- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
101-102

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Achrelius, Acrelius l. Akrelius, en gammal svensk prästsläkt. Ericus Helsingius - Achrelius, Daniel - Achrelius, Abraham - Achro-. Se Akro- - Achsjarumov, Nikolaj Dmitrievitj - Achté. 1. Emmy Charlotta A. - Achté. 2. Aino A. - Achtermann, Wilhelm - Achterwal. Se Aru-öarna - Achtschellinck, Lucas - Achtuba. Se Volga - Achtyrka, befäst stad i Ryssland - Achyranthes L. Se Alternanthera och Iresinæ - Acid., förkortning för acidum - Acid-albuminat, farm. Se Albuminat - Acidifiering, metod för framställandet af stearin (se d. o.) - Acidimetr l. Syrmätning, kem. Se Analys - Acidit, petr. Se Basit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Achrelius, Acrelius l. Akrelius, en gammal
svensk prästsläkt, som inom sig räknat många lärda
och på sin tid betydande män. Dess stamfader,
Ericus Helsingius, f. 1507, d. 1591, var född
i Hälsingland och blef 1549 kyrkoherde i Åker
(Österåker) i Roslagen, efter hvilken socken hans
barn kallade sig Acrelius. Från dessa härstamma
släkterna Akrel och Acrel, af hvilka medlemmar
blifvit adlade med namnen Akrell och af Acrel.

Achrelius, Daniel, svensk-finsk författare, f. i
Åbo 1644, befordrades 1673 till akademi-sekreterare
och adjunkt i filos. fakulteten vid Åbo universitet
samt utnämndes 1679 till professor i vältalighet
därstädes. Död 1692. A. var en af Finlands mera
flitiga författare på 1600-talet. Bland hans
poetiska alster må nämnas: Moralia, eller korta
Reglor
och Propheten Daniels Vthläggning öfver
Kon. Nebucadnezars Dröm. Jämvähl hans egen Syn,
som finnes i det 7 Cap. I Svensk Vers dhe Vnga til
tjenst affsatt
. Titlarna angifva tidens uppfattning af
poesiens uppgift. Genom sitt naturvetenskapliga arbete
Contemplationes mundi (betraktelser öfver världen),
som i en fyndig och blomsterrik stil innehöll
åtskilliga af den samtida filosofen A. Kirchers
satser och som beredde naturvetenskaperna insteg och
fotfäste i Finland, råkade A. i delo med många af
sina ämbetsbröder. I denna bok påstås dock ännu –
nära 200 år efter Copernicus’ födelse – att jorden
är världsalltets medelpunkt. Se uppsats af A. Hultin
i Sv. litter. sällsk. i Finland förh. 1894–95.
V.*

Achrenius, Abraham, finsk präst och andlig skald,
f. 1706 i Somero socken (Tavastehus län). Han
blef 1725 student i Åbo och 1736 kapellan i Esse i
Österbotten, nära Jakobstad. Där kom han i beröring
med de s. k. "separatisterna", ett religionsparti,
hvilket egentligen icke så mycket i läran som i sin
gudstjänst skilde sig från den allmänna kyrkan. Dessa
separatister voro missnöjda med den, enligt deras
åsikt, hos prästerskapet rådande bristen på kristligt
nit. Det var samma andliga riktning, som sedermera
visade sig i Sverige bland de s. k. skevikarna.
Till en början predikade A. ifrigt mot nämnda
separatister och deras anfäktelser, men efter hand
öfvergick han själf mer och mer till deras åsikter
och anmälde snart för stiftsstyrelsen i Åbo, att han
icke längre ämnade tjänstgöra. Han inkallades till
förhör inför denna andliga myndighet och dömdes
att ej få pläga umgänge med andra, en dom, som
likväl aldrig gick i fullbordan. Sedan han inför
Stockholms konsistorium nöjaktigt förklarat sig,
insattes han 1742 ånyo i sitt ämbete. 1748 blef han
slottspredikant i Åbo och 1753 pastor i Nousis, där
han verkade till sin död, år 1769, och förvärfvade
sig sin församlings kärlek och högaktning genom sitt
varma nit för medmänniskors väl och för utbredning af
en lefvande gudsfruktan. De varaktigaste frukterna af
hans ifver för främjandet af ett sant religiöst sinne
hos folket äro hans på finska författade andeliga
sånger, af hvilka han efterlämnade omkr. 200, de
allra flesta original. Ehuru till formen ingalunda
alltid fulländade och ej sällan röjande brist på
poetisk lyftning, hafva de likväl, mest i form
af s. k. arkkiveisuja (visark), blifvit spridda i
tusental kring Finlands bygder och utgöra ännu en
kär uppbyggelseläsning för de "andligt sinnade"
invånarna i mången finsk stuga.

Achro-, Se Akro-.

Achsjarumov, Nikolaj Dmitrievitj, rysk novellist
och kritiker, f. 1819 i Petersburg, d. 1893, var i
krigsministeriets tjänst 1839–45, men egnade sig sedan
uteslutande åt litteraturen. A. var såsom författare
underhållande och fantasirik, såsom kritiker en
afgjord motståndare till allt slags tendens i konsten.
A-D J.

Achté. 1. Emmy Charlotta A., född Strömer, finsk
sångerska, f. 1850 i Uleåborg, studerade 1869–73 under
fru Stenhammar i Stockholm och Masset i Paris samt
engagerades därpå i Bergboms finska operasällskap, där
hon utfört de mest olika partier, bland hvilka såsom
de bästa räknas Valentine i "Hugenotterna", Leonora
och Azucena i "Trubaduren" samt Fidelio, Lucrezia
och Judinnan. 1875–76 företog hon en studieresa till
Paris, Leipzig, Dresden och Berlin. 1878 uppträdde
hon på teatern i Göteborg. 1875 blef hon gift med
den finske musikera L. N. Achté (f. 1835, d. 1900).

2. Aino A., den förras dotter, f. 1876, studerade
från 1894 vid konservatoriet i Paris, debuterade
på Stora operan därstädes 1897 med utomordentlig
framgång samt har sedan på samma scen sjungit de
främsta sopranpartierna i "Faust", "Romeo och Julia",
"Tannhäuser", "Lohengrin", "Josef" och andra operor,
enstämmigt berömd för både musikalisk och dramatisk
talang. Sedan 1901 är hon gift med juris doktorn
och advokaten i Helsingfors Heikki Renvall, men är
fortfarande med högt gage fäst vid Paris-operan.
A. L.

Achtermann, Wilhelm, tysk bildhuggare, f. 1799,
d. 1884 i Rom, behandlade endast religiösa ämnen och
utförde en mängd förträffliga arbeten, alla hållna i
medeltidsstil. Hans förnämsta verk är den kolossala,
ur ett enda block huggna, Korsnedtagningen (1858
uppställd i katedralen i Münster).

Achterwal. Se Aru-öarna.

Achtschellinck, Lucas, flamsk målare, f. i Bruxelles
1626, d. där 1699, var lärjunge af P. van der Borcht
d. y., men blef starkt påverkad af Arthois. Som
säkra bilder af honom anses två små landskap i
Dresdens galleri: Landsväg vid skogskanten och
Hus i skogen, utmärkta genom frisk och naturlig
behandling samt saftig grönska. Men för öfrigt målade
han helst större landskap med dekorativ syftning
och bibliskt staffage, beställda för kyrkor och
kloster. I senare tid aflägsnades de dock från sina
platser och förflyttades dels till sakristiorna,
dels till enskilda samlingar. Stora landskap af
denna art af A. finnas i Brügge och Gent. I alla
dessa härröra dock figurerna från annan hand.
C. R. N. (O. G-G.)

Achtuba. Se Volga.

Achtyrka, befäst stad i Ryssland, guv. Charkov, vid
floden Achtyrka. Omkr. 24,000 inv. Stor fruktodling
i kringliggande trakter.

Achyranthes L. Se Alternanthera och
Iresinæ.

Acid., förkortning för acidum.

Acid-albuminat, farm. Se Albuminat.

Acidifiering (af lat. acidum, syra), metod för
framställandet af stearin (se d. o.).

Acidimetri l. Syrmätning, kem. Se Analys.

Acidit, petr. Se Basit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free