- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1179-1180

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antommarchi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Återkommen till Ryssland, skaffade han sig kännedom om
de hemliga artiklarna i Tilsitfreden och förrådde dem
för Canning i England. Den tvetydige äfventyraren blef
slutligen 1812 jämte sin hustru (operasångerskan S:t
Huberty) mördad i en by nära London af sin italienske
betjänt.

Antrakolit I. v. Born (af grek. anthrax, kol, och
lithos, sten), miner., synonym till antracit samt
också en variant af antrakonit.

Antrakonit (af grek. anthrax, kol), Stinkkalk,
Orsten, miner., en af bituminösa ämnen orenad
kalkstensvarietet.

Antrakos (grek. anthrakosis, af anthrax, kol), en
lungsjukdom, som uppkommer därigenom att inandadt
kolstoft aflagras i lungorna.

Antrakotypi (af grek. anthrax, kol, och typos,
tryck), ett ljuskopieringsförfarande, som lämnar
positiva kopior af ritningar o. d. Med gelatinlösning
förprepareradt papper göres ljuskänsligt med
kaliumbikromatlösning och belyses under ritningen, hvarefter
kopian inpenslas med grafitpulver, som därvid
fastnar endast på de obelysta ställena.
A. R–AL.

Antrea (fi.). Se Andreæ (Sankt).

Antrim [ä’ntrim]. 1. Grefskap i irländska
prov. Ulster, 3,084 kvkm. 461,240 inv. (1901),
två tredjedelar protestanter. Det inre af
A. innehåller många fruktbara sträckor, men äfven
sjöar (Lough Neagh, Irlands största sjö, m. fl.) samt
ofruktbara kärr och moras. Vid nordkusten sträcker
sig den bekanta, af präktiga basaltpelare bestående
s. k. Jättedammen ("Giant’s causeway"). Hufvudstad
Belfast. – 2. Stad i ofvannämnda grefskap.
Omkr. 1,500 inv.

Antrodocco, furste af. Se Frimont, J. M.

Antrofor, kir., ett instrument för behandling af
sjukdomar i öfverkäkshålan.

Antropocentrisk (af grek. anthropos, människa,
och lat. centrum, medelpunkt), med människan som
medelpunkt (t. ex. antropocentrisk världsåskådning).

Antropofag (af grek. anthropos, människa, och
fagein, äta), människoätare, kannibal.

Antropofagi (af grek. anthropos, människa, och
fagein, äta), människoätning. Se Kannibalism.

Antropofobi (af grek. anthropos, människa, och
fobos, skräck), med., människoskygghet, en form af
melankoli.

Antropogeografi kallas efter Ratzel, i analogi med
djur- och växtgeografi, den gren af geografien, som
behandlar människolifvets och de telluriska krafternas
inverkan på hvarandra. Berördt redan af Hippokrates i
hans skrift om luftens, vattnets och ortförhållandenas
inflytande på olika folks kroppsliga och andliga
egendomligheter och äfven af Buckle framhållet, har
ämnet närmare utvecklats af C. Ritter, J. G. Kohl och
särskildt af Fr. Ratzel i dennes "Anthropogeographie"
(2 bd, 1882–91).

Antropognosi (af grek. anthropos, människa, och
gnosis, kännedom), människokännedom.

Antropognost (jfr Antropognosi),
människokännare.

Antropoider (af grek. anthropos, människa, och
eidos, utseende, likhet), zool., detsamma som
anthropomorpha (se d. o.).

Antropokorer (af grek. anthropos, människa, och
chora l. choros, land, trakt), bot. Med detta
namn betecknar Rikli de växter, som utan människans
åtgörande taga de genom kulturen uppkomna,
konstgjorda lokalerna i besittning. Antropokorerna
omfatta alltså alla åkerogräs och ruderatväxter.
G. L–M.

Antropolatri (af grek. anthropos, människa, och
latreia, dyrkan), människotillbedjan.

Antropolit (af grek. anthropos, människa, och lithos,
sten), paleont., förstenad lämning af människa. Numera
föråldradt ord.

Antropologi (af grek. anthropos, människa, och
logos, lära), vetenskapen om människan eller
människosläktet. I forntiden benämndes stundom de
grekiske filosoferna "antropologer", emedan de afhandlade
"människans natur". I denna inbegrepo somliga hennes själ,
andra åter hennes kropp. Så har äfven i senare tider
begreppet antropologi fått olika betydelse, alltefter
som den ena eller den andra sidan af människans
väsende blifvit företrädesvis framhållen. Åtskilliga
nyare filosofer bruka därför detta ord i nästan
samma betydelse som psykologi (se d. o.). Andra
författare mena därmed deskriptiv anatomi, allmän
fysiologi o. s. v. Med fog har antropologien äfven
blifvit kallad "människans naturalhistoria", i hvilken
ej endast läran om hennes fysiska karaktärer, utan
äfven läran om hennes seder, instinkter, konstalster
m. m. ingå. Antropologien omfattar, som vetenskap om
människosläktet, tre afdelningar, näml. zoologisk
antropologi
, som undersöker människosläktet i
dess förhållande till andra lefvande varelser;
allmän antropologi, som har till föremål studiet af
människosläktet i dess sammanfattningar, i det den
jämför de skilda folken och raserna med hvarandra i
afseende på fysiska och psykiska skiljaktigheter;
deskriptiv antropologi (ungefär liktydig med
etnologi), som sysselsätter sig med människosläktet
i dess enskildheter, såväl dess anatomiska och
fysiologiska som dess intellektuella och moraliska
egenskaper. Dit hör sålunda studiet af variationerna
i hudens färg, i beskaffenheten af håret, hjärnan,
kraniet, af kroppens höjd och proportioner, ögonens
färg, lukten o. s. v., men äfven växlingarna i social
och intellektuell utveckling. Antropologien stöder
sig därvid på åtskilliga andra vetenskaper, såsom
etnografi, anatomi, fysiologi, geografi, geologi,
embryologi, paleontologi, arkeologi, historia,
sociologi, demografi, komparativ mytologi,
lingvistik m. m. – I vissa läroböcker i dogmatik
utgör antropologien den afdelning af dogmatiken,
som afhandlar människan, hennes ursprungliga och
nuvarande tillstånd. – Den kriminella antropologien
(kriminalantropologi) innefattar vetenskaplig
undersökning af förbrytares egendomligheter
samt af alla de inre (biologiska) och yttre
(sociologiska) faktorer, som betinga förbrytelsen.
G. R.*

Som själfständig vetenskap om människosläktet
leder antropologien sin upprinnelse från midten
af 1800-talet, då de rön, som kastade ljus öfver
dess uppgift och mål, småningom hopat sig. Mycken
medeltidsaktig dimmighet i uppfattningen af människans
ställning inom naturen skingrades af Linné, då han i
"Systema naturæ" (1735) samordnade människan med
de människolika aporna såsom högsta ordningen
bland däggdjuren. Camper (d. 1789) påvisade,
att ansiktsvinkeln växlar med rasen. Goda bidrag
till antropologiens uppkomst gåfvo Sömmerring,
Buffon och Blumenbach (den sistnämnde genom sin
rasindelning). Prichard i England

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free