- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
79-80

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertillon. 3. Alphonse B., fransk antropolog - Bertillonage. Se Antropometri och Bertillon 3 - Bertils, Sankt (fi. Pertteli), socken i Halikko härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län - Bertin. 1. Louis Francois B., kallad "den äldre" (Bertin l’aîné), fransk journalist - Bertin. 2. Louis François B. de Vaux, kallad "le superbe" - Bertini Henri, fransk pianist - Bertla, maskinb. Se Bleckslageri - Bertola, Aurelio de’ Giorgi, italiensk skald - Bertold, Livlands andre apostel, abbot i cisterciens-klostret Loccum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanor, röstklang, språklyten och dialekt, vanliga
ansiktsuttrycket, ärr och märken, ungefärliga
kroppslängden samt om möjligt åldern. – Tack
vare den sinnrika uppställningen och de använda
termförkortningarna kan ett sådant portrait parlé,
som af den efterspanande polismannen läres utantill,
inrymmas på det ofvannämnda signalemangskortet af
helt små dimensioner. Jfr ock Daktyloskopi.

Bertillonage [bärtijånäj]. Se Antropometri och
Bertillon 3.

Bertils, Sankt (fi. Pertteli), socken i Halikko
härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland,
bildar med Kuusjoki kapell ett imperiellt pastorat af
2:a kl., Bjärno kontrakt, Åbo ärkestift. Landareal 314
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,527 pers. (1902).
A. G. F.

illustration placeholder

Mätningar för Bertillons antropometriska signalemang
(se art. Bertillon 3).

Bertin [bärta’]. 1. Louis Francois B., kallad "den
äldre" (Bertin l’aîné), fransk journalist, f. 1766
i Paris, d. 1841, inköpte 1799, jämte sin broder,
eganderätten till den 1789 grundade tidningen
"Journal des débats et des décrets", som under
hans ledning fick namnet "Journal des débats". På
Napoleons befallning måste han emellertid ändra titeln
på sin tidning till "Journal de 1’empire" samt låta
den bli ett eko af den officiella "Moniteur". 1814
återfick tidningen sin gamla titel och rojalistisk
färg. När B:s vän Chateaubriand 1824 aflägsnades från
ministären, öfvergick B. till oppositionen. Efter
revolutionen 1830 ställde han sig på den nya
dynastiens sida och lämnade denna troget bistånd,
men bevarade dock ett visst oberoende.

2. Louis François B. de Vaux, den förres broder,
kallad "le superbe", f. 1771, d. 1842,
understödde sin broder vid redaktionen af hans
tidningar. 1801 grundade han ett bankirhus i Paris och
var 1820–27 deputerad för Paris. Under juli-monarkien
spelade han en större roll, skickades 1830 som
sändebud till Haag och blef 1832 utnämnd till pär.

Bertini Henri, fransk pianist, f. 1798, d. 1876,
gjorde redan vid 12 års ålder konstresor i Holland,
Belgien och Tyskland, nedsatte sig 1824 i Paris
såsom pianolärare och var som sådan mycket
eftersökt. Han gjorde sig ett namn genom sina
förträffliga etyder, som öfverallt äro i bruk och
utgöra en lämplig förskola till Cramers. Hans öfriga
kompositioner äro föga betydande, ehuru melodiska.
A. L.

Bertla, maskinb. Se Bleckslageri.

Bertola, Aurelio de’ Giorgi, italiensk skald, f. 1753,
d. 1798, var munk, soldat i den
österrikiska armén, lärare vid sjökadettskolan i
Neapel och slutligen professor i Pavia. 1787 besökte
han Schweiz och slöt där vänskap med Gessner, hvars
idyller han öfversatte till italienska. Bland B:s
dikter må nämnas Cente favole (1785) och Raccolta di
favole ed epigrammi
(1788).

Bertold, Livlands andre apostel, abbot i
cisterciens-klostret Loccum, i Nedre Sachsen,
sändes efter missionären Meinhards död (1196) som
missionsbiskop till Livland. Han sökte först på
fredlig väg, genom gåfvor och gästabud lika mycket
som genom predikan, omvända livländarna, men flydde
på grund af upprepade anslag mot hans lif. I Sachsen
predikade han nu korståg mot livländarna och återvände
i spetsen för en här af korsfarare. Efter fruktlösa
underhandlingar segrade dessa i en strid vid Dana,
där dock B. fick sin bane, enligt sägen 24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free