Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abstrahera, se bort från något - Abstrakt. Se Abstrahera - Abstrakter, mus. - Abstrakt frihet. Se Moralisk - Abstraktion - Abstrus, dunkel, svårfattlig - Absurd, orimlig - Absurditet, orimlighet - Absurdum (lat.). Se Ad absurdum - Absyrtos, äfven Apsyrtos, grek. myt. - Abt, Franz - Abts kuggstångssystem, järnv. Se Kuggstångsbana - Abu (arab.), "fader" - Abuam, handelsplats i oasen Tafilet i Marokko - Abu-arisch, vattenfattigt landskap i Arabien - Abu-bekr, en rik och ansedd man af kureisjiternas stam - Abu-djafar (El-Mansur), kalif - Abu-Fazl. Se Abu-l-fasl - Abukir (det forna Kanopos), by och hamn i Nedre Egypten - Abu Klea, ort i Egypten - Abu-l-abbas, kalif 750-754. Se Kalifat - Abu-l-chair, Abu Said, sufismens stiftare. Se Sufism - Abu-l-faradsch, Gregor A. Ben-el-arun, äfven kallad Barhebräus - Abu-l-fasl (Abu-Fazl), stormogol Akbars storvesir och historieskrifvare - Abu-l-fida, Ismael - Abu-l-ghazi Bahadur, tatarisk kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom abstraktion ur de enskilda åskådningarna bilda
begreppen, själfva generalisera de enskilda fallen
till allmänna regler. Exemplen skola därför meddelas
före begreppen och reglerna.
(S-E.)
Abstrakt. Se Abstrahera.
Abstrakter (af lat. abstrahere, fråndraga),
mus., i orgelverken använd utväxlingsmekanism,
bestående af smala, tunna träspjälor, som löpa från
tangenterna till motsvarande, i väderlådan anbragta
spel-ventiler. Jfr Orgel.
Abstrakt frihet. Se Moralisk.
Abstraktion, attraherande verksamhet; resultatet
däraf, abstrakt föreställning eller begrepp;
tankeskapelse utan åskådlighet eller motsvarighet i
verkligheten. Se vidare Abstrahera.
Abstrus (lat. abstrusus, af abstrudere, fördölja),
dunkel, svårfattlig, förborgad.
Absurd (lat. absurdus, missljudande, af surdus,
doft ljudande, döf), orimlig, förnuftsvidrig, löjlig.
Absurditet, orimlighet, förnuftsvidrighet. Jfr Absurd.
Absurdum (lat.). Se Ad absurdum.
Absyrtos (grek. Apsyrtos, lat. Absyrtus), äfven
Apsyrtos, grek. myt., broder till Medea och dödad
antingen af henne eller Jason vid flykten från
Kolchis. Se Argonauterna.
Abt, Franz, tysk sångkompositör, f. 1819 i Eilenburg,
blef 1852 hofkapellmästare i Braunschweig och dog
1885 i Wiesbaden. Hans kompositioner äro i allmänhet
utmärkta för melodi-rikedom och behaglig harmoni, men
urarta ej sällan till en veklig känslosamhet. Några
af hans sånger hafva blifvit verkliga folkvisor. I
Sverige är han mest känd genom sina manskvartetter.
A. L.
Abts kuggstångssystem, järnv. Se Kuggstångsbana.
Abu (arab.), "fader"; motsvarar det hebreiska ab
och förekommer i manliga personnamn, t. ex. Abu-bekr,
Abu-kelb. Jfr Abba.
Abuam, handelsplats i oasen Tafilet i
Marokko. Viktigaste marknad i nordvästra Sahara.
Abu-arisch, vattenfattig landskap i Arabien, vid Röda
hafvet. Tillhör Jemen. Hufvudstad af samma namn med
omkr. 8,000 inv.
Abu-bekr ("fader till jungfrun"), en rik och ansedd
man af kureisjiternas stam, f. 573 i Mekka, slöt
sig till Muhammed vid dennes första uppträdande och
blef genom sin dotter Ajesja dennes svärfader. Efter
Muhammeds död, 632, utvaldes A. till hans efterträdare
och blef sålunda den förste kalifen. Han dog 634.
Abu-djafar (El-Mansur), kalif 754–775. Se
vidare Kalifat.
Abu-Fazl. Se Abu-l-fasl.
Abukir (det forna Kanopos), by och hamn i Nedre
Egypten, 26 km. n. ö. om Alexandria, numera bebodt
endast af ett par hundra araber. I viken ö. om
A. stod natten 1–2 aug. 1798 ett stort sjöslag,
hvari den engelske amiralen Nelson besegrade
franska Medelhafs-flottan under de Brueys. Nelson
öfverraskade franska flottan, där den, 13 linjeskepp
och 4 fregatter stark, låg till ankars på A:s
redd. Ögonblickligen anföll han med alla sina 13
linjeskepp den del af fiendens styrka, som låg längst
i lofvart, hvarvid några skepp ankrade innanför,
andra utanför den franska linjen. Fullständigt mörker
inträdde härunder. Nelson tvekade dock icke. Den
del af franska
flottan, som anfallits af hans hela styrka,
måste snart duka under, trots det tappraste
motstånd; flaggskeppet L’Orient sprang i luften,
och engelsmännen kunde med öfverlägsna krafter
kasta sig öfver återstoden af fienden. Segern blef
fullständig. Endast 2 linjeskepp och 2 fregatter
undkommo. Detta sjöslag tillförsäkrade engelsmännen
herraväldet i Medelhafvet. – I juli 1799 landsteg
en turkisk här vid A. och eröfrade därvarande
fort. Bonaparte angrep densamma 25 s. m. och vann en
fullständig seger; flera tusen turkar föllo eller
drunknade under flykten. – I mars 1801 landsteg en
brittisk här under Abercrombie vid A. General Menou
med sina franska trupper angrep engelsmännen 23 s. m.,
men blef i grund slagen, hvarpå fransmännen måste
utrymma Egypten.
H. W-L.
Abu Klea, ort i Egypten, 37 km. n. v. om Metamme i
Bajuda-stäppen. Sudaneserna angrepo där 17 jan. 1885
de engelska trupperna under general Stewart, men
blefvo till största delen nedgjorda.
Abu-l-abbas, kalif 750–754. Se Kalifat.
Abu-l-chair, Abu Said, sufismens stiftare. Se Sufism.
Abu-l-faradsch, Gregor A. Ben-el-arun, äfven kallad
Barhebräus, berömd arabisk och syrisk skriftställare,
född i Malatia 1226. Från 1264 till sin död,
1286, innehade han värdigheten af "mafrjan",
näst patriarkens den högsta inom jakobitiska
kyrkan. Bland hans många skrifter må nämnas en på
syriska författad "Krönika", en synnerligen viktig
källskrift i 3 delar (1:a d. utg. af Bedjan, Paris
1890, 2:a och 3:e d. utg. af Lamy och Abbeloos,
Louvain 1872–77). A. egnade sig med stort nit åt
uppgiften att för sina landsmän göra tillgängligt
arabernas vetande samt återupplifva syriska språket
och litteraturen, som under arabernas och persernas
herravälde ständigt sjunkit.
Abu-l-fasl (Abu-Fazl), stormogol Akbars storvesir och
historieskrifvare, en af österlandets utmärktaste
statsmän, f. 1551 i Agra, var Akbars främste
medhjälpare vid dennes sträfvanden att genom
hänsyn till ras- och religions-egendomligheter
möjliggöra ett beståndande stort indiskt välde. Han
mördades 1602 på anstiftan af tronföljaren Selim
(Jehangir). A. författade ett berömdt historiskt verk
om Timur och hans efterkommande, äfven omfattande
större delen af Akbars regering. Tredje delen,
Ain-i-Akbari (öfv. af Gladwin, Kalkutta 1783–86,
2:a uppl. Kalkutta 1889; utg. och öfv. af Blochmann
och Jarret, Kalkutta 1873–94), utgöres af en
politisk-statistisk-administrativ skildring af
Akbars välde, hvilken ej varit utan inflytande på
engelsmännens förvaltningssystem.
Abu-l-fida, Ismael, arabisk historieskrifvare
och geograf, furste i Hama, f. i Damaskus 1273,
d. 1331. Hans förnämsta arbete är en världshistoria,
som når till 1329 och är af stort värde för orientens
historia. Bland latinska öfversättningar däraf märkas
Annales muslemici, af Reiske (Köpenh. 1789–94). och
Historia anteislamica, af Fleischer (Leipzig 1831),
hvilka tillsammans bilda en fullständig öfversättning
af Abu-l-fidas arbete. En af A. skrifven geografi
utgafs af Reinaud och de Slane (Paris 1840) samt
i fransk öfv. af Reinaud och Guyard (Paris 1837–
48 och 1883).
Abu-l-ghazi Bahadur, tatarisk kan, f. 1605, d. 1665,
besteg tronen i Kiva 1644 och abdikerade 1663 till
förmån för sin son. På östturkisk dialekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
