- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1429-1430

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wrangel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Livland. Med Henrik W. (se W. 1) kom ätten att spela en
rol i Sveriges historia. På grund af hans förtjenster
blefvo hans söner Kasper och, Karl Henrik (f. 1606,
d. som landshöfding i Åbo län 1654) 1653 friherrar
af Elimä
(i Nyland, Finland), hvarvid de i vapnet
(i högra öfra fältet) upptogo en springande häst
med guldkrona på hufvudet. Kaspers äldre son Fabian
(se W. 2) fick 1687 greflig värdighet, men slöt 1712
sjelf sin ätt. Karl Henriks sonsons sonson Fabian
(se W. 6) erhöll 1809 greflig värdighet, men hvarken
han eller hans efterkommande hafva tagit introduktion
på riddarhuset; de senare hafva ej häller användt
grefvetiteln. – En gren af ätten immatrikulerades
1818 som friherrlig på finska riddarhuset.

1. Wrede, Henrik, konung Karl IX:s räddare, var
livländsk adelsman, arf herre till Wredenhoff i
och Nyenhoff samt ryttmästare. Då i slaget
vid Kirkholm d. 17 Sept. 1605 konung Karl IX, som
blifvit sårad, och hvars häst störtat, var nära att
falla i de segrande polackernas händer, lemnade
W. honom sin häst, på hvilken konungen undkom.
Men W. blef af fienderna nedhuggen. Till belöning
för att han sålunda gick i döden för sin konung
fingo hans enka, Gertrud von Ungern-Sternberg,
och hans bägge söner d. 21 Juli 1608 evärdlig
besittningsrätt till Elimä fjerding i Finland
och godset Sitz (i Wittenstens län, Livland).
Svenska akademien lät 1805 slå en minnespenning
öfver W., och C. G. Nordin skref dertill ett »Minne»
(»Sv. akad:s handl. ifrån år 1796», 4:de del., 1809).

2. Wrede, Fabian, grefve, ämbetsman,
statsman, den föregåendes sonson, föddes d. 20 Mars
1641 på Peipola i Finland, ingick efter fullbordade
studier och vidsträckta resor i främmande land på
den civila ämbetsmannabanan och befordrades 1675
till landshöfding i Viborgs län. Han förflyttades
1681 i samma egenskap till Upland, visade en
ovanlig duglighet och drift vid reduktionens
verkställande inom sitt län och utnämndes till följd
deraf af Karl XI till landtmarskalk vid 1682
års riksdag. Efter Klas Flemings död, 1685, fick
W. ledningen af reduktionen sig anförtrodd såsom
chef för de båda reduktionsverken samt utnämndes
s. å. till kungligt råd. Två år senare ställdes
han i spetsen för drätselförvaltningen såsom
president i Kammar- och Kommerskollegierna, visade
sig vara en ypperlig finansman och skar sina bästa
lagrar genom sitt outtröttliga arbete för höjandet af
Sveriges handel och näringslif. 1687 upphöjdes han i
grefligt stånd. Karl XI:s förtroende insatte W.
i förmyndarestyrelsen (1697), som skulle regera
Sverige under Karl XII:s omyndiga år, men han skildes
också tillsvidare från sitt presidentsämbete och
fick i stället öfverinseendet öfver flottans ärenden.
På dessa anordningar gjordes snart ett slut genom Karl
XII:s myndighetsförklaring vid 1697 års riksdag. W.
blef aldrig den unge konungens närmare förtrogne;
men sedan kriget brutit ut, föll på den gamle dugande
statsmannen en dryg del af den börda, som under
denna tid det hemmavarande rådet hade att bära.
Han hade i främsta rummet att sköta finanserna och
under tryckande nöd anskaffa de medel, som kriget
kräfde. 1711 dispenserades han från kammar-
och finansärendena, men behöll presidentskapet i
Kommersekollegium. Han afled i Stockholm natten
till d. 6 Dec. 1712. Svenska akademien lät 1854
slå en minnespenning öfver W., och i sammanhang
dermed författade B. von Beskow ett »Minne» af W. (i
»Sv. akad:s handl. ifrån år 1796», d. 28, 1856).
Hjr.

3. Wrede, Fabian, friherre, riksråd, den föregåendes
kusins son, föddes 1694, blef i svensk krigstjenst
kapten, men tog 1719 afsked och ingick i stället
i holsteinsk krigstjenst, i hvilken han slutligen
uppnådde generalmajors grad. Detta hindrade honom ej
att taga en liflig del i de svenska riksdagsstriderna,
och han var derunder en ifrig anhängare först af
det holsteinska partiet och sedan af hattpartiet.
Stor godsegare i Finland såsom en af arvingarna till
H. Wrede, plägade han uppträda såsom ledare för den
finska adeln på riddarhuset och utöfvade dessutom
ett stort inflytande, derigenom att de franska
underhållspenningarna till hattpartiet till stor del
gingo genom hans händer. Vid utbrottet af 1741 års
ryska krig erhöll han på grund af sin kännedom af de
finska förhållandena ledningen af krigskommissariatet
och utnämndes på ständernas begäran till öfverste i
svensk tjenst. De intriger, som under kriget bedrefvos
inom hären i syfte att åvägabringa fred genom ett
holsteinskt tronföljareval, torde ej hafva varit
främmande för W., ty han väckte först förslag om
den beskickning till ryssarna, som anförtroddes åt
Lagercrantz (se denne). Då denna beskickning blef
utan resultat och den svenska hären instängts
i Helsingfors, var W. en af de underhandlare,
som nödgades afsluta den skymfliga kapitulationen
derstädes d. 24 Aug. 1742. På riksdagen motsatte han
sig derefter med sådan häftighet förslaget att till
tronföljare välja den danske kronprinsen, att han
hotade med att finnarna i sådant fall skulle gifva
sig under Ryssland. Sedan emellertid Adolf Fredrik
af Holstein-Gottorp blifvit vald till tronföljare,
var W. en af dem, som mest bidrog till ett närmande
mellan hattpartiet och honom. Också blef han, när
hattpartiet med tillhjelp af denna förbindelse
vid 1746 års riksdag befäste sin makt, utnämnd
till riksråd. Under de strider, som efter Adolf
Fredriks tronbestigning uppstodo mellan honom och
hattrådet, blef W. visserligen sitt parti trogen,
men de torde dock hafva bidragit till att han 1756
nedlade sitt rådsämbete. Vid hattpartiets fall
föröfvades honom hans rådspension. Han dog d. 17
Febr. 1768 på sin egendom Fogelsta, i Södermanland.
S. B.

4. Wrede, Henrik Jakob, friherre, partiman, den
föregåendes broder, föddes 1696 på Edeby, i Salems
socken, Södermanland. Liksom brodern var han en
anhängare af hertig Karl Fredrik af Holstein-Gottorp,
åt hvilken han 1711 varit page, och i hvars arme han
blef major, under det hans tjenstgöring i svenska
armén (från 1713), till följd af omöjligheten att
efter freden bereda lön åt hela mängden af officerare
från krigsåren, inbragte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:34 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free