- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1453-1454

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argus, "Politisk, Litterär och Commerciell Tidning" - Argus IV, en mot Argus III utgifven veckotidning i Stockholm - Argus-fjärilen, äfven kallad Allmänna blåvingen, Lycæna argus, zool. - Argus giganteus, zool. - Argus-ögon - Argylshire. Se Argyllshire - Argyll l. Argyle - Argyllshire l. Argyleshire, grefskap på Skottlands västra kust - Argyri, äfven Argyros, aflagring af silfver i organismen - Argyrion. Se Argyro-Kastro - Argyrit, miner. Se Silfverglans - Argyrodit, miner., monsymmetriskt kristalliserande, stålgrått mineral - Argyrofan. Se Argyroid - Argyroid l. Argyrofan, namn på vissa slag af nysilfver (se d. o.) - Argyro-Kastro l. Ergeri Kastri, stad i europeisk-turkiska vilajetet Janina - Argyroneta, zool., vattenspindel - Argyropulos, Johannes - Argyropulos, Perikles - Argyros. Se Argyri - Arhippa, en af de berömdaste bland de runosångare - Arholma-inloppet. Se Stockholms skärgård - Arhusiander, Magnus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föregångaren och vägberedaren för det "lättlästa"
Aftonbladet och har en framstående plats i vår
politiska utvecklings historia.
H. W.

Argus IV, en mot Argus III (se föregående art.)
utgifven veckotidning i Stockholm, uppsattes 1823
med understöd af "vederbörande" och utgafs af
den alltifrån 1810 (genom "Allmänna opinionens
organ") bekante tidningsmannen A. Regnér,
men vann aldrig betydenhet. Argus IV upphörde
1830, sedan den utkommit i tillsammans 523
nummer, dels i kvart, dels i liten folio.
H. W.

Argus-fjärilen, äfven kallad Allmänna
blåvingen
, Lycæna argus, zool., en af våra
allmännare, små dagfjärilar, hvars flygtid infaller i
juli och augusti. Vingarna, som ofvan äro mörkblå
(hos hannen) eller bruna (hos honan), äro på undre
sidan tecknade med ett rödgult och ett hvitt band;
i detta synas på bakvingarna blå s. k. ögonpunkter,
och andra punkter af svart färg äro spridda
öfver alla vingarnas undre sidor. Däraf fjärilns [**]
namn.
F. A. S.*

Argus giganteus, zool., ett fasan-släkte, lefvande
i Siam, på Malakka, Sumatra och Borneo, utmärkt
i synnerhet genom hannens betydligt förlängda
armpennor, som äro i yttre fanet tecknade dels med
en mängd svarta fläckar i flera rader och sneda
linjer af samma färg, dels, närmast skaftet, med en
rad större, hvita s. k. ögonfläckar, hvilka gifvit
fågeln dess namn. Äfven stjärtens båda mellersta
pennor äro synnerligen långa: 1 meter och däröfver.
1780 blef denna fågel först känd i Europa, hvarvid
hannens utmärkta färgteckning väckte mycken
beundran. Den är en nattlig fågel, som lefver i de
djupa skogarna, och mycket svår att hålla vid lif i
fångenskap.
F. A. S.*

Argus-ögon, ett bildligt uttryck för en misstrogen
och spänd vaksamhet, med hänsyftning på
mytologiens hundraögde jätte Argus.

Argyleshire. Se Argyllshire.

Argyll l. Argyle [agai’l], earl-, markis- och
hertigtitel inom en gren af ätten Campbell
(se d. o.)

Argyllshire l. Argyleshire [agai’l*i*],
grefskap på Skottlands västra kust. Arealen 8,430
kvkm., med 73,642 inv. (1901), af hvilka omkr.
6,000 uteslutande tala det gaeliska språket och
omkr. 40,000 äfven engelska. Detta härliga
bergland, uppfylldt af Grampians sydliga förgreningar,
har branta, sönderskurna kuster, rika skogar på
bergens sluttningar och på stränderna af de långt
inträngande hafsvikarna (Loch Linnhe, Loch Fyne
m. fl.) samt fruktbar, fastän föga odlad åkerjord i
dalgångarna (endast vid pass 3 % af ytan).
Boskapsskötsel utgör befolkningens hufvudnäring.
Bergsbruket lämnar bly och silfver samt något järn och
stenkol. Dessutom brytas granit, marmor och
kalksten samt skiffer i myckenhet. Betydligt fiske.
Bland de många till A. hörande öarna äro följande
de förnämsta: Tiree, Coll, Mull, Iona, Staffa (med
Fingalsgrottan), Jura, Islay och Gigha.
Hufvudstad: Inverary.

Argyri (af grek. argyros, silfver), äfven
Argyros (argyrosis), aflagring af silfver i organismen,
det viktigaste och ibland enda symtomet af kronisk
silfverförgiftning. Hos arbetare i vissa fabriker, där
handterande af en del silfverpreparat ifrågakommer,
blir huden å händerna ej sällan fläckvis varaktigt
brons- till svartfärgad genom afsättning i densamma
af en ofantlig mängd små mörka korn. Vid
långvarigt medicinskt bruk af lapis (salpetersyrad
silfveroxid) eller andra silfverpreparat, dels till intagning,
dels i löst form till pensling eller indrypning å
slemhinnor bronsfärgas såväl dessa som huden i stor
utsträckning eller i sin helhet, i det att mörka korn (af
metalliskt silfver) aflagras i väfnaden närmast under
hudens och slemhinnornas epitel. Denna färgning
består för lifvet. Äfven i inre organ (lefver, njurar,
tarmslemhinna m. m.) finnes silfver aflagradt. Ibland
åtföljes denna aflagring af mer eller mindre
betänkliga kroniska sjukdomstillstånd i dessa organ.
C. G. S.

Argyrion. Se Argyro-Kastro.

Argyrit (af grek. argyros, silfver), miner. Se
Silfverglans.

Argyrodit (af grek. argyros, silfver), miner.,
monosymmetriskt kristalliserande, stålgrått mineral
af hårdheten 2,5 och spec. vikten 6,1. Funnet i
Freiberg. Innehåller 75 % silfver, 18 % svafvel
och 7 % germanium.
A. HNG.

Argyrofan. Se Argyroid.

Argyroid l. Argyrofan (af grek. argyros,
silfver, och eidos, utseende, l. fainesthai, synas),
namn på vissa slag af nysilfver (se d. o.).

Argyro-Kastro l. Ergeri Kastri (fordom
Argyrion), stad i europeisk-turkiska vilajetet Janina,
i Albanien, på sluttningen af Akrokerauniska berget.
Omkr. 5,000 inv. Staden är uppförd på tre
klipputsprång, skilda genom djupa bergsklyftor. Många
af husen äro befästa. Från A. utföres ypperligt
turkiskt snus, s. k. fuli.

Argyroneta, zool., vattenspindel.

Argyropulos, Johannes, lärd grek, en af
dem, som återupplifvade de klassiska studierna i
västerlandet, f. omkr. 1416 i Konstantinopel. 1434
kom han till Italien, där han i Padova höll
föreläsningar öfver grekiska litteraturen, särskildt
Aristoteles. 1456 kallades han af Cosmo de’ Medici till
Florens. Död i Rom, sannolikt 1486. – A.
öfversatte arbeten af Aristoteles till latin. En af hans
lärjungar var Reuchlin.

Argyropulos, Perikles, nygrekisk jurist och
statsman, f. 1809 i Konstantinopel, d. 1860,
utnämndes 1837 till e. o. och 1850 till ord. professor
i juridik vid universitetet i Aten. Som författare
och riksdagsman arbetade han ifrigt för införandet
i Grekland af en konstitutionell statsförfattning. Från
16 maj 1854 till 22 sept. 1855 var han
utrikesminister och genomförde därvid flera nyttiga
reformer. Han författade bl. a. ett arbete om Greklands
statsförvaltning (2 uppl. 1859).

Argyros. Se Argyri.

Arhippa, en af de berömdaste bland de
runosångare, från hvilkas läppar Kalevala-kvädena blifvit
samlade. Han bodde i Latvajärvi by, som tillhör
den sångrika Vuokkiniemi socken i ryska Karelen,
invid gränsen till Finland. Då Elias Lönnrot 1835
besökte honom, var han omkr. 80 år gammal, men
hade till en beundransvärd grad bibehållit sitt minne.
Bland en senare tids bäste runosångare räknas
Arhippas son Miihkali.
V.*

Arholma-inloppet. Se Stockholms
skärgård
.

Arhusiander, Magnus, affärsman,
riksdagsman, kommunalman, f. 29 jan. 1829 i Säter, öfvertog
1868 en större trävaruaffär (Heffners aktiebolag) i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free