Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolag - Bolagsstämma - Bolan - Bolanden, Konrad von - Bolander, Lars - Bolander, Sofia - Bolas, sp. Se Bola - Bolax, bot. Se Azorella - Bolbec - Bolbitine - Bolbjerg - Bolby - Bolchov - Bolde - Bolder-aa - Boldin, farm. Se Boldo-blad - Boldini, Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revision har sålunda blifvit, senast af 1903 års
riksdag, ifrågasatt, äfven i syfte att åstadkomma
öfverensstämmelse mellan de tre nordiska ländernas
aktielagstiftning.
Utom ramen för den allmänna bolagslagstiftningen
stå, förutom de redan nämnda bankaktiebolagen och
försäkringsaktiebolagen, partrederier, solidariska
bankbolag samt ömsesidiga försäkringsbolag, hvilka
sistnämnda egentligen utgöra föreningar. Vissa
aktiebolag stå under aktiebolagslagen, men äro
föremål för särskilda bestämmelser. Sålunda gäller
sanktionsprincipen i afseende å järnvägsaktiebolag
och sådana aktiebolag, som hafva till ändamål att
drifva lånerörelse utan att dock vara hänförliga till
bankaktiebolag. Om bolag för öfvertagande inom ett
samhälle af minuthandeln med och utskänkningen af
brännvin se Brännvinslagstiftning.
Bland bolagsformer, som äro för den
svenska lagstiftningen främmande, må nämnas
kommanditaktiebolaget, som än utgör ett aktiebolag
med obegränsadt ansvariga styrelseledamöter,
än åter (aktiekommanditbolag) ett kommanditbolag
med kommanditinsatserna fördelade i aktier. Den
rika användning kommanditaktiebolaget förr
egde berodde hufvudsakligen därpå, att det
fick tjäna som surrogat för aktiebolag, med
afseende hvarå lagstiftningen var strängare.
Hj. H–d.
Bolagsstämma, jur., sammanträde mellan delegarna i
ett bolag, för öfverläggning och besluts fattande
om sådana bolagets angelägenheter, som enligt
den för bolaget fastställda ordningen böra
gemensamt afgöras af bolagsmännen. De ärenden,
som företrädesvis tillhöra bolagsstämma, äro:
val af styrelse, granskning af förvaltningen
utaf bolagets angelägenheter och utdelning af
bolagets vinstmedel. De bolagsstämmor, hvilka
enligt bolagsordningens föreskrift skola hållas
å vissa bestämda tider, kallas ordinarie; de,
som dess emellan af styrelsen utlysas, kallas
extra eller extra ordinarie bolagsstämmor.
C. W.*
Bolan, viktigt bergspass i brittiska Belutsjistan,
276 m. ö. h., utgörande vägen från Indien till södra
Afganistans hufvudort, Kandahar. En järnväg går nu
genom passet från Indusbanan samt väster om passet
öfver Quetta till Abdulla öster, om Kodjakpasset. –
I B. börjar Bolan-floden, som utsinar 90 km. v. om
Indus.
Botanden, Konrad von, pseudonym för den tyske
romanskribenten J. E. K. B i s c h o f f.
Bolander, Lars, djur- och blomstermålare, f. i
Småland (födelseår obekant), blef 1774 ledamot af
konstakademien och dog 1795. Han målade i Oudrys
maner Liggande varglo (i konstakademiens samlingar,
dit täflan öfverlämnades 1777). B. anställdes af
Gustaf III som dekorations- och ornamentsmålare vid
k. teatern.
Bolander, Sofia, författarinna, f. 28 jan. 1807
i Göteborg. Hennes första, med mycken välvilja
mottagna arbete var Tant Agnetas aftonberättelser
(1840), hvilket följdes af följetongsartiklar i Post-
och inrikes tidningar samt Göteborgs handels- och
sjöfartstidning. Hennes första större roman, som blef
skarpt kritiserad, var Trolldomstecknet (1845). Bland
hennes öfriga romaner må nämnas Israeliten, Bröderne,
Johan Gyllenstierna, Grefve Philip Königsmark samt
en mängd mindre berättelser och uppsatser, de flesta
under pseudonymen S-e-der. B. ifrade mycket för
kvinnans frihet och rätt att försörja sig genom eget
arbete. Hon dog i Göteborg 2 juni 1869.
Bolas (sp.). Se Bola.
Bolax, bot. Se Azorella.
Bolbec [bålbå’k], stad i franska
depart. Seine-inférieure. 11,386
inv. (1901). Bomullsindustri. I grannskapet tillverkas
utmärkta linneväfnader (toiles crétonnes).
Bolbitine, det grekiska namnet på den nuv. staden
Rosette.
Bolbjerg, en på Jyllands västkust, Thisted amt,
utskjutande bank, som består af krita och lera, mellan
sammanhängande lager af gulaktig flinta, och hvilken
ofvantill betäckes af sand. Banken sluttar jämnt ned
inåt landet, ehuru 58 m. hög, men höjer sig brant ur
hafvet, som ständigt undergräfver densamma. Framför
B., ute i hafvet, höjer sig en ensam kalkklippa,
94 m., Skarreklit, som ursprungligen hört till B.
<b>Bolby,</b< jur., gammal by, odalby. Se Afgärdaby.
Bolchov, kretsstad i ryska guvern. Orel, vid Nugra,
en biflod till Oka. 20,703 inv. (1897). B. är vackert
och fullt af trädgårdar samt har 20 kyrkor och ett
kloster. Hampodling och hampväfvener samt lim-,
talg- och tvålberedning. Liflig handel med hampa
och hampolja.
Bolde, Furunkel, kir., en i eller tätt under huden
befintlig mindre, vanligen väl begränsad bulnad,
hvilken jämte var plägar innehålla en liten
propp af brandig, "nekrotiserad", bindväf, som på
hvardagsspråket betecknas med det ej olämpliga
namnet var-moder. Liflig rodnad, hetta och värk
åtfölja dess bildande och vika ej förrän innehållet
blifvit uttömdt. Detta kan ske antingen genom spontan
genombrytning eller medelst incision, hvilket senare
obetingadt är att föredraga, såsom i betydlig
mån förkortande smärtorna och sjukdomsförloppet.
Rsr.*
Bolder-aa [-a], nedersta loppet af det vattendrag Aa
(till skillnad från andra med samma namn kalladt
Kurländska Aa), som uppstår vid Bauske i Kurland
genom förening af Memel och Muhs, därefter upptager en
mängd tillflöden från norra delen af Kovno och dels
faller ut själfständigt i Rigaviken, dels förenar
sig med nedersta Duna. Vid föreningen ligger hamnen
Bolder, Rigas ytterhamn.
Boldin, farm. Se Boldo-blad.
Boidini, Giovanni, italiensk målare, I. 1845 i
Ferrara, studerade vid konstakademien i Florens,
var en tid bosatt i London och är sedan 1872 bofast i
Paris. Han har målat genrer och landskap, interiörer,
parisiska gatumotiv med folkvimmel och hästar i
stark rörelse. Men det är som porträttmålare han
väckt största uppseende. Hans nervöst excentriska och
raffinerade pensel återger med förkärlek parisiska
världsdamer och eleganta barn, målade med mycket
behag, med obesvärad fart och med ett utstuderadt
själfsvåld, ej sällan också med en ganska stor dosis
af effektsökeri. Af den sistnämnda egenskapen finner
man visserligen ingenting i det pastellporträtt
af Adolf Menzel (1895), som finnes i Berlins
nationalgalleri, men så mycket mera hos de mondäna
damer i siden och de världsmän, vårdslöst slängda på
stolar och i soffor, hvilka representerat hans konst
på de senare årens utställningar. Bland dessa porträtt
framställer ett den amerikanske målaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
