- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
345-346

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bigelow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt hemföll genom Henrik IV 1589 för alltid till
franska kronan. Hufvudstad var Tarbes (romarnas
Turba).

Bigott (fr. bigot, af norm. by Got. ty. bei Gott,
vid Gud), tillgjordt eller öfverdrifvet andäktig;
skenhelig.

Bigott ( jfr Bigott), fromleri, öfverdrifven eller
tillgjord andakt.

Biguèche [-gäj], fr., en med långa, veckade skört,
tofsar och snören försedd uniformsrock, som tillhör
svenska kavalleriofficerares och underofficerares
uniform och får begagnas i mindre tjänstgöring. Den
kan förses med pälsfoder, krage och kantning. C. O. N.

Bihač l. Bihatsj (turk.Bihke), befäst stad i
landskapet Bosnien, nära gränsen af Kroatien, vid
floden Una. 4,330 inv. (1895). Har ett slott och en
stor moské. B. var de gamle kroatiske konungarnas
residens och har utstått flera belägringar. 18
sept. 1878 togs det i besittning af österrikarna.

Bihar, österländsk vikt. Se Bahar.

Bihar, komitat i Ungern, vid Siebenbürgens
gräns. 10,962 kvkm. 573,813 inv. (1900), 53
proc. ungrare, 45 proc. rumäner. I v. är B. ett
fruktbart slättland, delvis sumpigt, i ö. ett
mineralrikt bergland. Jordbruk, utmärkta viner,
asfalt, petroleum. Hufvudstad är Grosswardein.
K. B. W.

Biharbergen, bergskedja mellan Hvita och Snabba Körös’
öfversta dalar, i de ungerska komitaten Bihar,
Klausenburg och Torda-Aranyos, rik på groteska
klippborgar, hålor, isgrottor och vattenfall samt
trånga dalar af romantisk skönhet, bebodda af en
rumänisk stam, de s. k. móczerna. Bergen äro rika på
malmer och marmor. De högsta topparna äro Kukurbeta
(1,849 m.), Bihar (1,659 m.), Karligát (1,693 m.),
Botyásza (1,792 m.) och Vlegyásza (1,845 m.).
(K. B. W.)

Bihatsj. Se Bihac.

Bihe, fruktbart landskap i portugisiska kolonien
Angola (distriktet Benguela) mellan 12° och 13°
s. br. samt 16° 30’ och 17° 30’ ö. lgd. Ungefär 6,500
kvkm. 95,000 inv. B. ligger i Koanzas, Kunenes och
Okavangos källområden och är bebodt af en blandning af
bantunegrer af olika stammar, hvilken blandningsras
visat sig mycket intelligent och i handelsaffärer
portugiserna öfverlägsen. Hufvudorterna
Belmonte och Kangombe (Kabongo) hafva amerikanska
missionsstationer.

Bihk, arabisk vikt, = 10 mitskal = 46,54 gr.

Biisk, stad i rysk-sibiriska guvern. Tomsk,
vid Bija, nära dess förening med Katun. 17,206
inv. (1897). B. är hufvudstad i en krets med samma
namn (125,730 kvkm. 334,042 inv. 1897).

Bija, en af Obs källfloder. Se Ob.

Bijapur [bidʃāpō’ə], <sp>Beejapur, Bidsjapur</i>. 1. Distrikt,
fordom kalladt Kaladgi, i brittisk-indiska
presidentskapet Bombay, Southern division. 14,680
kvkm. 735,041 inv. (1901). – 2. Fordom hufvudstad
i ett rike B., som grundades 1488 och eröfrades
af stormogul Aurangzib 1686, numera hufvudstad
i distriktet B. 16,759 inv. (1891). Under sin
blomstringstid skall B. hafva haft 1 mill. inv. och
1.600 moskéer. B. är sannolikt en af de mest
pittoreska ruinsamlingarna i hela Indien. Af dess
många praktbyggnader, hvilka man nu, såvidt möjligt
är, söker bevara från ytterligare förfall, må nämnas
det af rikets grundläggare anlagda stora, ovanligt
starka citadellet, omgifvet af en 100 m.
bred graf, det omkr. 1566 fullbordade fortet,
innehållande kungliga palatset, adelns hus, stora
magasin och vidsträckta trädgårdar, allt omslutet
af en omkr. 10 km. lång vall med en mängd torn
och en i klippan huggen graf, vidare Ibrahim Adil
sjahs omkr. 1620 fullbordade moské och mausolé, som
uppgifvas hafva kostat omkr. 30 mill. kr. och varit
under byggnad 36 år, samt den storartade mausolén
öfver den förres efterträdare Muhammed Adil sjah,
genom sin kupol, 36 m. i diameter, påminnande om
Peterskyrkan i Rom, samt många moskéer. Omkring staden
gick en mur af ofantlig tjocklek och omkr. 6 m. höjd,
vid 100 m. mellanrum försedd med starka torn af huggen
sten, nu jämte muren till stor del nedrasade. Nästan
alla byggnaderna, palatsen i fortet undantagna,
äro byggda af stora, huggna stenblock och mycket
massiva, men ytterst minutiöst utförda i detaljerna
och försedda med den österländska arkitekturens
alla prydnader.

Bijerre. Se Aruvimi.

Bijou [-ʃō], fr. (af lat. bis, två gånger, och
<i>jocus/i>, lek, glänsande föremål), ädelsten, smycke,
dyrbarhet. – Mon bijou, "min ädelsten", namn på
lustslott och sommarbostäder.

Bijouterier [-ʃut-], Bijouterivaror (fr. bijouterie,
af bijou, juvel, dyrbarhet), smycken, smärre
prydnadsföremål, förfärdigade af guld, silfver,
platina, aluminium, järn, stål, brons, aluminiumbrons
m. fl. metall-legeringar samt ofta försedda med
infattade ädelstenar och pärlor (äkta eller oäkta),
emaljer, koraller m. m. Inom bijouterifacket nyttjas
äfven bärnsten, agat och andra halfädelstenar, kopal,
härdad kautsjuk (ebonit), gagat, svart glasmassa,
sköldpaddskal, snäckor, elfenben, celluloid, pärlemor,
glasfluss m. m. En stor roll spela numera de massvis
tillverkade oäkta bijouterierna af oädla metaller,
som förgyllas, försilfras eller förnicklas, och
färgadt glas m. m. Guldpläterade varor (talmi-guld,
"or doublé") äro nästan hållbarare än billiga äkta
af tunt guldbleck. En egendomlig art af bijouterier
äro de på scenen (numera dock sällan) använda
tennsmyckena, hvilkas nedsänkta fasetter vid det
artificiella ljuset skimra som verkliga briljanter.

Bijuga, negerfolk. Se Bissagos-öarna.

Bika (klyfta, dal), dalsänkan mellan Libanon och
Antilibanon, forntidens Celesyrien.

Bikaner [bikā’nə]. 1. Lydstat i brittisk-indiska
landskapet Rajputana, mellan 27° 12’ och 30° 12’
n. br. samt 72° 15’ och 75° 30’ ö. lgd. 57,859
kvkm. 584,712 inv. (1901). Befolkningen har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free