Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almén, August Teodor, kemist - Almeria. 1. Spansk provins - Almeria. 2. Befäst hufvudstad i provinsen Almeria - Almesåkra, socken i Jönköpings län - Almesåkra-gruppen, geol., en aflagring - Almesåkra-sandsten, geol., sandsten tillhörande Almesåkra-gruppen - Almfelt, adlig ätt - Almfelt. 1. Lorens Peter A., öfverste för Jämtlands regemente - Almfelt. 2. Lorens Axel Fredrik A., figurtecknare och kopparstickare - Almgren. 1. Knut August A., politiker - Almgren. 2. Oskar Maurits A., riksdagsman - Almkvist, Herman Napoleon, språkforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillskrifva A:s energi och intresse för särskildt
denna gren af medicinalväsendet och som tack vare
A:s administrationsförmåga kunnat försiggå med
jämförelsevis ringa kostnader för statsverket.
Bland hans utgifna skrifter äro följande af
särskildt intresse: Huru bör ett dricksvattens godhet
bedömas från sanitär synpunkt? (Sv. läk.-sällsk:s
nya handl., ser. 2., d. 3, 1871, belönad med
regnellska priset 1870), Jemförelse mellan
naturliga och konstgjorda helsovatten, sådana de i
handeln förekomma (Ups. läk. fören:s förhandl.,
bd 9, 1874), Våra vanligaste näringsmedels
sammansättning, näringsvärde, pris och billighet
(1885) samt Huslig ekonomi och dess tillämpning
på utspisningen vid allmänna inrättningar (1902).
R. W.
Almeria. 1. Spansk provins, som omfattar östra hörnet
af Granada. 8,704 kvkm. 359,013 inv. (1900). Landet
består af torra och skoglösa berg samt fruktbara
dalar. Åkerbruk (vin, socker, sydfrukter),
bergsbruk, fiske och skeppsfart äro befolkningens
hufvudnäringar. - 2. Befäst hufvudstad i förutnämnda
provins, vid kusten af Almeriabukten, v. om
floden Almerias mynning. 47,326 inv. (1900). Stor
hamn. Handel med vin, silke, bly och koschenill,
torkade vinbär och det för papperstillverkningen så
viktiga esparto-gräset. Bly- och galmejgrufvor samt
mineralkällor i grannskapet. - A. hette fordom Portus
Magnus, stod 400 år under morernas välde och ansågs
då som Spaniens rikaste och mest betydande stad,
näst Granada. 1147 eröfrades det af den aragoniske
konungen Alfons VI.
Almesåkra, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 6,212 har. 576 inv. (1902). Annex till
Malmbäck, Växjö stift, Västra härads kontrakt.
Almesåkra-gruppen, geol., en af hufvudsakligen
röda och hvita sandstenar jämte konglomerat och röd
lerskiffer bestående, till algonkiska systemet hörande
aflagring, som förekommer i trakterna kring Almesåkra
och Nässjö inom det småländska höglandet.
E. E.
Almesåkra-sandsten, geol., sandsten tillhörande
Almesåkra-gruppen.
Almfelt, adlig ätt, härstammande från prästen Petrus
Almquist, från Almby socken, Närke. - 1. Lorens Peter
A., f. 1739 i Stralsund, där fadern då var pastor vid
grefve Dohnas regemente, blef 1770 adjutant vid finska
lätta dragonkåren och 1785 öfverste för Jämtlands
regemente. Död 1807 i Stralsund. Jämte sin broder
Johan blef han 1772 adlad, till belöning för sitt
rojalistiska deltagande i Gustaf III:s revolution, men
var vid 1789 års riksdag en bland konungens häftigaste
motståndare, hvarför han fängslades och fördes till
Varbergs fästning, där han en tid hölls i förvar. -
2. Lorens Axel Fredrik A., den föregåendes brorson,
f. 1781, d. 1844 som kapten vid telegrafkåren
i Stockholm, var skicklig figurtecknare och
kopparstickare, och honom tillskrifvas de satiriska
karikatyrerna från 1808-10 mot Sam. af Ugglas
och borgareståndets dåv. talman, H. N. Schwan.
Almgren. 1. Knut August A., industriidkare, politiker,
f. 15 juli 1806 i Västerås, fick vid unga år plats
hos firman Mazér & komp. i Stockholm. Genom dennas
bemedling erhöll han tillfälle att under ett par års
vistelse i södra Frankrike taga noggrann kännedom om
sidentillverkningen och grundade 1832 i hufvudstaden
egen firma i denna bransch. A. var den förste, som
i Sverige införde den i sidenindustriens
annaler betydelsefulla jacquard-maskinen,
hvars utförsel från Frankrike var vid strängt
straff förbjuden och endast med stor risk kunde
verkställas. Hans tillverkningar fingo ock snart
synnerligen godt namn om sig, hvilket åtskilliga pris
från världsexpositionerna varit egnade att ytterligare
befästa. A. ådagalade äfven ett lifligt intresse för
allmänna angelägenheter, och åtskilliga kommunala
förtroendeuppdrag föllo på hans lott. Sålunda var
han under en lång följd af år ordförande i Stockholms
köpmannaförening och stadsfullmäktig från och med 1862
till 1878. Tillika var han vid alla riksdagar 1844-58
fullmäktig i borgarståndet för Stockholms stad, vid
den första riksdagen placerad i bevillningsutskottet
och vid de tre följande i bankoutskottet. Som en
af de verksammaste ledamöterna af den konservativa
minoriteten spelade A. en icke ringa roll och framstod
i första ledet särskildt när det gällde att bryta
en lans till försvar för det protektionistiska
systemet å näringslagstiftningens område. Denna
hans öfvertygelsetrohet kostade honom ock hans
plats i riksförsamlingen, men A. fortfor oförfäradt
att på mångahanda sätt drifva propaganda för sina
åsikter. Under sin riksdagstid påbördades han af
motståndarna att väl mycket söka bygga sitt inflytande
å "goda middagar". Död i Stockholm 20 apr. 1884.
2. Oskar Maurits A., den förres son, affärsman,
riksdagsman, f. 18 aug. 1842 i Stockholm, öfvertog
faderns firma och har liksom fadern gjort hedrande
insatser i vårt offentliga lif. Stadsfullmäktig
i Stockholm från 1879 och sedan många år
ledamot af stadsfullmäktiges beredningsutskott,
valdes han i april 1890 till ledamot af första
kammaren och har i sådan egenskap bevistat alla
efterföljande riksdagar. I motsats till fadern
en af handels- och näringsfrihetens varmaste
anhängare, har han vanligen haft på sin lott att
upptaga striden mot protektionisterna samt har
genom sina klara och sakliga inlägg vunnit äfven
motståndarnas erkännande. I rent politiska frågor
är A. moderat-konservativ. Han var 1898 ledamot af
bankoutskottet och 1882-84 af firmalagskommittén.
V. M.
Almkvist (se Almqvist, sp. 685), Herman Napoleon,
språkforskare, universitetslärare, f. i Stockholm
28 april 1839, student 1856 i Upsala, där han 1864
blef filos. kandidat samt 1866 filos. doktor och
docent i arabiska. Vårterminen 1867 studerade han i
Paris hebreiska, arabiska och turkiska och 1869-70
i Leipzig utom dessa äfven slaviska språk, persiska
och sanskrit. Som letterstedtsk stipendiat vistades
han sept. 1875-juli 1878 i Ungern, Konstantinopel,
Syrien, Egypten och Sudan, där han under inföddas
ledning studerade ungerska, turkiska, persiska,
modern arabiska, bischari- och nubaspråken. Till
följd af ett honom 1878 tilldeladt personligt anslag
föreläste han vid Upsala universitet offentligt öfver
avesta samt persiska och turkiska. 1880 utnämndes
A. till e. o. professor i jämförande språkforskning
och 1892 till ord. professor i semitiska språk vid
nämnda universitet samt tillträdde sitt ämbete med en
föreläsning Om de semitiska folken (i "Nord. tidskr.",
1893). Af A:s arbeten på österländska språkområdet
må utom de ofvan nämnda anföras Den semitiska
språkstammens pronomen. I. (i "Ups. univ:s årsskr.",
1875), Persiska texter i urskrift och omskrift
(1879), Om det sanskritiska ahám (i "Ups. univ:s
årsskr.", s. å.). Die Bischârisprache
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
