- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
755-756

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amadeus-sjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flere amalgam hafva praktisk användning. Tennamalgamet
nyttjas vid tillverkning af speglar (se härom Glas).
Med kienmayerska amalgamet, en blandning af 1 del tenn,
1 del zink och 2 delar kvicksilfver, plägar man bestryka riftyget på
elektricitetsmaskiner. Amalgamerad zink användes för att i
galvaniska staplar skydda zinken mot alltför hastig upplösning.

P. T. C.*

En särskildt stor användning hafva amalgamen inom
tandläkarkonsten, och torde amalgamfyllningarna ännu
för ett tiotal år sedan utgjort omkr. 75 % af samtliga
"plomberingar" i tänder; numera har detta dock i någon
mån reducerats. Fördelen med en amalgamfyllning är,
att den kanske lättare än andra plomber kan inläggas
i tanden. De metaller, som i form af amalgam mest
användas till plombering, äro: silfver, tenn, platina
och koppar, undantagsvis äfven några andra. Hvarje
metall har dock till följd af olika egenskaper i sig
själf (färg, varaktighet o. s. v.) också olika effekt
såsom plomb.

UGN.

2. Miner. Naturligt amalgam l.
silfver-amalgam förekommer kristalliseradt i små,
silfverhvita, reguljära kristaller. Det är ganska sällsynt.
Anträffas i Chile.

P. T. C.*

3. Fig. En mekanisk, oorganisk blandning af olikartade ämnen.

Amalgamation, blandning. Se vidare Amalgam och
Amalgamera.

Amalgamera (jfr Amalgam). 1. Tekn. Blanda kvicksilfver
med annan metall: med kvicksilfver utdraga guld och
silfver ur malmer. –
2. Fig. Hopblanda (mest om olikartade ämnen).
Subst.: Amalgamering (Amalgamation).

Amalgamist, person, som sysslar med amalgamering.

Amalia (Marie-Amélie), fransk drottning,
Ludvig Filips gemål. Se Ludvig Filip.

Amalia, drottning af Grekland, konung Ottos gemål.
Se Otto, konung af Grekland.

Amalia (Amelia) Elisabet, landtgrefvinna af
Hessen-Kassel, dotter till grefve Filip Ludvig II af
Hanau och dotterdotter till Vilhelm I af Oranien,
f. 1602, d. 1651, förmäldes 1619 med sedermera
landtgrefve Vilhelm V af Hessen-Kassel. A. var
en statsklok furstinna, hvilken redan under sin
gemåls lifstid (han dog 1637) hade stort inflytande
på regeringen och såsom sin son Vilhelm VI:s
förmyndare förstod att lyckligt lotsa sitt land
genom trettioåriga krigets stormar. Som Sveriges och
Frankrikes allierade uppträdde hon med mycken kraft
mot kejsaren såväl i kriget som under förhandlingarna
och vann vid fredsslutet tillökning i familjebesittningarna
samt erkännande af de reformertes likställdhet med
katoliker och lutheraner. Hennes bref till A. Oxenstierna
äro tryckta i dennes skrifter och brefväxling (bd 7, 1895).

Amalia, Anna A.,
hertiginna af Sachsen-Weimar-Eisenach, dotter till
hertig Karl af Braunschweig-Wolfenbüttel, f. 1739,
d. 1807. Gift med hertig Ernst August Konstantin af
Sachsen-Weimar-Eisenach, blef hon änka redan vid 19
års ålder och öfvertog då såsom förmyndare för sin
son, sedermera storhertigen Karl August, regeringen,
hvilken hon förde på ett berömligt sätt. Hon botade
de skador, som landet lidit genom sjuåriga kriget,
och nitälskade för folkupplysningen. Särdeles högt
prisas hennes kloka verksamhet under hungersnöden
1772 samt efter slottsbranden i Weimar 1774. Till
lärare åt sina söner kallade hon Wieland, 1772; till
hofmästare åt sin andre son, Konstantin, nämnde hon
Knebel, 1774. Sedan hon 1775 lämnat regeringen åt
sin äldste son, lefde hon blott för vitterhet och
konst. Goethe, Herder, Seckendorf, Bode, Musäus och
senare Schiller hörde till hennes vänkrets. Själf
idkade hon med framgång musik och komponerade
bl. a. musiken till Goethes sångspel Erwin und Elmire.

Amalia, Maria A. Fredrika Augusta, hertiginna af
Sachsen, dramatisk författarinna, f. 1794, d. 1870,
syster till den 1873 aflidne konung Johan, utgaf
från 1829 under pseudonymen Amalie Heiter
eller anonymt en stor mängd familjedramer och
lustspel, som hämtade sitt behag ur en omsorgsfull
karaktärsteckning och sinne för det rent mänskliga.
Med framgång ha särskildt hennes komedier
"Onkeln" (1841, Der oheim) och
"Fästmön från hufvudstaden" (Die braut aus der residenz)
gått öfver svenska scenen. Saml. dramer 1873, i 6 bd.

(E. F–T.)

Amalie Heiter, pseudonym för hertiginnan Amalia af Sachsen.

Amalienborg kallas fyra palats jämte ett af dem
omslutet åttkantigt torg i Köpenhamn. (En äldre
byggnad af samma namn, uppförd 1669–73 och uppkallad
efter Fredrik III:s drottning, Sofia Amalia, nedbrann
1689 vid en teaterfest på Kristian V:s födelsedag,
då 170 personer omkommo.) Det nuvarande A., som
är hållet i en vacker renässansstil, uppfördes i
midten af 1700-talet af N. Eigtved för fyra adliga
ätters räkning. Efter det Kristiansborgs slott
brunnit (1794), inköptes det af staten till boning
för konungahuset, hvartill det ännu användes. På
Amalienborgs öppna plats restes 1771 af det ostindiska
handelssällskapet – "det asiatiske

illustration placeholder
Amalienborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free