- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1485-1486

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkad, bygnk. - Arkadien, i forntiden landskap i midten af Peloponnesos - Arkadiernas akademi. Se Arcadia - Arkadisk (af Arkadien), landtlig, till herdelifvet hörande - Arkaiserande. Se Arkaistisk - Arkaism (jfr Arkaisk) - Arkaistisk l. Arkaiserande (jfr Arkaisk), till formen föråldrad - Arkan-disciplin. Se Arcani disciplina - Arkangel. Se Archangel - Arkangeliter. Se Archangeliter - Arkanist, innehafvare af ett hemligt medel - Arkansas. 1. Biflod till Mississippi - Arkansas. 2. En af de sydvästra staterna i nordamerikanska förbundet - Arkansas City, stad i nordamerikanska staten Kansas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gator i Bologna, Paris m. fl. städer hafva att uppvisa
särdeles ståtliga till portiker använda arkader.

I den medeltida byggnadskonsten förekomma ofta
äfven s. k. blindarkader (fr. arcature), hvilka
äro utförda endast som dekoration på muren och
tjäna att gifva denna lif och rytm.
I. G. C.

Arkadien (grek. Arkadia, lat. Arcadia), i forntiden
landskap i midten af Peloponnesos. Det gränsade
i n. till Achaja, i ö. till Argolis, i s. till Lakonien
och Messenien samt i v. till Elis. På tre sidor
omgafs det af väldiga berg med topparna Kyllene
(nu Ziria; 2,374 m.) i n. ö., Erymanthos (nu Olonos)
i n. v., Lykaion (nu Diaforti) i s. v. och Parnon i
s. ö. Äfven landets inre genomstrykes af
skogbevuxna bergskedjor, som innesluta natursköna dalar,
från hvilka vattnet finner aflopp endast genom
underjordiska kanaler (katavotrer). Hufvudfloden är
Alfeios, som rinner åt v. Landet, som är bäst
passande för boskapsskötsel, förblef på grund af sin
otillgänglighet oberördt af den doriska vandringen.
Befolkningen hade sedan urminnes tid varit bosatt
där och anses ha varit af pelasgiskt ursprung.
Dyrkan af gudarna Hermes och Pan var inhemsk hos
dem. Bland landskapets städer voro Tegea och
Mantineia de förnämsta.

Invånarna i det gamla A. voro ett kärnsundt
herde- och jägarfolk, som älskade musik och dans
och som länge bevarade sina enkla seder. Detta har
föranledt senare skalder, i synnerhet författare af
herdekväden under renässansen, att prisa A. såsom
ett hem för paradisisk oskuld och stilla lycka. För
öfrigt voro arkadierna frihetsälskande och gästfria,
men tämligen inskränkta och tröga. Hos främmande
stater togo arkadier ofta tjänst såsom legosoldater.
I politiskt afseende bestod landet af ett betydligt
antal smärre republiker, som dock aldrig sammanslöto
sig till ett fast förbund, hvarför folket ej heller
spelade någon historisk roll. På 500-talet f. Kr. kom
landet under Spartas hegemoni. För att hålla Sparta
stången försökte Alkibiades förena A:s städer till
ett motförbund, men utan lycklig påföljd.
Epameinondas’ försök att göra A. till en fast sammansluten
förbundsstat med Megalopolis till hufvudstad hade
ingen framgång. Sedermera kom A. under
Macedoniens välde, ingick 229 i akeiska förbundet och
föll 146 i romarnas händer. Därefter led det af
goternas invasion och fick under medeltiden sin
folkras uppblandad med invandrade slaver och
albaneser. – Nu bildar A. en nomarki i konungariket
Grekland. 4,301 kvkm. med 167,092 inv. (1896).
Hufvudstad: Tripolitsa.

Litt.: Ch. T. Schwab, "Arkadien" (1852), och
W. Immerwahr, "Die arkadischen kulte" (1891).

Arkadiernas akademi. Se Arcadia.

Arkadisk (af Arkadien), landtlig, till
herdelifvet hörande, idyllisk, okonstlad.

Arkaiserande. Se Arkaistisk.

Arkaisk (grek. archaios), gammal, fornåldrig,
verkligen härrörande från en förgången tid.

Arkaism (jfr Arkaisk), uttryck, som är
föråldradt i samtalsspråk och vanlig prosa. I vers äro
arkaismer rätt vanliga; i prosa användas de merendels
blott vid historiska skildringar från äldre tider.

Arkaistisk l. Arkaiserande (jfr
Arkaisk), till formen föråldrad, gammaldags; som innebär
en afsiktlig, eftergjord fornåldrighet i uttryck eller
form. Jfr Hieratisk.

Arkan-disciplin. Se Arcani disciplina.

Arkangel. Se Archangel.

Arkangeliter. Se Archangeliter.

Arkanist (af lat. arcanum, hemligt medel),
innehafvare af ett hemligt medel; (förr)
måleri-föreståndaren i en porslinsfabrik.

Arkansas [akä’ns*s]. 1. Biflod till
Mississippi, den största näst Missouri. A. rinner upp på
Klippbergen under 39° n. br., s. v. om M:t Lincoln,
går norr om Sangre-de-Cristo-kedjan in i South Park
och har, då den lämnar den, en höjd ö. h. af
1,434 m. Den genomströmmar Colorado, Kansas och
Indianområdet, inträder vid Fort Smith i staten
Arkansas, hvilken den delar i två nästan lika stora
halfvor, samt mynnar ut i Mississippi ofvanför staden
Bolivar. Längd 3,230 km., hvaraf 1,027 km. äro
segelbara. Strömhvirflar försvåra skeppsfarten i
flodens öfre lopp. Öfversvämningar förhindra
uppodlingen af dess stränder. Af A:s många bifloder
äro de betydligaste Cimarron och Canadian t. h.

2. En af de sydvästra staterna i nordamerikanska
förbundet. Den begränsas i n. af Missouri, i ö. af
Mississippi (hvars östra strand där bildas af
staterna Tennessee och Mississippi), i s. af Louisiana
samt i v. af Indianområdet och Texas. Arealen
139,470 kvkm. 1,311,564 inv. (1900), af hvilka
944,580 äro hvita, 366,856 negrer, 66 indianer
och 62 kineser. Födda i Sverige voro 355,
hvarförutom funnos 530 helt eller delvis af svensk börd.
Östra delen af A. är till större delen ett af skogar
och sumptrakter uppfylldt lågland; i v. höjer sig
landet, och prärier afbryta där skogarna.
Ozarkbergen framstryka i nordvästra hörnet med toppar
på 650 m. Staten genomströmmas af ett stort antal
segelbara floder. De betydligaste, näst Mississippi,
äro Arkansas, S:t Francis, White river, Washita och
Red river. Klimatet är i de högre belägna orterna
mycket sundt, i de lägre däremot i lika grad skadligt.
Jorden är utomordentligt fruktbar; dock ligger ännu
en stor del obrukad. Viktigast är bomulls- och
tobaksodlingen, men äfven odlas mycket hafre, majs,
hvete, potatis och frukt. Skogarna bestå af de
värdefullaste trädslag: cypress, ek, valnöt,
gummiträd m. fl. Vildt finnes i öfverflöd i skogarna såväl
som på låglandet; bison-oxen är dock numera i vildt
tillstånd därstädes utrotad. Rikedomen på mineral är
stor; där finnas zink, järn, bly och koppar. Landets
största skatt, hittills föga använd, ligger likväl i de
kol-lager, som börja s. om Little Rock och sedan
utbreda sig på båda sidorna om Arkansas-floden.
Industrien är obetydlig och handeln föga utvecklad.
Utförseln går öfver New Orleans. Sedan 1868 byggas
järnvägar. Skolväsendet har under senaste tid gjort
betydliga framsteg. Guvernören väljes för 4 år.
Landet indelas i 75 counties. Hufvudstad: Little
Rock. – A., som började bebyggas 1685, tillhörde
urspr. det af Frankrike inlösta Louisiana-området,
men ordnades till ett territorium med det nuvarande
Missouri 1819 och blef själfständigt territorium
1821 samt upptogs 1836 såsom stat i
nordamerikanska förbundet. 1861 indrogs A. i de andra
slafstaternas uppror och blef under inbördeskriget
skådeplats för blodiga strider. Sedan 1868 är landet
åter upptaget i unionen.

Arkansas City [akä’ns*s si’ti], stad i
nordamerikanska staten Kansas, vid floden Arkansas, nära
gränsen mot Indianterritoriet. 6,140 inv. (1900).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0811.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free