- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
875-876

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ampère-hvarf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för lifvet, i samma mån som den afskilda delen är
större och närmare intill bålen. Aflägsnandet af
fingrar eller tår är därför i allmänhet ofarligt;
amputation af en hand eller underarm mindre vådlig
än den af öfverarmen, underbenet eller låret, hvilken
senare är den farligaste. Ibland kan man vara nödsakad
att amputera två, ja tre extremiteter eller delar af
sådana. Med vetenskapens framsteg ha amputationerna
blifvit jämförelsevis mera sällsynta. Mycket togs
fordom bort, som man nu räddar genom s. k. konservativ
behandling. – Konstens framsteg har jämväl förminskat
amputationernas vådor. Redan kloroformens införande
nedsatte mortaliteten vid amputationerna. Af ännu
större betydelse var införandet af den esmarchska
blodbesparande operationsmetoden samt det antiseptiska
och aseptiska operations- och förbandsförfarandet.

RSR.*

Amputera, verkställa en amputation (se d. o.),

Amrafel, bibelns namn på Hammurabi. Se Hammurabi.

Amraharts, bot. Se Spondias.

Amráoti l. Umrawattee. 1. Område i det
under engelsk förvaltning stående landet Berar
(Haidarabad) i Ostindien. 7,144 kvkm. 630,245 inv.
(1901). Betydlig bomullsodling. – 2. Stad i nämnda
område, vid järnvägen från Bombay och Surat.
33,655 inv. (1891).

Amras. Se Ambras.

Amraträ, tekn. Se Spondias.

Amr ibn al-Assi, äfven kallad Amru ben Aul, berömd
arabisk fältherre, som under kalifen Omar omkr. 640
eröfrade Egypten och sedan intog de väster ut liggande
rikena Barka och Tripolis. Han dog 664 som ståthållare
öfver Egypten. – En dikt är att A. frågade kalifen
hvad han skulle göra med det stora alexandrinska
bibliotekets böcker och att han nyttjade dem
till bränsle i badhusen, sedan han fått svaret:
"Om de innehålla någonting, som står i koranen,
äro de öfverflödiga; om de innehålla någonting,
som strider emot densamma, äro de skadliga."

Amrit, ruinstad på det forna Feniciens kust, s. om
hamnstaden Tartus, är det gamla Marathos, en koloni
från Arados. Ruinerna, bland hvilka märkas ett tempel
(El maabed), ett storartadt grafmonument och flere
grafkamrar, beskrefvos första gången af Renan 1860.

Amritsar ("odödlighetens sjö"). 1. Distrikt i
Punjab, Indien, ö. om Lahore. 4,147 kvkm. 1,023,902
inv. (1901). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, 58
km. ö. om Lahore, vid järnvägen Delhi–Lahore. 162,548
inv. (1901). Det är den förnämsta handels- och
fabriksstaden i nordvästra Indien, med utförsel af te,
opium, sjalar m. m. Den kringliggande nejden lämnar
hampa, socker, kinabark och förträffligt järn. –
A. är medelpunkten för sikh-religionen och en mycket
besökt vallfärdsort. I en konstgjord, år 1581 utgräfd,
fyrkantig sjö, i hvilken alla de vallfärdande bada,
står ett praktfullt, med förgyllda kupoler smyckadt
marmortempel, i hvars inre sikh-religionens heliga
urkund förvaras.

Amru ben Aul. Se Amr ibn al-Assi.

Amru-l-kais. Se Imru-l-kais.

Amrum, ö i Nordsjön vid Schleswigs västra kust,
s. v. om ön Föhr. Räknades före 1864 till Jylland,
tillhör nu preuss. prov. Schlesvig-Holstein. Knappt 20
kvkm. 900 inv. (1900). Ostronfiske. Sedan 1890 badort
(öfver 3,000 kurgäster).

Amsbergs kapell, i Kopparbergs län, Falu
domsagas södra tingslag. 1,935 inv. (1902). Kapell till
Stora Tuna, Västerås stift, Stora Tuna kontrakt.

Amsdorf, Nikolaus von, en af Luthers
medarbetare vid reformationsverket, f. 1483 i Torgau, d.
1565 i Eisenach. Han studerade i Wittenberg, där
han 1508 blef canonicus och 1511 professor i teologi.
1517 slöt han sig till Luther och var 1519 närvarande
vid disputationen i Leipzig samt bevistade 1521
riksdagen i Worms. 1524 blef han på Luthers förord
superintendent i Magdeburg, där han reformerade kyrko-
och skolväsendet, och 1542 biskop i Naumburg. Från
sistnämnda befattning blef han dock 1547
fördrifven af de kejserlige och måste fly till Magdeburg.
1552 blef han superintendent i Eisenach. A. var en mycket
nitisk kämpe för reformationens sak och sökte efter
Luthers död häfda alla dennes åsikter och påbud, men
ådagalade därvid stor ensidighet. Han utgaf Luthers
skrifter (1555–59). Se E. Meier, "Nikolaus Amsdorf",
öfvers. af R. Ehrenborg i "Några Luthers samtida och
vänner" (II, 1885).

J. HDR.

Amselfeld [-felt], "Trastfältet", det tyska namnet på Kossovo polje.

Amsivarier. Se Ampsivarier.

Amsler, Samuel, tysk kopparstickare, f. 1791 i
Schinznach i Schweiz, gjorde studier i Zürich,
München och Rom, där bekantskapen med Thorvaldsen
och Cornelius blef afgörande för riktningen af
hans konstnärskap. Han blef 1829 professor vid
konstakademien i München och dog där 1849. Den
enkla, allvarliga, stundom till och med hårda
karaktären af hans stick visar, att Marc Antonio
och Dürer voro hans egentliga förebilder. Få
hafva så som han förstått att uppfatta och troget
återgifva Rafael. Därom vittna t. ex.
Grafläggningen,
La S:te famille du Düsseldorf (i Stockholms nationalmuseum) och
Madonna di casa Tempi.
Bland hans öfriga arbeten må nämnas
Magdalena efter C. Dolci,
Danneckers Kristusstaty,
Schwanthalers målarestatyer,
Thorvaldsens Alexandertåg (21 blad) samt
Overbecks Den kristna parnassen.

Amstel, liten flod i nederl. prov. Nord-Holland, vid
gränsen af prov. Utrecht. Den bildas af floderna
Drecht och Mydrecht, flyter genom Amsterdam i
flere grenar och faller ut i hafsviken Ij. – Efter
denna flod hafva Amsterdam (lat. Amstelodamum) och
Amstelland, fordom departement i konungariket Holland,
nu en del af prov. Nord-Holland, sina namn.

Amstel, nederländsk kopparstickare. Se Ploos.

Amstelland. Se Amstel (flod).

Amsterdam. 1. (Lat. Amstelodamum) Hufvudstad i
Nederländerna och konungens andra residensstad, är
beläget vid floden Amstels utlopp i Ij, en bukt af
Zuiderzee. 530,718 inv. (1901). Staden, ursprungligen
fiskläge, daterar sig från omkr. 1204, då Gisberd
II af Amstelland här byggde ett slott; 1275 blef det
frihamn, 1311 förenades det definitivt med Holland,
fick 1482 nya befästningar och räknades då som
den sjätte bland Hollands städer. Dess egentliga
blomstringstid går tillbaka till den senare hälften
af 1500-talet, då Antwerpen sjönk och en mängd af
Flanderns köpmän och näringsidkare togo sin tillflykt
till Amsterdam. 1585–95 blef stadens område nästan
fördubbladt. Från midten af 17:e till midten af
18:e årh. intog A. den första platsen i världen såsom
handelsstad och är ännu i denna egenskap en bland de
viktigaste. 1806–10 var det konung Ludvig Bonapartes
residens, men kontinentalsystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free