Print (PDF) - On this page / på denna sida - Alin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagbyrån (1896), i fråga om Ofotenjärnvägen (1898) och i flaggfrågan (1899). Både som politiker och enskild man efterlämnade A. minnet af en i sällsynt hög grad redbar och karaktärsfast personlighet. O. V. Alinea (af lat. a linea, "från linjen"), boktr., ny rad, nytt stycke, en ny tankeföljds begynnelse; moment i en lagparagraf e. d. Tecknet för alinea var i äldre skrift och tryck [**], [**]. Alingsås, uppstad i Västergötland, Älfsborgs län och Kullings härad. Det genomskäres af Lillån l. Gärdskeån och har ett utmärkt vackert läge nära Säfveåns utlopp i sjön Mjörn. 3,500 inv. (1902). Staden eger mycken och väl odlad jord. Taxeringsvärde 3,509,600 kr. (s. å.), däraf 456,700 kr. för jordar. Hufvudnäringarna äro handel och åkerbruk. Industrien, som länge legat nere, har på senare tiden ånyo börjat uppblomstra och omfattade 1901 16 fabriker med tills. 402 arbetare och ett tillverkningsvärde af 1,771,982 kr., däraf 1,344,880 kr. kommo på ett bomullsväfveri. Handlandenas antal var 1901 59, och den uppskattade årsinkomsten af handelsrörelsen utgjorde 119,800 kr. Stadens läroverk, som omtalas redan i ett konungabref af 1642, var sedan 1821 treklassigt, men utvidgades 1890 med en klass och 1891 med ännu en, för hvilka lärarearfvode bekostas af staden. Dessutom finnes en elementarskola för flickor. Från boktryckeri i staden utgifvas halfveckotidningarna "Alingsås tidning" och "Elfsborgs läns tidning". A. har en järnvägsstation vid västra stambanan, 412 km. från Stockholm, 46 km. från Göteborg. Ej långt från staden, på egendomen Skafveryd, börjades arbetet på västra stambanan, 30 april 1855. - A. anlades af Nya Lödöses borgare, hvilka blefvo husvilla, då danskarna 1611 förstörde deras stad. Det fick sina privilegier af Gustaf II Adolf 1619 och blef senare genom Jonas Alströmer (f. därstädes 1685) Sveriges förnämsta manufakturstad (se vidare <spärr>Alströmer</spärr> och <spärr>Alingsås manufakturverk</spärr>). - Alingsås stad utgör jämte Alingsås landsförsamling samt Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö ett regalt pastorat af 1:a kl., Skara stift och Kullings kontrakt. J. F. N. K. K. -Å. [bildtext] Alingsås vapen. Situationsplan af Alingsås. Skalan 1: 20000. 1. Rådhus 2. Element.-lärov. 3. Tingshus 4. Folkskolor 5. Methodistkyrka 6. Begrafningspl. 7. Bank 8. Saluhall 9. Station 10. Gasverk 11. Tvättinrättning 10. Gasverk Alingsås landsförsamling, i Älfsborgs län, Kullings härad. 10,902 har. 1,720 inv. (1902). Annex till Alingsås stad. Alingsås manufakturverk grundades af Jonas Alström (adlad <spärr>Alströmer</spärr>, se d. o.), som hösten 1723 till sin födelsestad, Alingsås, hemsände ullprof, färgvaror och väfstolar samt några engelska arbetare. Han erhöll 22 juni 1724 privilegium att i Alingsås inrätta "ett yllemanufaktur af allehanda slag" och fick däri äfven upphäfdt förbudet mot de utländske arbetarnas fria religionsutöfning, hvilket förut hämmat industriens uppblomstring i Sverige. Manufakturverket fick genom privilegier vidsträckt tull- och skattefrihet. Med understöd af värmländska bruksegare och politiskt inflytelserika män i Stockholm lyckades Alströmer bilda en "manufaktur-societet", hvars regler underskrefvos 10 maj 1725. Societeten erhöll af 1726-27 års riksdag stora förmåner, bl. a. staden Alingsås' ställande under inseende af societetens direktörer samt framför allt rikliga understöd ur den vid samma riksdag bildade manufakturfonden. Till det yttre storartade anläggningar uppstodo nu raskt i Alingsås, och 1729 funnos där i gång strump-, band-, klädes- och fris-väfverier, kattuntryckeri, tobaksplantering och tobaks-spinneri, hatt-, nål- och tapetmakeri, ullkamning, filtstrumpstickeri, färgeri m. m. Genom sangviniska beräkningar och bländande relationer om verkens tillstånd lyckades Alströmer riksdag efter riksdag få nya understöd i växlande former. I brist på duglig, yrkesutbildad ledning kommo emellertid de många olikartade fabrikerna aldrig till verklig och varaktig blomstring. Oordning härskade bland arbetarna, och fabrikaten, som i godhet merendels stodo långt efter utländska varor, hade svårt att vinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
