- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
545-546

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alexander-slaget ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under Arabi pasjas resning blefvo stadens
sjöbefästningar, bestående af 11 fort och åtskilliga
batterier, 11 juli 1882 bombarderade af en engelsk
flotta om 9 stora pansarbåtar och 5 kanonbåtar
under amiral Seymour, hvarefter staden antändes och
plundrades af den förbittrade befolkningen, tills den
af engelsmännen besattes 14 s. m. De östra kvarteren,
som ledo mest af denna beskjutning, hafva sedan
återuppbyggts efter europeiskt mönster.

Litt.: Kiepert, "Topographie des alten A." (1872),
Vaujanny, "A. et la Basse-Égypte" (1885), och
Néroutsos-Bey, "L’ancienne A." (1888).

2. Stad i Virginia, på högra stranden af Potomac,
som ända dit är segelbar, t. o. m. för djupgående
fartyg. 14,528 inv. (1900). A. utför hvete
och tobak. Alexandria-kanalen, som från staden
följer flodens högra strand, föres öfver floden på
hvalfbågar och sätter A. i förbindelse med den stora
Chesapeake-Ohio-kanalen, som går ut från Potomac vid
Georgetown och öfver Alleghany-bergens åsar leder
ned till floden Ohio i Pittsburgh i Pennsylvania.
Orter med samma namn finnas äfven i
Louisiana, New Jersey och Kentucky.

3. Stad i Ryssland, i guvern. Cherson, vid Dnjeprs
nedersta högra biflod, Ingulets. Omkr. 16,000
inv. Betydlig majsodling.

4. A. ad Issum. Se Alexandrette.

Alexandrin, metr., ett sextaktigt jambiskt versslag
med markerad paus (cesur) efter tredje takten. Rimmen,
vanligen parvis ställda (aa bb), äro omväxlande
manliga och kvinnliga, versen består alltså af 12
eller 13 stafvelser, och schemat är: s s’ s s’ s s’ ||
s s’ s s’ s s’(s). Alexandrinen uppstod i Frankrike
på 1100-talet; om den har sitt namn efter en skald
Alexander eller emedan den nyttjades i fornfranska
dikter om Alexander den store, är ovisst. Den
är nästan allenahärskande i fransk dramatik och
har användts i nästan all slags fransk poesi,
i synnerhet under denna litteraturs klassiska
skede. I Tyskland blef den härskande genom Opitz,
som fastställde dess strängt jambiska rytmik, men
dess oinskränkta herravälde bröts småningom under
1700-talet. - I svensk poesi finner man alexandriner
redan omkr. 1650, och under 1700-talet voro sådana det
mest använda versslaget i episka dikter och lärodikter
samt skådespel, i ledigare framställning blandade med
kortare verser. Nyromantikerna bekämpade alexandrinen
med framgång; efter Tegnérs "Svea" har den här föga
användts. I viss mån moderniserad, har den likväl
med skicklighet begagnats af Edv. Bäckström och
H. Molander i skådespelsöfversättningar från franskan.
(R-N B.)

Alexandrinska bibelöfversättningen. Se
Bibelöfversättningar.

Alexandrinska biblioteket, i Alexandria, det största
i forntiden, var grundlagdt af Ptolemaios I och ökades
af hans efterträdare, tills det omfattade 700,000 band
eller rullar. Det bestod af tvenne afdelningar, af
hvilka den ena förvarades i Museion, en präktig
byggnad i stadsdelen Brucheion; den andra i det i
stadsdelen Rhakotis belägna Serapeion, ett tempel,
helgadt åt guden Serapis. Den delen, som fanns i
Museion, uppbrändes under Alexandrias belägring af
Julius Cæsar, 48-47 f. Kr.; men det alexandrinska
biblioteket vann åter sin vetenskapliga betydelse,
då Antonius skänkte Kleopatra det af konungarna i
Pergamon samlade stora biblioteket.
Sedermera förblef det sålunda åter tillhopakomna
alexandrinska biblioteket oskadadt till kejsar
Theodosius den stores tid. Af honom utverkade sig
ärkebiskop Theofilos befallning att förstöra det
präktiga Serapistemplet. I spetsen för det hedniska
folket kämpade de lärde tappert till helgedomens
försvar, men den kristna öfvermakten segrade, och
templet jämte dess litterära skatter gick upp i lågor,
år 389. Det är blott en dikt, hopkommen i 13:e årh.,
att araberna vid Alexandrias eröfring under Amru,
omkr. 640, funno så många böcker, att de ett halft års
tid eldade med dem i sina badhus. Jfr art. Museum samt
arbeten af Ritschl (1838), Weniger (1875) och Susemihl
(1891).

Alexandrinska bildningen kallar man den
efter-blomstring af grekisk konst och vetenskap, som
uppstod i Alexandria under ptolemaiernas regeringstid
och sedermera bibehöll sig där under kristendomens
första århundraden. Fullständigt slocknade denna
bildning först med Alexandrias eröfring af araberna
(omkr. 640 e. Kr.), sedan den egt bestånd i nära
tusen år. Den alexandrinska tidsålderns skalder
saknade den lyftning, friskhet och originalitet,
som utmärkt de gamle grekerna. Innehållets brister
sökte de ersätta genom en fin och regelriktig
form. Större var alexandrinernas betydelse på det
vetenskapliga området. De samlade, pröfvade och
kommenterade de gamles skrifter och kunna således
betraktas såsom filologiens grundläggare. Under
deras händer vunno matematik, astronomi, geografi
och naturvetenskap en utveckling, som dessa
kunskapsgrenar aldrig förut egt. Alexandrias
omfattande handel främjade geografiens och de där
befintliga zoologiska samlingarna naturvetenskapens
studium. I Alexandria uppkom den teori, som ligger
till grund för den julianska kalendern, och redan
i 3:e årh. f. Kr. fullbordade Euklides där sitt
klassiska verk i geometrien. Äfven filosofien
utgjorde föremål för de alexandrinske lärdes studier
och forskningar. Såsom medelpunkt för samfärdseln
mellan österlandet och västerlandet var Alexandria
mer än någon annan ort egnadt att blifva säte för en
bildningsriktning, som sträfvade att förena orientens
religiösa föreställningar med grekisk vishet. De
berömdaste representanterna för denna filosofiska
riktning voro de s. k. nyplatonikerna. Bärare af
forntidens bildning, blefvo dessa också hedendomens
ihärdigaste försvarare mot den kristna läran. -
På utvecklingen af det kristna lärobegreppet
utöfvade den alexandrinska bildningen ett icke ringa
inflytande. Påverkade af den nyplatonska filosofien,
lade Klemens och Origenes, tvenne berömda föreståndare
för den i Alexandria befintliga kateketskolan, första
grunden till en kristen spekulation.
G. S.*

Alexandrinska codex. Se Codex.

Alexandrinska kateketskolan, en i Alexandria under
2:a årh. inrättad anstalt, som urspr. var afsedd
för katekumenernas undervisning. Då emellertid på
denna tid konst och vetenskap stodo högt i flor
i Alexandria, blef skolans uppgift företrädesvis
att bjuda kristendomens läror i en form, som var
tilltalande för de med världslig lärdom och filosofisk
underbyggnad utrustade katekumener, hvilka förgäfves
sökt sanningen i andra lärosystem. Visserligen
gafs det för den kristliga elementarundervisningen
en lägre klass, tillgänglig äfven för kvinnor; men
ofvan denna fanns en vetenskaplig kurs, i hvilken
jämte religionskunskap filosofi, geometri, aritmetik,

Tryckt den 3/10 03

1 b. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free