- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1111-1112

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ansonia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skildring af sin världsomsegling på "Centurion",
kallad "George A:s voyage round the world in the
years 1740–1744" (1748, många uppl.), under hans
ledning nedskrifven af skeppskaplanen Richard Walter.
V. S-G.

Ansonia [änsåo’ni* l. änso’ni*], stad i
nordamerikanska staten Connecticut, vid Naugatuck,
hvars fall lämnar drifkraft åt flere fabriker. 12,681
inv. (1900). Järnverk samt mässingsbruk och
urfabrikation.

Ansorge, Konrad, tysk pianist, f. 1862, elev
af Liszt, bosatte sig, efter längre konsertresor i
Amerika, uti Berlin, där han 1898 blef lärare vid
Scharwenkas konservatorium. Han räknas till
samtidens mera framstående pianister och dess mest
ultramoderne kompositörer för sång och piano.
A. L.

Ansted [ä’nstid], David Thomas, berömd
engelsk geolog, f. 1814 i London, d. 1880, blef 1840
professor vid King’s college i London och 1845 vid
institutet för civilingenjörer i Putney (London). 1844
blef han vice sekreterare hos Geologiska sällskapet
i London. A. har hållit en mängd föreläsningar vid
Royal institution i London samt utgifvit en mängd
geologiska och fysisk-geografiska arbeten.
E. E.

Anstey [ä’nsti], F., pseudonym för engelske
romanförfattaren Thomas Anstey Guthrie.

Anstiftare (lat. auctor intellectualis), jur., den
som uppsåtligen förleder annan till brott. Anstiftare
straffas i allmänhet, som vore han själf gärningsman;
dock kan straffet nedsättas, om han så tidigt, att
brottet skulle kunnat afvärjas, gjort hvad hos honom
stått för att förmå gärningsmannen att afstå från
verkställigheten. Den, som blott gjort försök att
förleda annan till brott, är enligt regeln fri från
straff. Från denna regel funnos i strafflagen enligt
dess ursprungliga lydelse endast två undantag,
i det offentlig uppmaning till förräderi och
till uppror straffades, äfven om uppmaningen icke
haft någon straffbar verkan. I senare tider har
uppmaning till brott blifvit föremål för straff
i större omfattning. År 1887 upptogs nämligen i
strafflagen en bestämmelse, hvarigenom stadgades
straff för offentliga uppmaningar till våld å
person eller egendom. Denna bestämmelse har 1889
ersatts med en ny, hvilken innehåller straff för
hvar och en, som offentligen uppmanar till brott,
hvarå straff kan följa enligt strafflagen, äfvensom
för den, som eljest genom offentlig uppmaning
söker förleda till ohörsamhet emot lag eller
laga myndighet. Jfr strafflagen, kap. 3, 8 och 10.
J. H-R.*

Anstruther [änstru’th*], hamnstad i skotska grefsk.
Fife, vid Firth of Forth. 1,663 inv. (1901).
Skeppsbyggeri, fiske och kusthandel.

Anstruther [änstru’th*], Sir Robert, brittisk
diplomat, var af skotsk härkomst och kammarherre vid
Jakob I:s hof. Han sändes till Danmark första gången
1611 med uppdrag att medla i striden med Sverige och
vann då i hög grad Kristian IV:s förtroende. Jämte
sir James Spens var han som medlare närvarande vid
fredsförhandlingarna i Knäröd 1612–13 och sändes 1615
ånyo till Danmark för att förmå Kristian till fred
med Lybeck och inträde i den evangeliska unionen. 1620
utverkade han af Kristian ett lån till Pfalz’ försvar
och deltog 1621 i öfverläggningarna om protestanternas
ställning på det af danske konungen sammankallade
konventet i Segeberg. Af största betydelse var hans beskickning
1624–25 till Kristian IV och norra Tysklands
protestantiske furstar, hvilka han sökte förmå
till väpnad samverkan med Jakob för Pfalz’
återeröfring. I Tyskland rönte A. föga framgång,
men Kristian förklarade sig (jan. 1625) villig till
förbund, och hans anbud föredrogs i London framför
Gustaf Adolfs af Spens och Bellin framställda, mera
omfattande och genomtänkta alliansförslag. Karl I
fullföljde alliansen ytterst kraftlöst. Kristian
blottställdes därigenom för nederlag, och
den engelska besättningens i Stade kapitulation
(apr. 1627) gjorde ett skymfligt slut på Englands af
A. ifrigt förordade aktiva ingripande i trettioåriga
kriget. Om Pfalz’ återställande till Fredrik V
underhandlade A. utan framgång i Regensburg och Wien
med den kejserliga regeringen (1630–31), men 1633
lyckades han i Heilbronn utverka, att Fredriks son
Karl Ludvig mot en penningesumma erhöll de fasta
platser de svenska trupperna innehade i Pfalz. Det
värdelösa medlingsanbud Karl I år 1634 lät honom
framställa till Oxenstierna, afvisades af denne
helt snäft. A. dog i dec. 1644 l. jan. 1645.
V. S-G.

Anstående, geol., säges en bergart eller malm vara,
då den i form af sammanhängande berg och hällar
eller lager förekommer i dagytan eller på visst djup
därunder och ej uppträder endast såsom isolerade
spridda block och stenar.
E. E.

Ansvarighet, skyldighet att stå till svars, att
aflägga räkenskap; jur., skyldighet att bära de
rättsliga följderna af någon förbrytelse eller
försummelse. En särskild ansvarighet äro ministrarna
underkastade i länder med konstitutionell styrelse
(se Ministeransvarighet). Suveränen i
monarkiska stater är oansvarig, "hans person är
helig", som det heter i norska grundlagen, "och hans
gärningar vare emot allt åtal fredade", såsom det
heter i den svenska regeringsformen. Frankrikes och
Förenta staternas presidenter kunna däremot ställas
till svars för högförräderi, den sistnämnde äfven
för andra grofva förbrytelser. Hvad den svenska
regeringen vidkommer, skall ledamot af statsrådet,
om han ställes inför riksrätt för sina åtgöranden,
dömas efter en särskild "ansvarighetslag" af 10
febr. 1810. Särskilda ansvarighetslagar finnas ock
utfärdade för fullmäktige i riksbanken, för de af
riksdagen förordnade ledamöterna i styrelserna för
riksbankens lånekontor i orterna samt för riksdagens
fullmäktige i riksgäldskontoret.

Ansvarig utgifvare, person, som erhållit
tillståndsbevis för utgifvande af en periodisk skrift
och är juridiskt ansvarig för dess innehåll. Merendels
är den ansvarigs utgifvaren tillika den, som har
ledningen af skriftens redigering och således
bär äfven det moraliska ansvaret. Se vidare
Tryckfrihet. Jfr Ansvaring.

Ansvaring, person, som erhållit tillståndsbevis för
utgifvande af en periodisk skrift och är juridiskt
ansvarig för dess innehåll, men för öfrigt icke har
något med dess redigering att skaffa. Se Indragningsmakt.

Ansvarsstyrman. Se Styrman.

Ansätta. 1. Krigsv. Med fart framföra en
projektil till dess läge i ett skjutvapen. Detta skedde
förr alltid för hand, med s. k. ansättare
(sättare), numera ofta med maskinkraft.
E. N.

2. Sjöv. Med tillhjälp af taljor eller andra medel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free