Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 77-78 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berti, Domenico, italiensk statsman och filosofisk skriftställare - Bertillon. 1. Louis Adolphe B., fransk statistiker - Bertillon. 2. Jacques B., fransk statistiker - Bertillon. 3. Alphonse B., fransk antropolog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handelsministeriet, 1866–67 undervisningsminister, 1871–77
professor i filosofi vid Roms universitet och 1881–84
minister för åkerbruk och handel, i hvilken egenskap
han ifrade för social lagstiftning. Han vinnlade sig
äfven om den offentliga undervisningens höjande. 1895
blef han senator. Död i Rom 1897. B. var en idérik
skriftställare med själfständig hållning. Han
författade flere arbeten, som bidragit att göra
renässanstidens store tänkare bättre uppskattade,
bl. a. La vita di Giordano Bruno (1866, ny uppl. 1889:
efter hufvudsakligen nya källor), Il processo
originale di Galileo Galilei (1876; 2:a uppl. 1879),
Copernico e le vicende del sistema copernicano in
Italia (1876) och La vita e le opere di Tommaso
Campanella (1878). Af B:s öfriga skrifter må
framhållas La verità (filosofiska föredrag, 1875),
Di Vincenzo Gioberti (1881) och Il conte di Cavour
avanti il 1848 (1887).

Bertillon [bärtijå’]. 1. Louis Adolphe B., fransk
statistiker, en af de förnämste representanterna
för den modernia demografien, f. 2 april 1821 i
Paris, d. därst. 28 febr. 1883, var i många år
praktiserande läkare i Montmorency i närheten af
Paris, innan han uteslutande egnade sig åt sina
älsklingsvetenskaper, för hvilkas utveckling hans
arbete snart fick stor betydelse. Under Paris’
belägring var han mär i 5:e arrondissemanget, blef
1876 professor i demografi vid den nyupprättade École
d’anthropologie och med 1880 års början chef för
staden Paris’ året förut inrättade statistiska byrå. I
sina mycket förtjänstfulla befolkningsstatistiska
skrifter betonar han mer än en gång, att en raskare
tillväxt af Frankrikes befolkning skulle vara af
långt större betydelse för landets framtida väl än
nationalvälståndets ytterligare ökning. Han ifrade
därför mot det i Frankrike i alla folkets lager
utbredda tvåbarnssystemet och mot nymalthusianismens
propaganda. Hans själfständigt utgifna skrifter äro
få; den viktigaste är Atlas de démographie figurée de
la France (60 kartor och tabeller, 1871–74). Dess
flera äro hans med synnerlig omsorg utarbetade
artiklar till tidskrifter och samlingsverk, såsom
"Union médicale" och andra medicinska tidskrifter,
"Journal de la socicté de statistique", "Bulletins de
la société d’anthropologie", "Annales de démographie"
och, företrädesvis, "Dictionnaire encyclopédique
des sciences médicales", för hvilken han skref
ett hundratal monografier, bland hvilka såsom de
yppersta må nämnas Acclimatement et acclimatation,
Autriche, Bade, Bavière, Belgique, Grande-Bretagne,
France, Mariage, Migration, Mortalité, Mort-né,
Moyenne och Natalité. Jfr "Annales de démographie
internat." (VII, 1883).

2. Jacques B., den föregåendes son, fransk
statistiker, f. 1851, studerade först medicin,
innan han kastade sig öfver statistiken, särskildt
demografien. Han blef 1883 sin faders efterträdare
som chef för Paris’ statistiska byrå. Bland hans
skrifter märkas Les naissances illegitimes en
France et dans quelques pays de l’Europe (1887) samt
afhandlingar i franska tidskrifter och de af honom
utgifna publikationerna "Annuaire statistique de la
ville de Paris" (sedan 1880), "Bulletin hebdomadaire
de statistique municipale" och "Tableaux mensuels
de statistique municipale de la ville de Paris"
(sedan 1885). Ganska bemärkta äro hans sträfvanden
att åstadkomma gemensamma
internationella nomenklaturer för yrkesfördelningen samt i
fråga om dödsorsakerna. B. är äfven känd såsom ifrig
nykterhetsvän.


3. Alphonse B., den föregåendes broder, fransk
antropolog, upphofsman till de antropometriska
signalemangen till identifiering af förut straffade
brottslingar, f. 1853, är chef för en afdelning af
polisprefekturen i Paris ("service de l’identité
judiciaire"). För sitt system, som kommit till
användning i nästan alla kulturländer i och utom
Europa, har han redogjort i bl. a. Identification
anthropométrique. Instructions signalétiques
(2-a omarb. uppl. 1893) och i i>La photographie
judiciaire</i> (1890). Hans system, bertillonage,
innefattar mätning af kroppslängden, famnmåttet
(längden mellan de horisontellt sidosträckta
armarnas långfingerspetsar), bystens (bålens jämte
hufvudets) längd, hufvudskålens längd och bredd,
ansiktets bredd (diameter bizygomaticus), högra örats
längd, vänstra fotens längd, vänstra långfingrets
och lillfingrets längder samt vänstra underarmens
längd. Dessutom utrönes noggrant färgen på ögats iris,
alltefter pigmentets förekomst och fördelning däri,
hvarjämte ärr och märken på kroppen antecknas. Det
antropometriska signalemanget fullständigas medelst
ett enligt bestämda föreskrifter taget profil- och
ett en-face-porträtt af personen samt öfverföres
(med termförkortning) på ett särskildt kort. På
detta anbringas därjämte numera med tillhjälp af
boktrycksfärg aftryck af hudytan å yttersta leden
af högra handens fyra första fingrar. Genom ofvan
angifna metod har man i sin hand ett tillräckligt
antal bestämningar och mått för att i underafdelningar
klassificera de tusentals fotografiporträtt, som
hopas i polisanstalten, och inom några ögonblick
taga reda på, om en för brott arresterad varit förut
uppmätt och fotograferad, d. v. s. förut anklagad
i samma stad eller land. (Jfr Antropometri och
illustr. följ. sida.)

Ett annat, kompletterande signalemangssystem,
som likaledes är utarbetadt af B. och i detalj
noga uppmärksammar personens fysionomi, är det
s. k. portrait parlé ("porträtt i ord"), som med stort
gagn tillämpas för brottslingars efterspanande. För
detsamma antecknas i systematisk ordning och med
användande af en noga bestämd terminologi det som
för personen i fråga är karakteristiskt beträffande
hårets färg, dess form (graden af krusighet), dess
plats (hårfästets linjer) och hårväxtens ymnighet,
samma egenskaper hos skägget, färgen på ögats iris,
ansiktshyn, vidare pannans form, lutning, höjd, bredd
och egendomligheter, näsans skapnad, örats, läpparnas,
munnens och hakans form och dimensioner, hufvudets
konturlinje i profil och framifrån, ögonbrynens
plats, riktning, form, dimensioner, egendomligheter
och färg, ögonlockens, ögonklotens och ögonhålornas
yttre beskaffenhet, afståndet mellan ögonens inre
vinkel ("interokuläret"), rynkor i ansiktet, hull,
kroppshållning, gång, åtbörder, blick,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>