- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
753-754

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amadeus-sjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ama-fengu. Se Kaffrer.

Amagasaki, sjöstad i Japan, på södra sidan
af ön Nippon, i prov. Gokinai, 8 km. v. om
Osaka. Omkr. 12,500 inv.

Amager, en liten ö i Öresund, skild från Själland
genom det smala sundet Kalvebodstrand och från
Saltholmen genom Kongedybet och Drogden. 63
kvkm. 6,200 inv. (1901), utom befolkningen i
Kristianshavn och de två Sundbyarna, som höra till
Köpenhamn. Ön är alldeles slät och mycket bördig. Den
är delad i två socknar, Taarnby, närmast Köpenhamn,
och Store Magleby, med öns enda skog, Kongelunden,
planterad efter 1818, nu kungligt fasaneri. I
senare tider hafva många industriella anläggningar
förlagts till A., i synnerhet till Kastrup (glas-
och kalkbruk m. m.). På sydöstra näset ligger lots-
och skepparbyn Dragör. - A. öfverläts omkr. 1168
jämte handelsplatsen Hafn (Köpenhamn) till Absalon
och kom efter dennes död under biskopen i Roskilde,
men tillföll 1416 åter kronan på samma gång som
Köpenhamn. 1521 inkallade Kristian II 184 familjer
från Vaterland vid Zuiderzee i Holland och lät
dem bosätta sig på A., i synnerhet i Store Magleby
("Holländerbyen"), och A. har sedan varit Köpenhamns
förnämsta köksträdgård, hvilket också var konungens
afsikt. Den dagliga tillförseln till Köpenhamn
ombesörjes af kvinnorna, hvilkas egendomliga
(holländska) dräkter förr utgjorde ett framträdande
drag i stadens hvardagsfysionomi. Holländarna
behöllo sitt språk ända till in på 1800-talet -
predikan egde rum endast på plattyska till 1731 och
först från och med 1811 enbart på danska. - Under
Köpenhamns belägring 1658 besatte Karl X Gustaf
A. 7 okt., men fördrefs därifrån redan 10 s. m.
E. EBG.

A majori ad minus, lat., (sluta) från det större
till det mindre. Motsats: a minori ad majus, (sluta)
från det mindre till det större.

Amalar (Amalarius) af Metz, liturgisk författare,
f. omkr. 780, d. omkr. 850, utöfvade en prästerlig
verksamhet, hvars art likväl är föga känd. Hans
skrifter äro af stor betydelse för kännedomen om den
karolingiska tidens rituella bruk och hafva öfvat
starkt inflytande på de fleste medeltida författare
inom liturgikens område. Hans förnämsta arbete,
De ecclesiasticis officiis libri IV ("4 böcker om
gudstjänsten"), skrefs omkr. 820.

Amalarik, konungar af Jerusalem. Se Jerusalem.

Amalarius. Se Amalar.

Amalasunta, östgotisk drottning, dotter af konung
Teoderik den store, förmäldes 515 med Eutarik,
hvilken af Teoderik tillämnades till efterträdare,
men afled redan 522. Teoderik efterträddes därför
(526) af Eutariks och A:s son, i hvars namn den
förslagna och högt bildade A. med mycken skicklighet
förde regeringen. Under hennes regentskap kom
emellertid antagonismen mellan romare och goter
i östgotariket till öppet utbrott, närmast till
följd af det missnöje A. framkallade genom att ge
sonen Atalarik romersk uppfostran och i allmänhet
högeligen gynna det romerska elementet. A. tvangs
att ge sonen en rent gotisk omgifning och beslöt då
att röja den gotiska oppositionens ledare ur vägen
samt sökte vinna trygghet för följderna af detta
vågspel genom att begära skydd för sin person hos
kejsar Justinianus. Hennes hemliga förbindelser med
kejsarhofvet stärktes genom ankomsten (534) af ett
kejserligt sändebud till Italien.
S. å. dog den 18-årige Atalarik, hvarigenom
A:s maktställning förlorade sin rättsgrundval. Hon
upphöjde då till medregent Teoderiks systerson,
den romaniserade goten Teodahad, och vågade
t. o. m. antaga drottningtitel. Teodahad, som
förut var henne gramse, nöjde sig emellertid ej med
maktens sken, utan lät (535) först fängsla A. och
sedan mörda henne i fängelset. Enär hon ställt sig
under kejsarens skydd, begagnade Justinianus mordet
som förevändning för en väpnad intervention. Litt.:
Hartmann, "Gesch. Italiens im mittelalter", I (1897).

Amalekiter, ett nomadfolk, på Abrahams tid bosatt
s. v. om Döda hafvet, under Moses tid utbredt
öfver den vilda öken, som nu kallas et-Tih, ända
till Egyptens gräns och öfver större delen af
Sinaihalfön. Ofta nämnda såsom fiender till Israel
i Gamla testamentet. Först David synes på afgörande
sätt ha besegrat dem. En rest af dem nedgjordes på
konung Hiskias tid (1 Krön. 4: 43).
E. S-E.

Amaler, goternas förnämsta furstesläkt. Den innehade
konungavärdigheten hos östgoterna. Teoderik
den store tillhörde denna släkt. I de forntyska
sångerna (Niebelungenlied m. fi.) kallas Teoderik
(Dietrich, Didrik af Bern) och hans hjältar Amelungar
(sagokonungen Amalas ättlingar). - Ett gammalt
sagonamn på Italien är Amlungaland.

Amalfi, stad i ital. prov. Salerno, berömd
för sitt härliga läge i en djup klyfta vid
Salernoviken. Staden är byggd på sluttningen af den
branta klippstranden. I klippan inhuggna trappor leda
upp till husen. Taken nyttjas till trädgårdar. 6,681
inv. (1901). Ärkebiskopssäte. Pappers- och
makaroni-fabriker, fiske och skeppsfart; på klipporna
odling af vin, oliver, oranger och johannisbrödträd. -
A. säges vara anlagdt af Konstantin den store och
var i 10:e och 11:e årh. en berömd handelsstad
med omkr. 50,000 inv. Den s. k. amalfiska sjölagen
(Tabula amalphitana) gällde då hos alla de nationer,
hvilkas fartyg foro på Medelhafvet. A. blef 1135 och
1137 plundradt af pisanerna. I A. föddes Flavio Gioja
och Masaniello.

Amalgam l. Amalgama (antagligen ett af
grek. malagma, mjuk kropp, bildadt arabiskt ord),
blandning. Förkortas AAA.

1. Kem. En legering af kvicksilfver med annan
metall. Amalgamen äro af två slag. En del
metaller förena sig nämligen med kvicksilfver i
bestämda proportioner, t. ex. silfver, andra ge
med kvicksilfver blandningar eller lösningar af
växlande halt. De olika metallernas förmåga att
amalgameras med kvicksilfver är ganska olika. Några,
såsom guld, silfver, tenn, bly, vismut, kadmium
m. fl., förenas omedelbart och lätt med kvicksilfver;
natrium under stark värmeutveckling. Andra metaller,
såsom de svårsmälta järn, kobolt, nickel och krom,
ingå en sådan förening endast med svårighet och på
omvägar. Man betjänar sig af metallernas benägenhet
att förenas med kvicksilfver vid extraktion af guld
och silfver ur malmer (amalgamering; se Guld och
Silfver). Amalgamen äro lättsmälta, metallglänsande,
spröda och i brottet korniga. Många hafva en särdeles
stor benägenhet att kristallisera. Amalgam, som
innehålla ett öfverskott af kvicksilfver, äro
grötformiga, men kunna skiljas från inblandadt
kvicksilfver genom pressning uti sämsk. Vid
upphettning sönderdelas de, i det att kvicksilfret
förflyktigas och den därmed förenade metaller
kvarstannar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free