Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskow. 2. Gustaf Emanuel B., predikant, pedagog - Beskow. 3. Bernhard August B., ståldekoratör - Beskow. 4. Fredrik Natanael B., predikant, skolman - Beskow. Elsa B., född Maartman, tecknarinna - Beskowska skolan, ett läroverk för gossar i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en privatskola för gossar, den s. k. beskowska
skolan (se d. o.), som vann mycket anseende;
den leddes af honom till 1882. Han aflade 1862
pastoralexamen och deltog s. å. i en andlig kongress
i London, där en mängd präster, och bland dem
B., höllo andliga föredrag, hvar och en på sitt
modersmål. 1879 utnämndes han till tjänstgörande
e. o. hofpredikant. Från 1866 var han ledamot af
"Evangeliska fosterlandsstiftelsens" styrelse,
från 1876 dess vice ordförande och från 1892 dess
ordförande. 1888–90 var han för Stockholms stad
ledamot af andra kammaren och tillhörde där det
protektionistiska partiet. Han dog i Stockholm 11
apr. 1899.
B:s predikningar kännetecknades af stor
personlig värme samt ett flärdfritt och vinnande
framförande. Det gärna återkommande hufvudämnet
var Kristi försoning. Såsom konfirmationslärare
var han mycket anlitad af ungdom ur alla
samhällsklasser. Såväl vid denna undervisning som i
skolan förmådde han genom sitt vänliga och friska,
rättframma väsen i hög grad vinna sina lärjungars
tillgifvenhet. – Bland B:s skrifter må nämnas:
Reseminnen från Egypten, Sinai och Palestina (1861; 10
:e uppl. 1891), Den korsfäste. Passionspredikningar
(1875; 2:a uppl. 1903), Evangeliipostilla (2
bd, 1880-82), Den svenska missionen i Ost-Afrika
(1884-87), Kristi återkomst (1888; 2:a uppl. 1889),
Betraktelser för hvar dag i året (1890; 2:a
uppl. 1900), Några minnesord till mina nattvardsbarn
(1892; 2:a uppl. 1899) och Lefnadsminnen (1899;
2:a uppl. 1900). Åren 1865–68 var B. redaktör af
tidn. "Stadsmissionären", och 1876-78 utgaf han
"Fridsbudet. Qvartalsskrift för uppbyggelse i
hemmet". - B:s dotter Elisabet Maria B., f. 1870,
har under signaturen Runa utgifvit flera berättelser
af blid karaktär, bl. a. Hvardagslif (1898, ny
uppl. 1899) och På Elghyttan (2 uppl. 1902).
3. Bernhard August B., den föregåendes syssling,
ståldekoratör, f. 4 april 1837 på Lundby, Munktorps
socken, Västmanland, tog 1857 inträdesexamen till
Teknologiska institutet. 1860–70 arbetade han
såsom elev vid åtskilliga mekaniska verkstäder,
järnbruk o. s. v. och var 1871–77 ritare och
materialbokhållare vid Karl Gustafs stads
gevärsfaktori. Där lärde han känna konsten att
etsa i metall och inbränna förgyllning å densamma,
en konst, som infördes i Sverige från Solingen på
1770-talet af Sven Rinman och sedermera utöfvades
i Eskilstuna af Kristian Johannesén. Småningom
hade denna industri förfallit i fråga om det
konstnärliga utförandet, medan däremot den tekniska
traditionen fortlefvat bland arbetarna. B. öfvade
sig 1878–80 på egen hand i ståletsning och har
sedan tillverkat dekorativa sköldar med vapen och
emblem, lampetter, solfjädrar, svärd, hillebarder,
sablar, värjor, vaser, prydnadsfat och skålar,
dryckeshorn, kannor och pokaler, juvelskrin,
skrifportföljer och albumpärmar, beslag å kistor,
skåp och andra möbler, fotografiramar,
skrifbordstillbehör o. s. v. Hans arbeten äro djupetsade
på svartprickad oxiderad, blåanlöpt, gråetsad
eller förgylld botten; ornamenten äro mattetsade,
blåanlöpta eller blankpolerade i metallens egen
färg eller i förgyllning. Den ornamentala verkan
förhöjes genom anbringande af flera färger på stålet
vid framställningen af vapensköldar m. m. Arbeten af
B. finnas i Nationalmuseum, Nordiska museet, Tekniska
skolans museum, Göteborgs museum,
Slöjdföreningens museum i Göteborg, Columbiamuseet
i Chicago och Lybecks museum. K. W–n.*
4. Fredrik Natanael B., brorson till B. 2, predikant,
skolman, f. 9 mars 1865 i Hallingebergs socken,
Kalmar län, tog 1883 studentexamen i Stockholm och
idkade teologiska studier vid Uppsala universitet,
men afbröt dessa 1888 och utbildade sig under
fyra år i figurmålning vid konstakademien i
Stockholm. Han återvände dock till Uppsala, där han
1895 absolverade teoretisk- och praktisk-teologisk
examen. B. har ej låtit prästviga sig, men är sedan
1896 predikant i villastaden Djursholm. Sedan 1897
är han därjämte rektor vid Djursholms samskola. I
tidskriften "Läsning för hemmet" (grundad af Elisabet
Kjellberg) inträdde han 1895 som medutgifvare. B:s
predikningar hafva vunnit anseende för sina gedigna
egenskaper. B. har dessutom utgifvit föredrag och
uppsatser i etiska och sociala frågor, som vittna
bl. a. om en lefvande känsla för de lyckligare lottade
klassernas ansvar inför det sociala nödtillståndet,
samt i olika publikationer offentliggjort flera
andliga dikter och psalmer. Skr.: Predikningar
på kyrkoårets sön- och helgdagar (1900-01; 2:a
uppl. 1902), Till de unga, tankar och råd (1904)
m. m. B. har utfört altarväggmålningen i Djursholms
kapell (Herdarnas och vise männens tillbedjan).
N. S.
Hans hustru, <sp>Elsa B<sp>., född Maartman, tecknarinna,
f. 11 febr. 1874 i Stockholm, elev vid Tekniska
skolan därstädes 1889–95, en tid ritlärarinna,
gift sedan 1897, har utgifvit bl. a. 14 häften
konturritningar för barn under titeln Vill du
måla? (1897 ff.) och flera bilderböcker: Sagan om
den lilla, lilla gumman (1897), Barnen på Solbacka
(1898), Puttes äfventyr i Blåbärsskogen (1901, med
versifierad text; 3:e uppl. 1904; äfven i två tyska,
en engelsk, en holländsk, en rysk och en böhmisk
upplaga) samt Mors lilla Olle (1903; akvareller till
visor af fru A. Tegnér).
Beskowska skolan, ett läroverk för gossar (sedan
1886 äfven för flickor) i Stockholm, grundades
1867 af G. E. Beskow, hvilken vid sin sida hade
såsom rektorer: t. o. m. läsåret 1870–71 lektor
H. F. Hult (1871–99 rektor i Halmstad) och därefter
doktor C. G. Bergman (numera folkskoleinspektör
i Stockholm). Skolan inköptes 1882 af doktorerna
Bergman och L. Lindroth (hvilken varit anställd
såsom lärare därstädes sedan 1871) och har sedermera
kallats f. d. Beskowska skolan. Bergman fortfor
att vara skolans rektor till 1 nov. 1888, då denna
befattning öfvertogs af Lindroth. Båda fortforo att
vara skolans egare till 1 jan. 1894, då eganderätten
öfvergick till ett bolag, bestående af de förre
egarna jämte några af skolans lärare och ett antal
af lärjungarnas föräldrar.
Skolan, som började med 2 afdelningar och
38 lärjungar, har småningom utvidgat sig så,
att den f. n. (1904) har 3 förberedande klasser
och 10 ettåriga, med mogenhetsexamen afslutade
klasser. Höstterminen 1887 inflyttade den under eget
tak i huset n:r 9 Engelbrektsgatan, där ett efter
tidens fordringar lämpadt skolhus uppbyggts af ett
aktiebolag, bildadt af skolans egare jämte flere
af lärjungarnas föräldrar. Läroverket, som från
och med 1891 åtnjuter statsunderstöd, erhöll 1877
dimissionsrätt. Konung Oskar II:s fyra söner hafva
åtnjutit undervisning där. Höstterminen 1883 infördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
