Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bock - Bock, zool. Se Getdjur - Bock, Hieronymus, tysk botanist. Se Botanik - Bock, Karolina Sofia - Bock, Karl Ernst - Bock, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
botten förses med sulor af hopspikade plankbitar. I
spänger användes ofta s. k. saxbock (fig. 4)
som stöd; en sådan består af 2 i kryss
hopsurrade ben, vid hvilka hufvudet, <i<a</i>,
fastsurrats upptill och en tvärslå, b, nedtill.
L. W:son M.
Till art. Bock (se sp. 848).
Bock, zool. Se Getdjur.
Bock, Hieronymus, tysk botanist. Se Botanik.
Bock, Karolina Sofia, född Richter, skådespelerska,
f. i Stockholm 1792, ingick 1813 vid Djurgårdsteatern
och anställdes 1814 såsom aktris vid k. teatern,
hvilken hon sedan tillhörde i femtio år. Hon var gift
med hofkapellisten J. G. Svanberg 1813–22 och från
1826 med hofkapellisten
K. F. Bock (d. 1841). Bland de många sång- och
talroller, i hvilka hon uppträdde, må nämnas
Marcellina i "Figaros bröllop", Lisette i
"Musikvurmen", titelrollen i "Min tante Aurore",
Fru Miller i "Kabal och kärlek", Amman i "Romeo
och Julia". Som skådespelerska var fru B. utmärkt i
synnerhet i gum-roller. 1831–34 och 1841–56 var hon
lärarinna i deklamation och mimik för k. teaterns
elever. Död 1872. – Om hennes dotter Berta B. se
Tammelin.
<b>Bock,</b< Karl Ernst, tysk läkare och medicinsk
författare, f. 1809 i Leipzig, erhöll 1831 vid
universitetet därstädes den medicinska graden
och begaf sig, efter utbrottet af den polska
revolutionen, till Warschau, där han verkade
som hospitalsläkare. 1839 utnämndes han till e,
o. professor i patologisk
anatomi. vid Leipzigs universitet. Död 1874. Som
skriftställare vann han tidigt rykte genom
arbetena Handbuch der anatomie des menschen, mit
berücksichtigung der physiologie und chirurgischen
anatomie (1838, 4:e uppl. 1849), Hand-atlas der
anatomie des menschen (1843, 6:e uppl. 1871) och
Gerichtliche sektionen (1843, 4:e uppl. 1852). Efter
dessa följde snart Lehrbuch der pathologischen
anatomie und diagnostik (1848, 4:e uppl. 1861–64)
och Atlas der pathologischen anatomie (1855),
i hvilka han framlade den nya skolans läror och
forskningsresultat. Vid samma tid började han sin
inflytelserika verksamhet som medicinsk medarbetare
i E. Keils världsblad, "Gartenlaube", hvarigenom han
ända till sin
död kunde omedelbart inverka på folket och
utöfva ett ofantligt stort inflytande på den
allmänna folkhygienen. En del af dessa uppsatser
bearbetades och utgåfvos särskildt i hans berömda
verk Buch vom gesunden und kranken menschen (1855,
11:e uppl. 1876; "Helsolära eller kunskapen om den
friska och sjuka menniskan", 2:a uppl. 1870). Samma
populära ståndpunkt intager Volksgesundheitslehrer
(1865, 6:e uppl. 1874; "Sundhetslära för folket eller
läran om menniskokroppen och sättet att bevara och
återställa helsan", 1865).
Bock, Franz, tysk-katolsk präst, arkeolog, f. 1823
i Burtscheid (preussiska Rhenprovinsen), d. 1899
i Aachen, där han sedan 1864 varit hederskanonikus
vid domkyrkan. Sedan studietiden en ifrig samlare af
kyrkliga konstföremål, gjorde sig B. mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
