848 kr. och skulderna till 51,071 kr. För
kommunala behof uttaxerades kr. 3,82 för hvarje
krona bevillning. År 1890 funnos 19 handlande, med 14
biträden, och 46 handtverkare, med 25 arbetare. Ingen
fabrik finnes. Någon annan sjöfart än den lifliga
förbindelse, som medelst passagerareångbåtar eger rum
med Stockholm, förekommer knappast. Afsättningen af
färsk fisk, i synnerhet strömming, på Stockholm är
ej obetydlig. Varmbadinrättning. Afdelningskontor
af Stockholms läns sparbank. I kyrkligt afseende
bildar V. jämte 7 mtl från Värmdö jordebokssocken
ett konsistorielt pastorat, innefattande en areal
af 1,594 har. – V. utgör med de öfriga städerna i
Stockholms län en valkrets vid riksdagsmannaval
till Andra kammaren. Staden förer sedan 1690 i
sitt sigill en af vatten omgifven bastion med ett
torn och två svenska flaggor samt ett skepp. –
V. har för sin tillvaro att tacka anläggningen af
fästningen. Alltid en obetydlig ort, var den länge
köping. Stadsprivilegier lära först utfärdats 1652,
då platsen till en början kallades Mariestad. Ända
till midten af 1800-talet handhades rättsskipningen
af en s. k. justitiarie, förordnad af landshöfdingen.
A. G.

Vaxholms artillerikår (n:o 5), den första
nybildade fästningsartillerikår i Sverige,
uppsattes på grund af 1888 års riksdags beslut d. 1
Jan. 1889 genom armédagorder af d. 2 Nov. 1888 med
förläggningsort Vaxholms och Oskar Fredriksborgs
fästningar. Kåren skall bestå af 23 officerare,
25 underofficerare, 2 civilmilitärer och 400
man fördelade på 4 kompanier. Kåren, hvars chef
tillika är kommendant på fästningarna, tillhör 4:de
militärdistriktet och 4:de fördelningen. Uniformen
är den för artilleriet fastställda, med några få
modifikationer. För inträde i kåren och befordran
till löjtnant gälla liknande bestämmelser som för
fältartilleriet. Manskapet anvärfvas på 2 år, men
kan rekapitulera. Underbefälets utbildning sker
vid kåren, men officerarnas förberedande studier
för inträde till Artilleri- och ingeniörhögskolan
idkas vid k. Svea artilleriregementes läroverk i
Stockholm. Kåren har en årlig beväringskontingent
af 400 man. Chefsämbetets adress är Vaxholm.
H. W. W.

Vaxholms fästning. Gustaf I anlade år 1549 på den
s. k. Vaktsholmen, sedermera Vaxholmen, i Stockholms
skärgård, i sundet mellan Vaxön
och Rindön, 19 km. fr. Stockholm, ett mindre
jordverk med blockhus, hvilket sistnämnda under Johan
III:s regering ombyggdes till ett muradt torn. Under
Karl XII:s tid uppgjordes af generalqvartermästaren
Stuart till fästningens fullbordande en fullständig
plan, hvilken på den korta tiden af 8 år kom till
utförande. Fästningen utgjordes då af en öppen
fyrkantig skans, hvars norra front var tenaljerad
och de öfriga bastionerade. Med anledning af
ångans införande som drifkraft för krigsfartyg,
hvarigenom nya fordringar ställdes på sjöfästningars
konstruktion, börjades år 1833 en fullständig
ombyggnad af fästningen enligt Montalemberts då
allmänt gällande grundsatser, och 30 år senare stod
fästningen färdig i sitt nuvarande skick, med höga,
kasematterade, i granit uppförda donjoner, afsedda
för eldgifning i flere våningar. Samtidigt med
denna ombyggnad uppfördes äfven på Rindöns vestra,
Vaxholm beherskande udde den s. k. Rindö redutt (se
Rindö) jämte några mindre jordbatterier. Emellertid
kunde de nya fästningsverken icke länge fylla sin
bestämmelse gent emot artilleriets hastigt växande
förstörelseverkan. 1867 års befästningskomité
föreslog derför att visserligen bibehålla Vaxholms
fästning såsom en centralt belägen samlings- och
förrådsort för försvaret i Stockholms skärgård,
men att för öfrigt icke utsätta denna fästning för
ett första anfall af större pansarfartyg. På grund
deraf spärrades de framför liggande Kodjupssunden
med försänkningar, och segelleden flyttades till
Oxdjupet, hvars försänkning genombröts, hvarjämte till
den nya segelledens försvar anlades det bepansrade
dubbelfästet Oskar Fredriksborg (se d. o.) samt till
försvar af försänkningarna flere öppna kustbatterier
uppfördes å bakomliggande holmar. Denna nya
försvarsplan var 1877 fullt genomförd. Besättningen
utgöres af Vaxholms artillerikår.
O. A. B.

Vaxhud (ceroma). Se Foglar, sp. 1538.

Vaxkabinett Se Vaxplastik.

Vaxmal, bimal, bifjäril, Galleria melonella
L. (G. cereana L., G. cereella E.), zool., är
en till pyralidernas grupp bland småfjärilarna
(Microlepidoptera) hörande mal-liknande fjäril,
som har fått sina svenska namn deraf att den gerna
innästlar sig i bisamhällen och förstör dem derigenom
att dess larver äta sig gångar genom vaxkakorna
och förtära honingen. De angripna vaxkakorna
öfverspinnas med en tät väfnad, som synes skydda
larverna mot binas angrepp. Det säges äfven, att bina
sky lukten af den för känseln glatta, fetglänsande och
obehagliga fjärilen. – Slägtet Galleria Fabr., som af
åtskilliga entomologer föres till malfjärilarnas
grupp, har läpp-palperna tillbakaböjda och
kortare än hufvudet. Käkpalperna äro stora och
långt framsträckta. Pannan bär långa, framåtriktade
hår, bildande en skärm öfver palperna. Vingarna äro
försedda med korta hårfransar; framvingarna äro långa
och smala, askgråa, med en purpurbrun strimma utmed
inkanten. Skutellen är svart, med hvit spets. Hannen
har blekare framvingar, med spetsen något ursvängd;
honans framvingar äro mörkare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free