Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alvarez, Don José, spansk bildhuggare - Alvarez Quintero, J. och S., spanska teaterförfattare. Se Quintero - Alvarez y Catala, Luis, spansk målare - Alvargrim (Regnpiparen), zool. Se Pipare-släktet - Alvastra. 1. Alvastra gård, fordom kungsgård - Alvastra. 2. Alvastra kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställas vid sidan af Canova, Flaxman, Dannecker och
Thorvaldsen. Mest befryndad är han med Canova. Bland
hans arbeten märkas gruppen Antiochos och Memnon,
den kolossala Saragossa-gruppen (båda i Madrids
museum), Cupido, som borttager en törntagg
ur foten på Venus, samt statyer och byster
(bl. a. Rossini), berömda för slående likhet.
(G-G N.)
Alvarez Quintero, J. och S., spanska
teaterförfattare. Se Quintero.
Alvarez y Catala, Luis, spansk målare,
f. 1841 i Madrid, d. 1901, bosatt i Rom till 1891,
därefter professor i Madrid och andre direktör vid
Pradomuseet, målade storartade historietaflor,
bland dem Isabella Catolica i Certosa (Pradomuseet)
och Filip II i bergen vid Escorial (Berlins nationalgalleri).
Målade äfven italienska folklifsbilder.
G-G N.
Alvargrim (Regnpiparen), zool. Se
Pipare-släktet.
Alvastra. 1. Alvastra gård, belägen tätt invid
Ombergs fot, Västra Tollstads socken, Lysings härad
i Östergötland, var fordom kungsgård och tillföll
såsom morgongåfva Sverker I:s gemål Ulfhild, som
skänkte densamma åt Alvastra kloster. 1527 blef
gården genom Västerås recess indragen till kronan
och innehades därefter såsom förläning af åtskilliga
personer. Sedermera synes den hafva blifvit förpantad
åt grefven af Thurn. 1616 kallades A. herresäte
och innehades därefter af regeringspresidenten i
Pommern, M. Palbitsky, efter hvars död, 1677, den
genom reduktionen indrogs till kronan. Något senare
anslogs egendomen till boställe åt öfverstelöjtnanten
vid första lifgrenadjärregementet, men indrogs såsom
sådant 1847 och innehafves nu af detta regementes
löningsfond. - Om förväxlingen mellan Alvastra och
Olustra se Olustra.
2. Alvastra kloster, beläget invid Alvastra gård, är
det äldsta svenska kloster, om hvilket man eger något
tillförlitligt vittnesbörd. Enligt klosterkrönikornas
berättelse inkallade konung Sverker I (d. 1155
l. 1156) och hans gemål, af nitälskan för den kristna
trons utbredande och befästande i Sverige, munkar från
det nyanlagda cisterciensklostret Clairvaux, hvars
förste abbot, den helige Bernhard, hade förvärfvat
sig en ryktbarhet, som fört hans namn ända till
Norden. Åt några af dessa munkar uppbyggdes ett
kloster på drottningens morgongåfvogods Alvastra; de
öfrige nedsatte sig på Lurön i Vänern, men flyttade
snart därifrån till Varnhem. Den orden de tillhörde
kallades efter ordens första kloster och mest frejdade
medlem cisterciens- eller bernhardin-orden.
I samma mån kristendomen rotfäste och stadgade
sig i Sverige, framväxte ett ständigt stigande
intresse för kyrkan och dess institutioner, ej minst
för klostren, och detta intresse tog sig uttryck i
rikligt flödande testamenten och gåfvor. Till Alvastra
klosters förkofran bidrog ock, att dess kunglige
stiftare utvalt sin grafplats inom dess murar. Detta
exempel manade till efterföljd, och många af landets
stormän gåfvo betydande jordagods till klostret för
att därigenom köpa sig och sina familjer grafplats
i A. och sålunda äfven inneslutas i de förböner,
som "allt intill domedag" där skulle hållas öfver de
därstädes jordade personernas själar. Alvastra kloster
kunde väl aldrig i rikedom mäta sig med klostren
i Vadstena och Nydala, men vid reformationstiden
uppgåfvos 400-500 gårdar såsom skattskyldiga under klostret,
som dessutom hade icke obetydliga jordegendomar under
eget bruk.
Konungarna af Sverkers ätt, Karl Sverkersson, Sverker
Karlsson och Johan Sverkersson, ärfde stamfaderns
välvilja för klostret, och deras stoft hvila invid
hans. Det äldsta konungabref man känner rörande
Alvastra kloster är utfärdadt af konung Erik Eriksson
(1222-50); däri tillerkännes klostret ersättning
för den förlust det lidit därigenom, att konungens
fader till en af sina hofmän bortskänkt ett gods,
hvarpå klostret gjorde anspråk. Under folkungarnas
regeringstid tilltog klostrets välstånd betydligt
genom ökade gåfvor, liksom äfven därigenom att
klostret fick för underpris lösa till sig gårdar,
hvilkas egare därigenom tillätos att friköpa sig
från vissa dem ådömda förpliktelser (pilgrimsresor
o. d.). 1279 fritog Magnus Ladulås klostret från
alla utskylder till konungen, och ej långt därefter
minskades äfven dess skatteplikt till kyrkan genom
Bonifacius VIII:s bulla af 18 dec. 1302, hvari
cistercienserna fritogos från extra tionde och
andra pålagor, hvarjämte ordens gamla tiondefrihet
utsträcktes till den jord dess kloster ej hade under
eget bruk. Till sitt och sin faders, hertig Eriks,
själagagn skänkte Magnus Eriksson klostret ett nybygge
på Holaveden samt lämnade klostret ofta beskydd vid
uppkomna egorättstvister. Dessutom gaf han munkarna
rättigheten till den under medeltiden indräktiga
falkfångsten vid Svärtinge i Östergötland. Äfven under
den senare medeltiden var Alvastra i likhet med rikets
öfriga kloster föremål för styrelsemaktens skyddande
omvårdnad.
Abboterna i Alvastra egde stort anseende. De hade
uppsikt öfver ordens öfriga kloster i landet och
blefvo alltid rådfrågade, då nya kolonier af samma
orden skulle anläggas. Klostren Juleta i Södermanland
och Husaby i Dalarna leda sitt ursprung från Alvastra,
och åtminstone det senare invigdes af en abbot
från moderklostret. Under hela 1400-talet voro dessa
abboter ordens kollektorer i Sverige, d. v. s. i deras
händer uppsamlades från dotterklostren den årliga
uppbörden, som synes hafva uppgått till 2 rhenska
floriner för hvarje kloster. Då och då erhöll abboten
i Alvastra äfven uppdrag af allmänt kyrklig innebörd,
hvaremot han ytterst sällan synes hafva deltagit i
statsbestyren. Någon gång hände det, att abboterna
i Alvastra råkade i delo med den världsliga makten,
såsom då abboten Johannes 1417 anklagades för att
hafva till biskopen i Skara skrifvit ett bref, hvari
han liknade konung Erik vid kejsar Nero. Abboten
nekade dock till denna anklagelse. En annan gång
lät riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) stämma
abboten i Alvastra inför rätta med anledning däraf,
att klostret ansågs hafva med orätt tillvällat sig
några gårdar.
Klostrets anseende växte därigenom att
många framstående personer där ingingo såsom
munkar. Stephanus, Sveriges förste ärkebiskop,
var munk ifrån Alvastra, och en underprior
därstädes, Petrus Olavi, var den hel. Birgittas
biktfader och tillika upptecknaren af hennes
uppenbarelser. Birgittas man, Ulf Gudmarsson,
ingick, sedan han och hans maka återkommit från
en pilgrimsfärd, såsom familiaris i detta kloster
och afled därstädes 1344. Hans grafsten är ännu
bibehållen. Äfven Birgitta tillbragte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
