- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
747-748

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodvallning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ord. professor i samma ämnen. Vid jubelfesten
1893 kreerades han till juris hedersdoktor. För
nationalekonomiska och statsrättsliga studier har
B. besökt Köpenhamn (1877, 1880–81), Kristiania
(1880–81) och Strassburg (1884). År 1880 meddelade
han kronprins Gustaf undervisning i statsrätt. Sedan
1884 har B. varit stadsfullmäktig i Uppsala samt
därunder 1888–92 ordförande i drätselkammaren och
sedan 1903 bland stadsfullmäktige. Sedan 1889 har
han varit ledamot af Uppsala läns landsting och
sedan 1893, för Kopparbergs län, af riksdagens
första kammare, som från och med 1897 valt honom
till ledamot af konstitutionsutskottet, hvars
ordförande han varit fr. o. m. 1902. B. är
anhängare af tullskydd och har varit en af
förkämparna för kammarmajoritetens uppfattning i
unionella spörsmål. Af hans skrifter må till de
förut nämnda läggas
Den nordiska förvaltningsrätten (i "Nord. retsencykl.". V, 1887–89),
Om svenskt statsborgarskap (1891–93),
Gewerbegesetzgebung in Skandinavien im 19. jahrhundert (i "Handwörterbuch der staatswissenschaften", Jena 1891; 2:a uppl. 1900),
Om de konstitutionella garantierna för domstolarnes oafhängighet och själfständighet (i Tidsskr. f. retsvidenskab, 1896) och
Svensk statsrätt (I, 1904).

Blomberg, Emma Emilia Sigrid Charlotte,
bildhuggarinna, f. 1863 i Fliseryd, Småland,
studerade vid konstakademien i Stockholm 1889–98 och
väckte sistnämnda år uppseende genom en altargrupp
till Oskarshamns kyrka. Statyn Bebådelsen (1899)
beställdes i marmor af nationalmuseum. 1902 utställde
fröken B. Den lilla sjöjungfrun (staty i gips).

G–g N.

Blombotten, bot. Fanerogamernas blommor äro
bildade af tvenne grundorgan, näml. stam och blad
(jfr Blomma). Blommans stamdel kallas blombotten
(torus). Denna del af växtens stam skiljer sig från
den öfriga delen hufvudsakligen därigenom

illustration placeholder
Fig. 1.

illustration placeholder
Fig. 2.


att den har en mycket ringa utveckling på längden,
hvaremot utvecklingen på bredden ofta är jämförelsevis
stor. Hos Angiospermæ inträffar det endast i tämligen
få fall, att en eller annan del af blombottnen
utväxer något litet i längd. Detta förhållande
eger rum t. ex. hos nejlikeväxterna (Silenaceæ),
hvarest det stycke af blombottnen, som ligger emellan
foderbladen och kronbladen, antager en pelarlik
form. Hos Gymnospermæ åter hafva blommorna inom
barrträdens klass (Coniferæ) i regeln en
tämligen stark längdutveckling af blombottnen.

illustration placeholder
Fig. 3.


Hos granen äro de med vacker röd färg prunkande, långsträckta
unga "kottarna" honblommor. Utvecklingen på bredden

illustration placeholder
Fig. 4.


hos blombottnen är i allmänhet större än hos den närmast nedanför
densamma varande stamdelen (se fig. 1, 2 o. 5 A).
Hos en del växter, t. ex. Rosaceæ
(rosväxter), utvecklar sig blombottnen så starkt på
bredden, att den tager form af en skifva eller, genom
kanternas tillväxt uppåt, af en skål (se fig. 5 B).
Midten af skifvan eller skålen motsvarar då
blombottnens topp och kanterna dess bas, hvadan
pistillerna, tvärt emot det vanliga förhållandet, ofta
komma att sitta fästa längre ned i blomman än dennas
öfriga organ. Detta skönjes bäst hos nypon- eller
törnrosblommorna, där pistillerna sitta dolda i det
inre af den flaskformiga blombottnen, under
det att foderblad, kronblad och ståndare sitta
fästa uppe på blombottnens öfversta kant
(se fig. 3). I de flesta fall tjänstgör
blombottnen hufvudsakligen endast såsom fäste
för blommans blad; men i några fall, och

illustration placeholder
Fig. 5. Schematisk framställning af blommor med

undersittande, kringsittande och öfversittande hylle;

f foderblad; k kronblad; s ståndare;

p pistill; blombotten tecknad svart.


detta ganska ofta, har blombottnen äfven en
annan uppgift. Hos de flesta växter, som hafva
s. k. undersittande pistiller, ger blombottnen ej
endast fäste åt blombladen, utan deltager därjämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:48 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free