- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
913-914

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohus - Bohus län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenske hertigen Erik Magnusson fått i sitt våld.
”Huset” (fästet), som till en början var af trä, blef
snart en af Norges viktigaste platser och, genom allt
kraftigare befästningsarbeten af sten, ett af hela
Nordens starkaste slott. Bagaholm – den holme, på
hvilken fästet låg – var tingsställe för Vikens
lagmansdöme, och höfvitsmannen på Bohus innehade
styrelsen först öfver södra och sedermera äfven öfver
norra delen af det landskap, som efter borgen
fick namn af Bohus län. Bohus kom att spela en
betydelsefull roll vid de båda grannrikenas förhållanden
till hvarandra, såväl de fredliga som de fientliga.
På B. var 1332 den norska herredag samlad, som
förklarade Magnus Eriksson myndig; där hyllades
1344 dennes son Håkan till Norges konung, och där
mottog 1388 Håkans änka, Margareta, de svenske
stormännens anbud om Sveriges krona. Året därpå
fick konung Albrekt där börja sin fångenskap. På B.
utsåg en del af Norges stormän 1449 Karl Knutsson
till norsk konung. 1455–56 var slottet för danskar
och norrmän en trygg tillflyktsort, där de funno skydd
mot den svenske anföraren Tord Bonde. Sedan den
tiden belägrades det många gånger, men blef aldrig
taget af fiendehand. Kristian II belägrade det 1531;
svenskarna inneslöto det under det nordiska
sjuårskriget (1563–70) 5 gånger, ifrigast i mars 1566,
då Nils Boije och Nils Sture företogo fyra
stormningar. Vid den sista lyckades svenskarna intaga ett
af hufvudtornen, men sprängdes med detta i luften.
B., som emellertid hade lidit svårt af belägringarna,
iståndsattes åter; förbättringar och tillbyggnader
vidtogos 1595 och 1605–06 samt 1645, då svenskarna
under den s. k. Hannibals-fejden beskjutit slottet.
Fästningens hufvudbyggnader bildade vid denna tid
en fyrkant med hörntorn, af hvilka det nordvästra
”fars hatt”) var fyrkantigt, men blef ombyggdt och
gjordes rundt 1683–98, de tre öfriga, kyrkotornet
i sydväst, ”mors mössa” i sydöst och ”röda tornet”
i nordöst, voro ursprungligen fyrkantiga, men
omgjordes sedan runda. Denna kärna, den gamla
borgen, omgafs af en stormfri, dels bastionerad, dels
tenaljerad femhörning, som på västra sidan hade ett
par lägre utanverk.

illustration placeholder
Bohus fästning och staden Kungälf på 1600-talet.


Så såg B. ut, när det genom
freden i Roskilde (1658) kom i svensk ego och Karl
Gustaf (30 mars s. å.) där höll sitt intåg. Under
den s. k. Gyldenlövefejden råkade det åter ut för en
belägring, den svåraste af alla. Det ansattes nämligen
då i nära två månader (25 maj–22 juli 1678)
af öfver 10,000 norrmän under Gyldenlöve, och den
svaga besättningen under öfverste von Börstel skulle
hafva nödgats gifva sig, om icke G. O. Stenbock
ankommit med hjälp. Det nästan i grund förstörda
slottet uppbyggdes ånyo och var till 1700 residens
för landshöfdingen öfver Bohus län, men blef utan
synnerligen stor vikt i militäriskt afseende, enär det
ej längre var ett gränsfäste. Karl XII lät också
flytta kanonerna därifrån till Sundsborg (i Svinesund),
hvilket han ämnade till ett starkt gränsvärn
mot Norge, men efter hans död fick B. igen sin
bestyckning. Det lämnades sedan att förfalla. 1789
fingo Kungälfs borgare rätt att taga byggnadssten
därifrån; i sammanhang därmed beslöts, att fästet
skulle nedrifvas. Raseringsarbetena förbjödos
visserligen 1796, men Kungälfsboarna fingo redan 1797
åter rätt att förse sig med sten, tills Karl Johan
satte en gräns för vidare förstörelse år 1838.
Omfattande utgräfnings- och konserveringsarbeten hafva
blifvit utförda åren 1898–1904. Jfr G. Stedt,
”Bohus” (i ”Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia”, V, 1–2, 1891–92).
(Hs Hd.)

illustration placeholder
Bohus slotts ruiner.


Bohus län, det västligaste af Sveriges landskap, är
beläget mellan 57° 40′ och 59° 7′ n. br. samt 5°
49′ och (fastlandet) 6° 57′ v. lgd från Stockholms
observatorium. Det gränsar i v. till Kattegatt och
Skagerack, i s. till Västergötland, i ö. äfven till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free