- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
341-342

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bigelow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läkaren i Boston Henry Jacob Bigelow. Sin
operationsmetod har han framställt i arbetet
Litholapaxi or rapid lithotrity with evacuation
(1878).

Bigelow [bi’golåu], Erastus Brigham, nordamerikansk
uppfinnare och nationalekonomisk författare,
f. 1814, d. i Boston 1879. Han egnade sig från
sin ungdom åt textilindustrien och gjorde en
mängd viktiga uppfinningar inom densamma samt
grundade flera stora fabriker i staden Worcester
(Massachusetts). Sin utprägladt protektionistiska
ståndpunkt framlade han bl. a. i arbetet The tariff
question considered in regard to the policy of
England and the interests of the United states
(1863).
(E. Hkr.)

<b>Bigelow/b> [b’galåH]. 1. John B., nordamerikansk
diplomat och publicist, f. 1817 i Malden, staten
New York, blef 1839 advokat, men egnade sig snart åt
journalistisk verksamhet och blef 1850 delegare och
(till 1861) medredaktör af W. C. Bryants "Evening
post" i New York. 1844–47 var han en af inspektörerna
för Sing-Sing-fängelset därstädes. 1861 utnämndes
B. af Lincoln till Förenta staternas konsul i Paris
samt blef 1864 chargé d’affaires och 1865 minister
därstädes. Denna post, som då var särdeles kinkig
på grund af Napoleons ställning till de upproriska
sydstaterna och det mexikanska kejsardömet,
skötte han till slutet af 1866, då han på begäran
entledigades. Bl. a. lyckades B. omintetgöra en plan
att i Frankrike med regeringens goda minne skaffa
sydstaterna fyra pansarfartyg, hvilken episod han
sedan skildrat i France and the confederate navy
1862–1868
(1888). Efter återkomsten till Amerika var
B. en tid (1869) hufvudredaktör för "New York Times"
och 1875–77 statssekreterare i staten New York. B. har
skrifvit bl. a. Jamaica in 1850 or the effects of
sixteen years of freedom on a slave colony
(1852), The
life and public services of G. Ch. Fremont
(1856),
det statistiska arbetet Les États-Unis d’Amérique en
1863
(1868), Molinos the quietist (1882), W. C. Bryant
(1886; ny uppl. 1890). Dessutom har han utgifvit "The
writings and speeches of Samuel J. Tilden" (1885),
Benj. Franklins själfbiografi (1868, flera uppl.),
efter en originalhandskrift, som han fann i Frankrike,
och Franklins skrifter (1887 ff.).

2. Poultney B., den föregåendes son, nordamerikansk
skriftställare, f. 1855 i New York, uppfostrades
i Tyskland 1870–73 och trädde därunder i nära
vänskapsförhållande till prins Vilhelm, sedermera
kejsar Vilhelm II, samt graduerades 1875 vid
Yale-universitetet, hvarefter han i segelbåt anträdde
en äfventyrlig världsomsegling, hvilken afbröts
penom en sjöolycka vid Japans kust. Sedermera har
B. gjort vidsträckta resor, bl. a. kanotfärder på en
mängd större europeiska floder och en till hälften
på officiellt uppdrag företagen resa i Ryssland
(1892, som tvärt afbröts genom hans utvisning),
färder till Kina, Syd-Afrika o. s. v. 1898 var han
krigskorrespondent på Cuba åt "Times" och "New York
herald" samt gjorde sig genom sin skarpa kritik
af den amerikanska krigsledningen så misshaglig
för denna, att han måste lämna ön. B. har skrifvit
bl. a. Paddles and politics down the Danube (1892),
The borderland of Czar and Kaiser (1894), History of
the german struggle for liberty
(2 bd, 1896), White
man’s Africa
(1897) och The children of the nations,
study of colonization
(1901). V. S-g.

Bigenerisk (af lat. bis, två gånger, och genus,
kön), tvåkönad.

Bigerrones. Se Bigorre.

Biggah, indiskt ytmått, i Bombay = 20 pands = 32,577
ar, i Bengalen = 20 kottahs = 13,379 ar.

Biggar [bi’go], Joseph Gillis, irländsk politiker,
f. 1828, d. 1890, var till yrket viktualiehandlande
i sin födelsestad, Belfast, men egnade sig sedan 1880
uteslutande åt politiken. 1874 valdes han till medlem
af underhuset för grefskapet Cavan och representerade
sedan denna valkrets till sin död. B. tillhörde
1875–77 feniernas brödraskap, men uteslöts därifrån,
då han ej ville afstå från att använda parlamentariska
metoder i kampen för Irlands själfstyrelse. I
underhuset gaf han 1875 upphof till den sedan af
irländarna med förkärlek använda obstruktionstaktiken
och gjorde sig särskildt beryktad genom att "se
främlingar" och med stöd af ett gammalt stadgande
tvinga talmannen att låta utrymma åhörarläktarna
vid ett tillfälle, då prinsen af Wales befann sig
där som åhörare. B:s taktik upptogs af Parnell och
ledde 1877 till Butts’ afgång från home-rule-partiets
ledning. I landligan var B. från dess stiftande 1879
en af de ledande männen, och han organiserade sina
partivänners obstruktion mot Gladstones irländska
politik 1880–81. Småningom blef B., som var rätt
obildad, men i besittning af en viss grofkornig
humor, ganska populär i underhuset. Som fyndig
obstruktionsledare anses han ännu oöfverträffad.
V. S-g.

Biggleswade [bi’glsωeid], stad i engelska
grefsk. Bedford, vid floden Ivel. 5,120 inv. (1901). I
närheten Arlesey, med en vacker gotisk kyrka.

Bigha, stad i den asiatiska delen af vilajetet
Konstantinopel, vid Bigha-su (forntidens
Granikos). Omkr. 10,000 inv. Staden är historiskt
märklig genom Alexander den stores seger öfver
perserna vid Granikos, hvilken utkämpades 7 km. n. om
B. 334 f. Kr., och genom sultan Ala ed-din III:s
seger öfver tatarerna 1288.

Big Horn mountains [bi’g hå’n mau’ntins], ett
högt parti af Klippbergen (Rocky mountains) i
Nord-Amerika. De ligga mellan 43° och 45° n. br. i
nordöstra Wyoming, kulminera i Cloud peak (4,100
m.) och äro tämligen isolerade, enär de både i
v. och ö. omgifvas af vidsträckta "plains". De
äro genomdragna af vilda cañons och täckta af täta
barrskogar. I deras sydöstra del finnas petroleumfält.

Big Horn river [bi’g hå’n ri’və], största tillflödet
till floden Yellowstone, Nord-Amerika, upprinner under
namnet Wind river på Wind river range i staten Wyoming,
genombryter Big Horn mountains vid gränsen mot staten
Montana och förenar sig med Yellowstone vid Big Horn
city. Längd omkr. 800 km.

Bigift. Den vätska, som det vanliga honungsbiet vid
sitt styng ingjuter i huden (se Bi), bildas i tvenne
körtlar och samlas i en giftblåsa. Vätskan är, nyss
uttömd, vattenklar, af sur beskaffenhet (beroende på
myrsyra), bitter smak och fin aromatisk lukt. Dess
betydande giftighet härrör från ett ännu ej närmare
kändt organiskt ämne af basisk natur. Detta är så
giftigt, att l droppe vätska, innehållande mindre än
4/100 milligram af nämnda bas, om den drypes innanför
ögonlocken på en kanin, framkallar en ganska stark
inflammation i ögats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free