- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
745-746

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodvallning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Blom, Kristian, norsk tonsättare, f. 1782,
d. 1861, var till yrket skeppskapten, sedan redare,
men studerade därjämte musik och komponerade en
uvertyr, en symfoni samt en del sånger. Mest bekant
blef han genom sin tonsättning af Bjerregaards
Sönner af Norge, som allmänt användes som
nationalsång före tillkomsten af Björnsons och Nordraaks
”Ja, vi elsker dette landet”. – Hans broder, violinisten
Fredrik B., f. 1769, d. 1806, var bland
de förste norske artister, som uppträdde offentligt
(jfr J. G. Conradi: ”Musikens udvikling og nuværende
ståndpunkt i Norge”, 1878).
A. L.

Blom. 1. Gustav Peter B., norsk ämbetsman, författare
och politiker, f. 1785 i Hurums socken, blef 1810
sorenbirkeskriver i Nordre Jarlsberg, 1826 byfoged i
Drammen och var 1831–57 amtman i Buskeruds amt. Död i
Drammen 1869. Han var under sin långa tjänstemannabana
ledamot af åtskilliga kungliga kommittéer,
bl. a. "hoved-matrikulerings-kommissionen" 1823–38 (om
hvars arbeten intill 1826 han utgaf en broschyr), ett
par kommittéer för bergverksförhållandenas ordnande,
fattigvårdskommittén (1843), skogskommittén (1849
–50) och sågverkskommittén (1852). För att studera
fattigvårdsorganisationen företog han 1843 en
resa genom Danmark, Tyskland, Holland, Belgien,
Frankrike och England samt utgaf 1844 en utförlig
reseberättelse. I riksförsamlingen på Eidsvold 1814
var B. representant för Jarlsbergs grefskap och slöt
sig då till grefve Vedels parti. På alla storting
1830–48 representerade han Drammen. Utom förut nämnda
skrifter författade han bl. a. en Geschichte der
staatsveränderung Norwegens
(1858), som 1860 utkom
i norsk bearbetning och såsom källskrift ej är utan
värde, samt Bemærkninger paa en reise i Nordlandene
og igjennem Lapland
etc. (1827–30) och Das
königreich Norwegen statistisch beschrieben
(1843).

Y. N.

2. <spr>Hans Örn B</sp>., den föregåendes son, norsk skald,
f. 22 dec. 1817 på Ræggestad vid Holmestrand, blef
student 1835 och juris kandidat 1843, deltog 1848 som
frivillig i dansk-tyska kriget och bodde sedermera i
Kristiania. Han dog i Sande 11 maj 1885. B. debuterade
1839 med komedien Den hjemkomne sön eller en nutidens
Jean de France
och författade senare en rad mindre,
dramatiska arbeten, utgifna i samlingarna <i>Digtninger,
Nyere digtninger</i< och Lystspil og polemiker (alla
1864). Flera af dem ha uppförts på norska teatrar,
och särskildt gjorde vådevillen Tordenskjold lycka. I
den wergeland-welhavenska fejden deltog B. med ett
antiwelhavenskt inlägg, Upartisk betragtning af vor
literatur
(1840). Han var en begåfvad skaldenatur,
men förslösade sina anlag och åstadkom intet verk
af varaktig betydelse. Hans sista arbeten, såsom
diktsamlingen Bifrost (1872) m. fl., kunna närmast
betraktas som foster af det olyckliga själstillstånd,
hvaraf författaren flera år led.

Blom. 1. Hans Jörgen B., dansk officer och
militärförfattare, f. 1792, d. 1864, deltog 1813–14
som löjtnant i fälttåget i Holstein och 1848–50 som
bataljonschef i det slesvigska kriget samt tog afsked
1852. Bland hans skrifter må nämnas Unionskrigene
og borgerkrigene
(1826), Katechismus for den danske
krigsmand
(1829) och Krigstildragelserne i Sjælland
1807 (1845). Dessutom författade han flera skarpa
och snillrika flygskrifter om landets
försvarsväsen, framhöll (1831–32) med styrka härens
betydelse härför i motsättning mot sjöförsvaret och
uttalade sig (1854) för flankställningarna vid Dybböl
och Fredericia, men mot Dannevirke.

2. Otto Emanuel B., den föregåendes son, dansk
artilleriofficer, f. 1830, d. 1903, blef 1864 kapten
och var 1889–95 öfverste. Som undertygmästare vid
flottan 1861–68 ledde han inköpet af pansarbrytande
artilleri till denna och var en auktoritet
i dithörande spörsmål. Han skref flera lärda
afhandlingar om vapnens historiska utveckling och 1877
ett större arbete om Kristian IV:s artilleri. 1879–90
var han medlem af landstinget.

E. Ebg.

Blom, Peter, norsk präst och författare, f. 27 maj
1828 i Drammen, blef 1854 teol. kandidat och studerade
1855–57 kyrkomusik, harmonilära och instrumentation
vid konservatoriet i Bruxelles samt uppträdde äfven
som kompositör, bl. a. med orkesterfantasien En dröm
på höifjeldet
. Efter ett par års lärarverksamhet vid
dahlska skolan i Grimstad blef han 1859 präst vid
den svensk-norska legationen i Konstantinopel och
utvecklade i denna egenskap en högst beaktansvärd
verksamhet. Senare har han varit pastor i Valle
1864–80 och i Vardal från 1880. Han har utgifvit
flera andliga diktsamlingar, predikosamlingen Lov og
evangelium
(1867), Reiseskildringer fra Orienten
(1870 och 1875) samt värdefulla topografiska
arbeten öfver Valle (1895) och Vardal (1899).

O. Å. Ö.

Blomaxel, bot., dets. som blombotten (se d. o.).

Blombacka, järnmanufakturverk i Nyeds
socken, Värmlands län, i närheten af Lindfors
järnvägsstation. Verket tillhör det år 1882 bildade
Blombacka aktiebolag, och dess tillverkningar
utgöras af transportlinor, trådspik, stål- och
järntråd m. m. till ett sammanlagdt värde (1903)
af 250,000 kr. S. å. sysselsattes i medeltal 60
arbetare.

K. K.-Å.

Blomberg, Karl Albert, geolog, f. 16 juli 1844 i
Hardemo socken af Örebro län, blef student i Uppsala
1863, filos. kandidat 1870 och filos. doktor 1872
på afhandlingen Om hybridbildning hos de fanerogama
växterna
. B. tjänstgjorde 1870–74 som extra lärare
vid elementarläroverk i Stockholm och 1872–75 såsom
rekognoscör vid Sveriges geologiska undersökning,
blef 1875 vid denna institution biträdande geolog
och 1877 ordinarie geolog. I sistnämnda egenskap
hafva af honom bl. a. utgifvits 15 geologiska
kartblad i olika skalor samt praktiskgeologiska
beskrifningar öfver Blekinge och Gäfleborgs län samt
Närke. B. har på egen bekostnad gjort flera utländska
resor inom Europa, delvis för geologiska studier.

E. E.

Blomberg, Knut Hugo, statsrättslärare, kommunalman,
politiker, f. 9 febr. 1850 å Axmars bruk i
Gäfleborgs län, blef 1869 student i Uppsala,
1873 filos. kandidat samt 1875 filos. doktor på
afhandlingen Studier öfver det nuvarande svenska
landstinget
. Han öfvergick sedermera till juridiska
studier, aflade 1879 juris kandidatexamen och kallades
1880 till docent i svensk statsrätt och rättshistoria
efter att hafva speciminerat med afhandlingen Om
Sveriges högsta domstols statsrättsliga ställning
och betydelse
(i Upps. univ:s årsskr., 1880). Efter
att sedan 1880 årligen hafva förestått professur inom
juridiska fakulteten, hvars notarie han var 1882–91,
utnämndes han 1891 till e. o. professor i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt och 1894 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free