- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
159-160

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adelswärd. 2. Erik Reinhold A. - Adelswärd. 3. Georg Nicolaus A. - Adelswärd. 4. Renauld Oscar d'A. - Adelsö, socken i Stockholms län - Adelung, Johann Christoph - Adelöf, socken i Jönköpings län - Adémar. Se Adhémar - Ademption, fråntagande - Aden, engelsk stad och befästning på Arabiens södra kust, i Jemen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ur krigstjänsten 1808. Dessutom tjänstgjorde
han vid hofvet, där han börjat sin bana som
kavaljer hos hertiginnan af Södermanland. Han blef
öfverstekammarjunkare 1817 och chef för kronprinsens
hof 1823. Sistnämnda år tilldelades honom greflig
värdighet. A. bevistade riksdagarna 1809–34,
tillhörde 1817 statsutskottet och var 1823 ordförande
i bankoutskottet. Han räknades vid sistnämnda
tidpunkt till oppositionen. När G. F. Wirsén 1824
lämnat presidentplatsen i Statskontoret och Järta
ej lyssnat till uppmaningen att låta sig utnämnas
till hans efterträdare, inträdde A. i dec. 1825
åter i statens tjänst, som president i sagda verk;
det ansågs dock, att Wirsén alltjämt hade stort
inflytande på dettas styrelse. A. utnämndes till
statsråd i dec. 1829. Han afled 22 jan. 1840 och
prisades efter sin död i "Sveriges stats-tidning"
för sin öppna och redbara karaktär, frimodighet,
fasthet i grundsatser samt trohet och tillgifvenhet
för konung och fädernesland. – Hans grefliga
linje upphörde, då hans son erhöll tillstånd
att afstå från den ärfda grefvevärdigheten.
M. SDN.

3. Georg Nicolaus A., friherre, diplomat, f. 31
aug. 1810, den föregåendes brorson, var son till
dåv. löjtnanten Göran Axel A., som togs till fånga
af fransmännen vid Stralsund 1807 och fördes
till Frankrike, där han bosatte sig. A.,
som 1837 började sin diplomatiska bana, blef envoyé
1856 i Petersburg och 1858 i Paris samt tog afsked
1877. Död i Paris 26 nov. 1878.

4. Renauld Oscar d’A., friherre, statsman. den
förres broder, f. 18 dec. 1811, deltog i
fransmännens krig i Algeriet, tog 1844 afsked
ur krigstjänsten och bosatte sig i Nancy,
där han 1848 utsågs till chef för nationalgardet.
S. å. valdes han till medlem af nationalförsamlingen,
röstade där för Napoleons presidentskap, men drog sig
efter statskuppen 1851 tillbaka från det offentliga
lifvet. Död i S:t Hélier på Jersey 18 febr.
1898. A. utgaf bl. a. La liberté de conscience
en Suède
(1861) och Considérations sur la réformation
et les lois de 1860 en Suède
(1862)

Adelsö, socken i Stockholms län, Färentuna
härad. 3,063 har. 636 inv. (1901). A. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Upsala stift, Svartsjö
kontrakt. – Öarna i denna socken ega en stor rikedom
på fornlämningar och minnesmärken af alla slag. På
Adelsön, vid byn Hofgården, låg den historiskt bekanta
kungsgården Alsnö (se d. o.), af hvilken ännu några
obetydliga spår finnas kvar. Nära kyrkan ligga tre
stora och väl bibehållna grafhögar, "Kungshögarna".
HS HD.

Adelung, Johann Christoph, tysk språkforskare,
f. 1732 i Pommern, var 1759–61 gymnasielärare i
Erfurt och egnade sig därefter i Leipzig åt det mest
olikartade publicistiska och lärda skriftställen. Han
blef 1787 hofråd och öfverbibliotekarie i Dresden
och dog där 1806. – A. koncentrerade efter hand
sina lärda mödor på kunskapen om tyska språket,
och ehuru till anlagen mera samlare och ordnare
än forskare, vardt han dock genom sällspord flit
och metodisk följdriktighet en märkesman på detta
område. Hans stora lexikon Versuch eines vollständigen
grammatisch-kritischen wörterbuchs der hochdeutschen
mundart
(5 bd, 1774–86; ny uppl. 1793–1801) skattades
högt och
ansågs normgifvande ända till midten af 1800-talet,
liksom hans handböcker i grammatik, stilistik
och rättstafning länge behärskade de tyska
läroverken. A:s ögonmärke var språkriktigheten,
och såsom rättesnöre för denna satte han ensidigt
nog Meissen-dialekten. Han egde stor förmåga att
finna lagar för språkbruket, och hans sansade purism
gjorde nog sin nytta. Barn af förståndsupplysningens
tidehvarf, hade A. föga vetenskapliga begrepp om
språkets växt och väsende; också fördunklades
sedermera hans arbeten alldeles genom Jacob
Grimms. Ett sammanställande arbete öfver alla jordens
språk, Mithridates oder allgemeine sprachenkunde,
påbörjade A. med bd I (de asiatiska språken, 1806);
det fullbordades med 3 bd af J. S. Vater (1809–17). –
Hans brorson, Friedrich A., f. 1768, d. 1843
som direktör för orientaliska institutet i Petersburg,
var en lärd språk- och häfdaforskare.

Adelöf, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 11,816 har. 1,537 inv. (1901). A. utgör
ett regalt pastorat i Linköpings stift, Norra
Vedbo kontrakt. – Stor grafhög nära kyrkan, och
på prästgårdens egor ett graffält från hednatiden
med stensättningar, som enligt traditionen äro
lämningar efter en stad: Vulberg eller Valberg.
HS HD.

Adémar. Se Adhémar.

Ademption (lat. ademptio), fråntagande.

Aden [eng. uttal : ei’dn], engelsk stad och fästning
på Arabiens södra kust, i Jemen. 180 km. ö. om
Bab-el-mandeb, i en af nakna vulkaniska sträckningar
kringstängd dal, som utgör kratern af en slocknad
vulkan. All växtbärande jord, som finnes i denna dal,
är ditskaffad. Fastän A:s luftstreck är högeligen
torrt och hett, är det dock ej osundt. Regn faller
endast ett par veckor i september, stundom blott hvart
tredje år, men då i strömmar. Storartade cisternsystem
hafva blifvit utförda af engelsmännen för en
kostnad af 18 mill. kr. En telegrafkabel är nedlagd
tvärs genom Indiska hafvet till Bombay. A. har en
förträfflig, genom höga berg skyddad hamn, tillräcklig
för hela flottor. – Under medeltiden var A. stapelort
för hela Arabiens handel samt nederlagsplats för
södra Asiens och östra Afrikas naturalster och
Europas fabriksvaror. Efter upptäckten af sjövägen
kring Goda-Hoppsudden började A. förlora sin stora
betydelse, och 1839 hade denna världshandelns stad
sjunkit ned till en fattig by, hvilken s. å. genom
ett fördrag afträddes till engelsmännen. Dessa måste
dock följande år med vapenmakt sätta sig i besittning
däraf. Det af engelsmännen i besittning tagna området
inskränkte sig till den lilla vulkaniska halfö, på
hvars östra sida staden A. ligger (54 kvkm.). 1868
köpte engelsmännen den v. därom belägna halfön Djebel
Hasan eller Little Aden (39 kvkm.) af sultanen af
Lahedj och 1882 en smal kuststräcka, som förenar
båda halföarna (88 kvkm.), så att A. nu utgör 206
kvkm. med en folkmängd (trupperna oberäknade) af
41,222 pers. (1901). Därtill kommer ett skyddsområde
af omkr. 20.000 kvkm. Till A. höra ock öarna Perim
och Sokotra samt Kuria-Muria-gruppen. A. lyder
administrativt under guvernören i Bombay och
är frihamn. Förnämsta införsel-artikeln är
stenkol, hvaraf ofantliga massor här uppläggas
för de ångfartyg, hvilka genom Sues-kanalen
underhålla förbindelsen med östern. Det är
nu också export-orten för Arabiens kaffe.
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free