- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
161-162

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adenin, kem. - Adenit, med. - Adenoid, med. - Adenoida vegetationer. Se Nässjukdomar - Adenom. Se Tumör - Adenophora Fisch., bot. - Adenos, sjöbomull - Adenoskleros, med. - Aden-viken, den del af Arabiska hafvet - Adeodatus, påfve - A deo rex, a rege lex, från Gud konungen, från konungen lagen - Adeps, fett - Adept, under medeltiden: en som föregaf sig hafva funnit "de vises sten" - Aderbejdjan, provins i Persien. Se Aserbejdjan - Aderer l. Adrar, ett af berber och araber bebodt bergland i västra Sahara - Aderno, stad på Sicilien - Adersbach-klipporna - Aders telefon, en hörtelefon, utmärkt af en ringformad stålmagnet - Adessivus, en kasus i finskan - Adesso (it.), hand., strax - A detto l. Ditto (it.), hand. - À deux, på tu man hand - À deux crayons. Se Handteckning - À deux mains, fr., mus., för två händer - À deux usances. Se À usance - Ad extremum (lat.), till det yttersta; slutligen - Ad futuram memoriam (lat.), till framtida erinran - Adhatoda, bot. Se Justicia - Adhémar l. Adémar, biskop - Adhémar, Alphonse Joseph - Adherbal, konung i Numidien, mördad 112 f. Kr. Se Jugurtha - Adherens, med. - Adherera, hänga vid; vidhålla - Adhesion, fys.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Adenin, kem., en af Kossel upptäckt organisk
förening, C5H5N5, som bildas vid sönderdelning af
cellkärnans nuklein. Adenin är, liksom guanin, ett
purinderivat, nämligen aminopurin (se Purin),
och bildar pärlemorglänsande fjäll eller nålar,
svårlösliga i kallt, men lättlösliga i hett vatten.
P. T. C. (H. E.)

Adenit (lat. adenitis, af grek. aden, körtel), med.,
inflammation i lymfkörtlarna.

Adenoid (af grek. aden, körtel, och eidos, form),
med., körtelaktig.

Adenoida vegetationer. Se Nässjukdomar.

Adenom (af grek. aden, körtel). Se Tumör.

Adenophora Fisch., bot., växtsläkte af
nat. fam. Campanulaceæ, med blå klockformiga
blommor. Innefattar flera på kalljord
odlade arter från Sibirien och östra Europa.
A-N. (G. L-M.)

Adenos (namnet af Adene, en stad i Mindre Asien),
sjöbomull (coton de marine). Sändes från Aleppo till
Marseille och utgår därifrån i handeln.

Adenoskleros (af grek. aden, körtel, och skleros,
hård), med., den förhårdning af lymfkörtlarna, som
är ett bland de utmärkande kännetecknen på syfilis.

Aden-viken, den del af Arabiska hafvet, som intränger
mellan södra Arabien och Somali-landet förbi Aden
till sundet vid Bab-el-mandeb.

Adeodatus, påfve 672–676. Uppträdde under den
monoteletiska striden såsom en ifrig försvarare af
läran om tvenne viljor hos Kristus.
(J. HDR.)

A deo rex, a rege lex (lat.), från Gud konungen,
från konungen lagen.

Adeps (lat.), fett. – A. lanæ, lanolin. –
A. petrolei, vaselin. – A. suilla (l. suillus),
svinfett, ister.

Adept (lat. adeptus, som ernått något), under
medeltiden: en som föregaf sig hafva funnit "de vises
sten", mästare i alkemi, guldmakare; nu: lärjunge i en
svårlärd konst eller vetenskap; person, som blifvit
invigd i ett ordenssällskaps hemligheter eller i
någon djupsinnig och för mängden obegriplig kunskap.

Aderbejdjan, provins i Persien. Se Aserbejdjan.

Aderer l. Adrar (berb., "berg"), ett af berber och
araber bebodt bergland (74,000 kvkm.) i västra Sahara,
hörde sedan 1887 till spanska kolonien Rio-di-Oro, men
1892 slöt franska regeringen ett skyddsfördrag med
sjeiken, och genom en öfverenskommelse med Spanien
1900 blef hela Aderer-oasen franskt område. De
viktigaste orterna i området äro Vadan. Sjingit och
Atar. Befolkningen är mest af berbisk stam.

Adernò, stad på Sicilien, vid foten af berget
Etna. 25,800 inv. (1901).

Adersbach-klipporna, märkvärdiga, labyrintartade
sandstensklippor, belägna nära byn Adersbach
i Böhmen, på gränsen mot preussiska
Schlesien. Ursprungligen ett sammanhängande
sandstenslager, ha de under årtusendens lopp
förändrats till oräkneliga fristående klippor af den
förunderligaste form.

Aders telefon (uppkallad efter uppfinnaren, en tysk
ingenjör), en hörtelefon, utmärkt af en ringformad
stålmagnet, som samtidigt utgör handtag. Framför
magnetpolerna ligger membranet och, till förstärkande
af de magnetiska kraftlinjerna, framför detta en
ring af mjukt järn. – Aders mikrofon består af fem
parallella kolkontakter, hvardera bestående af två
kolstafvar, lagrade i kolskifvor.
A. E-M.

Adessivus (af lat. adesse, vara tillstädes),
en kasus i finskan, urspr, utmärkande platsen, på
hvars yta eller i hvars närhet något sker. Sedermera
användes den att uttrycka medlet, och i förbindelse
med verbet olla (vara) motsvarar den verbet "hafva",
så att t. ex. "jag har en bok" i finskan uttryckes så:
"hos mig är en bok".

Adesso (it.), hand., strax.

A detto l. Ditto (it.), hand., på samma dag. Jfr
Dito.

À deux [a-dö], på tu man hand.

À deux crayons [a-dö-kräja’]. Se Handteckning.

À deux mains [a-dö-mä’], fr., mus., för två
händer.

À deux usances [a-dös-ysã’s]. Se À usance.

Ad extremum (lat.), till det yttersta; slutligen.

Ad futuram memoriam (lat.), till framtida erinran.

Adhatoda, bot. Se Justicia.

Adhémar [ademar] l. Adémar, biskop i Puy i södra
Frankrike. Han var den förste, som på kyrkomötet i
Clermont, 1095, lät fästa det röda korset på sig,
till tecken att han ville deltaga i korståget. Som
påflig legat åtföljde A. hären, hvars mod han lifvade
genom sin tapperhet och vältalighet. Han afled 1098,
strax efter Antiochias eröfring.

Adhémar [ademar], Alphonse Joseph, fransk matematiker,
f. 1797, d. 1862, privatlärare i Paris, skref en
mängd, delvis i flere upplagor utgångna handböcker
i de matematiska vetenskaperna. Mest bekant är han
dock genom den i hans arbete Revolutions de la mer
(1842, flere uppl.) framställda teorien om istidernas
periodicitet.

Adherbal, konung i Numidien, mördad 112 f. Kr.
Se Jugurtha.

Adherens (stundom Adhärens, jfr Adherera),
med., sammanlödning. Inälfvorna i bukhålan äro
öfverdragna med en glatt hinna, bukhinnan, som
äfven bekläder insidan af bukhålans väggar. Hjärtat
och hjärtsäcken, lungorna och lungsäckarna äro
äfvenledes försedda med dylika glatta öfverdrag. Vid
bukhinneinflammation, resp. inflammation i
hjärtsäcken eller någon af lungsäckarna, bildas
sammanlödningar mellan mot hvarandra liggande delar
af den beklädande hinnan. Dessa s. k. adherenser
minska inälfvornas rörlighet. Tänjning af dem
medför ofta smärta. Strängformiga adherenser kunna
förorsaka inklämning af tarmslyngor. Vid operationer,
t. ex. för att aflägsna svulster ur bukhålan, kunna
dessa adherenser bereda allvarsamma svårigheter. Å
andra sidan kunna i vissa fall adherenser verka
i kroppens tjänst. Vid hotande genombrott af
ett mag- eller tarmsår eller af en varbildning
kunna i gynnsamma fall adherenserna utgöra ett
skydd mot sjukdomsprocessens utbredning inom
bukhålan.
J. E. J-N.

Adherera (lat. adhærere), hänga vid; vidhålla.

Adhesion (jfr Adherera), fys., den attraktionskraft,
som visar sig mellan tvenne kroppar, hvilka äro i
omedelbar beröring med hvarandra. Adhesionen är
en af de s. k. molekylarkrafterna. Om tvenne plana
glas- eller metall-skifvor tryckas emot hvarandra,
fordras, sedan trycket upphört, en betydande kraft
för att skilja dem åt, emedan de sammanhållas genom
adhesionen. Därvid verkar emellertid hufvudsakligen
lufttrycket, som förhindrar, att plattorna dragas isär
(skenbar adhesion). Förskjutas de längs efter

Tryckt den 15/6 03

1 b. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free