- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
565-566

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sångare, f. 23 maj 1858 i Stockholm, studerade under
I. A. Berg i Stockholm och Delle Sedie i Paris,
konserterade i hemorten 1880, 1881, 1885 och 1902,
en tid jämte Kristina Nilsson, som ifrigt protegerade
honom, och med hvilken han gjorde en tur till
Amerika 1882–83. För öfrigt har han sjungit i Paris,
Wien och Tyskland samt är numera såsom
sånglärare bosatt i New York.

Björksund, gammalt gods i Tystberga socken,
Rönö härad, Södermanlands län, vid Sibofjärden af
Östersjön, omfattar inom socknen 31 1/4 mtl, med
Björndals kvarn och frälseräntor tax. till 605,400
kr. för jordbruksfastighet och 8,500 kr. för annan
fastighet (1903), samt 5 mtl i Bälinge socken, tax.
till 51,200 kr. för jordbruksfastighet och 300 kr.
för annan fastighet (s. å.). B. har tillhört släkten
Grip, men kom i slutet af medeltiden genom gifte
till riksrådet Göran Eriksson Gyllenstierna till Fågelvik,
inom hvilkens ätt egendomen förblef till 1776,
då den delvis genom köp öfvergick till grefve K. G.
Mörner, arfvinge till riksrådet och riksmarskalken
grefve Göran Nilsson Gyllenstierna. Den eges nu
(1904) af grefve A. E. Mörner. För det till godset
hörande Helgö har egaren af B., alternerande med
egaren af Nynäs, patronatsrätt i Bälinge och
Tystberga pastorat.

Björkticka, bot. Se Polyporus.

Björktjära. Se Björkolja.

Björktrast, zool. Se Snöskata.

Björkvik, socken i Södermanlands län,
Jönåkers härad. 22,959 har. 3,654 inv. (1903). B.
utgör ett konsistoriellt pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings västra kontrakt.

Björkvik, gods i Östra Kyds socken, Östergötlands
län, vid östra stranden af sjön Höfvern, 10 5/24 mtl,
med tvenne kvarnar, såg och tegelbruk taxeradt
till 348,500 kr. (1903). B., ursprungligen Birkevik,
är en gammal sätesgård, bildad under senare hälften
af 1300-talet af väpnaren Peter Tomasson (tre
rosor på en snedbjälke), häradshöfding i orten och
lagmansdomhafvande i Östergötland 1373–1401.
Det gick i arf till släkterna Gera, Oxenstierna,
Yxkull, Gyllenstierna och Rålamb. 1783 såldes
egendomen till frih. J. G. Banér, hvilken fick
tillstånd att utbyta B. till fideikommiss mot Lidingön
vid Stockholm (som hörde till det banérska
fideikommisset Djursholm). Hans son, öfverstelöjtnanten
frih. J. G. Banér, fick 1814 tillåtelse att utbyta
B:s och Djursholms fideikommiss mot Sjö i Uppland,
hvilket han tillbytt sig af frih. J. K. Adelswärd,
som i stället fick B. Egendomen har sedermera
tillhört adelswärdska släkten samt eges sedan 1899
af friherre J. Beck-Friis, grefve Fr. v. Rosen och
hofstallmästare G. Tamm. Patronatsrätten inom
socknen tillhör sedan 1712 egaren af B. Till ställets
märkvärdigheter hör en på en bergkulle belägen
äldre byggnad, en s. k. fatbur, hvars ålder torde
vara omkr. 300 år. Den har efterbildats på Skansen
vid Stockholm.

Björkvin. Se Björk, bot.

Björkå, bruksegendom i Öfver-Lännäs socken,
Västernorrlands län, vid Björkåns utlopp i Ångermanälfven.
B. anlades år 1771 af revisionssekreteraren
J. Nordenfalk, hvilken uppförde ett järnbruk med
600 skeppunds smidesrätt för en hammare och två
härdar, sedermera utvidgadt till en hammare och tre
härdar med 1,350 skeppunds stångjärnssmide. 1859
anlades B. sågverk med två dubbla ramar. Äfven
kvarnrörelse ingick tidigt i bruksrörelsen. Numera är
järnbruket fullständigt nedlagdt, och sågen användes
endast för s. k. husbehofssågning. Däremot
upprätthålles kvarnrörelsen fortfarande, hvarjämte sedan
1889 tillkommit ett träsliperi med en årsproduktion
af omkr. 1,200 ton mekanisk torr trämassa. Bruket
eges numera af det 1897 bildade Björkå aktiebolag,
hvars aktiekapital utgör 1,000,000 kr. Redan förut
hade det öfvertagits af ett aktiebolag, men detta äldre
bolag försålde sin egendom 1877 till det af Ole Gjörud
1874 grundade Lugnviks nya ångsågs aktiebolag,
hvilket jämte "Offers aktiebolag" och det äldre
"Björkå aktiebolag" uppgick i det 1897 bildade
nya bolaget. Förutom B. bruk eger sistnämnda
bolag Lugnviks ångsåg med 5 ramar, Hallsta
ångsåg med 2 ramar, båda vid Lugnviksfjärden
i Ångermanälfven, samt Högforsens träsliperi
i Boteå socken, anlagdt år 1897. Sammanlagda
årstillverkningsvärdet vid bolagets verk utgjorde
1903 1,387,801 kr.
K. K.-Å.

Björkäng, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 3,626
har. 2,141 inv. (1903). Annex till Fredsberg, Skara
stift, Norra Vadsbo kontrakt.

Björkö, ö i Mälaren, i norra delen af
Björkfjärden. Den tillhör Adelsö socken, Färentuna
härad och Stockholms län (Uppland). Öns längd är
omkr. 4 km., bredden 1,3 km. Genom en från västra
sidan inskjutande större vik, Kats-viken, är den
delad i två genom ett lågt näs förenade hälfter,
af hvilka den södra, kallad Grönsö, är bergig och
skogbevuxen, den norra till större delen slät och
odlad. Ön eges nu af bönder, boende i Björkö by vid
Kats-vikens norra strand. Omkr. 50 inv. (1904).

Norra hälften af ön är öfversållad med grafhögar,
bland hvilka några (t. ex. "Ormknösen") äro af
tämligen betydlig storlek. Vid västra stranden ligger
ett högt berg, mot sjösidan nästan otillgängligt och
mot landsidan befäst genom en nästan halfcirkelformig,
med 3 öppningar försedd vall af kullersten
och grus, den s. k. "borgen". Norr om denna
utbreder sig ett åkerfält af ungefär 6 hektars
vidd, hvilket i anledning af den starkt
kolhaltiga jordmånen kallas "svarta jorden", eljest
"bysta’n" eller "bystads-gärde", samt mot öster
begränsas af en af 6 öppningar genomskuren hög
jordvall. Hela detta fält, den forna stadstomten,
är till ett djup af 1 à 2½ m. betäckt af en blandning
af kol, aska och sand, med däri inbäddade massor af
djurben, tydligen afskräden från de forne invånarnas
måltider. Kolet och askan härröra, enligt hvad
noggranna undersökningar ådagalagt, till större delen
från spiseldarna och endast till ringa del från
eldsvådor, som öfvergått de byggnader, af hvilka en stor
mängd lämningar anträffats. Dessa lämningar bestå
af brända lerstycken, dels tydligen fogstrykningar
till timrade hus, dels stycken af rappningen till s. k.
"klinhus". Djurbenen tillhöra öfver 50 djurarter,
bland hvilka alla våra nu vanliga husdjur. Bland
de vilda djuren må särskildt framhållas bäfvern
(nu utdöd hos oss), svarta råttan (förut ej känd i
Europa före slutet af 1200-talet) och storken. För
öfrigt träffas bland afskrädet en stor mängd dels hela,
dels stympade fornsaker, såsom prydnader af guld,
silfver och brons, silfvermynt, pärlor, bearbetad och
rå bärnsten, vapen, verktyg och husgerådssaker samt
fragment af lerkärl m. m. Stundom träffas större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free