Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blaine, James Gillespie, nordamerikansk statsman - Blainv. Se Blain - Blainville, Henri Marie Ducrotay de, fransk zoolog och anatom - Blair, Hugh, skotsk författare - Blair. 1. Francis Preston B., nordamerikansk politiker - Blair. 2. Francis Preston B., nordamerikansk militär och politiker - Blair, Henry William, nordamerikansk politiker - Blaisois l. Blésois, gammalt franskt grefskap - Blake, Robert, engelsk amiral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rent af befordra inom förvaltningen rådande
korruption; angreppen mot sin personliga
heder lyckades han emellertid tillbakaslå. B:s
politiska memoarer, Twenty years in congress,
utgåfvos i 2 bd, 1884–86. Jfr äfven en
biografi öfver B. af J. E. Crawford (1893).
v. S–g.
Blainv. Se Blain.
Blainville [blävi’ll], Henri Marie Ducrotay de,
fransk zoolog och anatom, f. 1777, d. 1850 som
professor i komparativ anatomi vid Muséum i Paris. I
Prodrome d’une nouvelle systématique du règne
animal (1816) äro flera viktigare förbättringar af
djursystematiseringen vidtagna. Hans största verk
är Ostéographie ou déscription iconographique,
comparée du squelette et du système dentaire, som
på ett ypperligt sätt redogör för såväl de fossila
som de nu lefvande djurens ben- och tandbyggnad.
Blair [bläe’], Hugh, skotsk författare, f. 1718,
d. 1800, prästman, blef 1762 förste innehafvare
af den nyupprättade professuren i retorik och
skönlitteratur vid Edinburghs universitet och
tillhörde den krets af skotska lärde, som samlades
kring Hume och Adam Smith. B. uppmuntrade Macpherson
att publicera sina gaeliska sånger samt skref sedan
en öfver höfvan lofordande afhandling om dem, A
critical dissertation on the poems of Ossian (1763),
hvari han med stor ifver försvarade dessa dikters
äkthet. B:s estetiska föreläsningar, Lectures on
rhetoric and belles-lettres, utgåfvos 1783, upplefde
en mängd upplagor (den senaste 1879), öfversattes
till franska och tyska samt vunno för en tid stor
auktoritet som litterär smakregel. Homeros’ storhet
som diktare upphöjes där, och mot pseudoklassiciteten
yrkas på större kraft och individuellt lif. B:s
moraliserande predikningar utgåfvos i 5 bd,
1777–1801, och vunno en för sin tid oerhörd spridning.
V. S–g.
Blair [bläa’]. 1. Francis Preston B., nordamerikansk
politiker, f. 1791 i Abingdon, Virginia, d. 1876 i
Silver Spring, Maryland, kallades af presidenten
Jackson 1830 till Washington att öfvertaga
redaktörskapet för det demokratiska partiets
officiella organ, "Globe", hvilken befattning han
skötte till 1845, då han aflägsnades af presidenten
Polk, det yttre tecknet till att Calhoun och söderns
idéer inom partiet segrat öfver Jacksons nationellt
demokratiska politik. Sedan "Kansas-Nebraska act"
1854 upphäft Missouri-kompromissen, lämnade
B. alldeles demokraterna och tog liflig del i
det nya republikanska partiets bildande. Han
använde vid nationalkonventet i Chicago 1860
sitt stora inflytande till förmån för Lincolns
nominering till presidentkandidat och gjorde sig
inemot inbördeskrigets slut bekant genom privata
förhandlingar i Richmond och Hampton roads med
sydstaternas ledande män om en uppgörelse. De
republikanske ytterlighetsmännens våldsamma
"rekonstruktionspolitik" gentemot de forna sydstaterna
efter Lincolns död förmådde B. att ånyo öfvergå till
det demokratiska partiet.
2. Francis Preston B., den föregåendes son,
nordamerikansk militär och politiker, f. 1821 i
Lexington, Kentucky, d. 1875 i S:t Louis, blef
1843 praktiserande advokat i S:t Louis, deltog
som frivillig i kriget mot Mexico och tillhörde
1852–56 som "free-soil-demokrat" Missouris
legislatur. B. ingick 1856 i det nyorganiserade
republikanska partiet, valdes 1860 och 1862 till
kongressledamot för
Missouri samt bidrog vid inbördeskrigets utbrott
genom organiserandet af en frivillig skyddsvakt
vid arsenalen i S:t Louis kraftigt att trygga
Missouris och Kentuckys unionstrohet. I kriget
deltog han som öfverste för en kår frivilliga
och blef 1862 generalmajor. I likhet med sin
fader ogillade B. "rekonstruktionspolitikens"
öfverdrifter och återgick till demokraterna;
vid valet 1868 var han deras kandidat till
vice-presidentbefattningen. 1871–73 var han senator
för Missouri. B. har utgifvit Life and public
services of William O. Butler (1848). V. S–g.
Blair [bläa’], Henry William, nordamerikansk
politiker, f. 1834 i Campton, New Hampshire,
blef 1859 praktiserande advokat och deltog som
frivillig i inbördeskriget, hvarunder han nådde
öfverstelöjtnants grad. 1875–79 och 1893–95
tillhörde han kongressens representanthus och
var 1885–91 senator för New Hampshire. B. utsågs
1891 till Förenta staternas minister i Kina, men
hans föregående häftiga opposition i senaten mot
kinesisk immigration föranledde regeringen i Peking
till så bestämda protester, att B. nödgades afstå
från denna post. Som kongressmedlem och senator
gjorde sig B. känd genom täta inlägg i sociala
frågor och uppfostringsfrågor. Han har genomdrifvit
stora anslag till det lägre skolväsendet. B. har
äfven uppträdt som ifrig förfäktare af kvinnans
rösträtt. Stort uppseende väckte hans förslag i
senaten om allmänt rusdrycksförbud i Förenta staterna
efter år 1890. Till nykterhetsagitationen har han
vidare bidragit bl. a. med sin skrift The temperance
movement or the conflict of man with alcohol.
V. S–g.
Blaisois [bleswa] l. Blésois (lat. Blesensis
pagus), gammalt franskt grefskap, som bildades under
karolingernas tid och motsvarade nuv. departementet
Loir-et-Cher. Det förenades 1498 med franska
kronan. Jfr Blois.
Blake [bléik], Robert, engelsk amiral, en bland
grundläggarna af Englands välde på hafvet, f. 1599
i Bridgewater, lämnade Oxford 1625 efter en 10-årig
vistelse vid universitetet därstädes, utan att
hafva aflagt någon högre examen, samt slog sig
på köpmansyrket. Efter att 1640 en kort tid
ha varit parlamentsledamot, blef B. 1645 medlem
af det s. k. "långa parlamentet". Från 1642 hade
B. såsom independent och republikan tagit liflig del
i inbördeskriget och utmärkte sig särskildt genom sitt
ihärdiga och lyckliga försvar af Lyme (i Dorsetshire)
och Taunton (i Somersetshire). 1649 utnämndes B. af
Cromwell till "admiral and general of the sea". Fastän
han förut hade tjänat endast till lands, utkämpade
han 1652–54 med heder, om än med växlande framgång,
flera ryktbara sjödrabbningar med Hollands utmärktaste
amiraler. Efter freden med sistnämnda land skickades
han till Medelhafvet, där han skaffade den engelska
flaggan högt anseende genom den allvarliga näpst
han tillfogade Barbaresk-staterna. 1657 vann han
öfver spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
