- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1157-1158

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordone [bårdåne], Paris - Bordone [bårdån], Philippe Toussaint Joseph - Bordoni [bårdåni], Faustina, sångerska. Se Hasse - Bordstudsare. Se Ur - Bordsyrtut - Borduna - Borö - Bore - Bore - Boreader - Boreal - Boreas - Borel [bårä'll], Jean Louis - Borel [bårä'll], Eugène - Borel [bårä'll], Àmile

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jupiter och lo, figurer i naturlig storlek,
tillhör grefvinnan Julia von Rosen i
Stockholm. C.R.N. (O.G–g.)

Bordone [bårdån], Philippe Toussaint Joseph, fransk
läkare och militär, f. 1821, d. 1892, deltog i
Krimkriget (1854–56) såsom kirurg vid franska flottan,
åtföljde 1860 Garibaldi på expeditionen till Sicilien
och Neapel och tjänstgjorde under fransk-tyska kriget
1870–71 som general och stabschef hos Garibaldi,
hvilken han öfvertalat att deltaga i kriget. Om detta
fälttåg har han till Garibaldis förhärligande och
eget själfförsvar skrifvit Garibaldi et 1’armée des
Vosges
(4:e uppl. 1874).

Bordoni [bårdåni], Faustina, sångerska. Se
Hasse.

Bordpenningar, kam., en på Gottland förr
bruklig gemensam benämning för trenne
små skatteafgifter, näml. lagmansränta,
häradshöfdingränta och tingsgästningspenningar.
Kbg.

Bordstudsare. Se Ur.

Bordsyrtut (af fr. surtout, af sur, på, och tout,
allt), bordställ af metall eller trä med smärre
glaskärl för ättika, olja, salt, peppar, kanel o. d.

Borduna (it. <i>bordone</i*>, fr. bourdon), mus. 1. Täckt
2,38–4,75 m. lång labialstämma i orglar. Den begagnas
för att gifva fyllighet åt andra register. – 2. I
allmänhet hvarje slags brumbas, t. ex. i säckpipan
och nyckelharpan. A. L.

Bordö, den största af de sex norra Färöarna. 94
kvkm. Omkr. 650 inv. B. bildar Vaag socken och har
hamnen Klaksvig. E. Ebg.

Bore, en personifikation af nordanvinden och
vinterstormarna. Ordet är bildadt af Boreas.

Bore, fys., en med ebb och flod sammanhängande
företeelse på åtskilliga ställen af hafskusten,
företrädesvis vid utloppet af större floder,
t. ex. Amasonfloden, Ganges och Irawadi, samt vid
Nordkap. Fenomenet, som inträffar vid tiden för den
s. k. springfloden, d. v. s. vid ny- och fullmåne,
består däruti att vattnet stiger till en ovanlig höjd
och våldsamt störtar sig in öfver stranden. Redan en
stund före flodens ankomst höres ett fruktansvärdt
dån, och därpå komma efter hvarandra flera, 3,5–4,5
m. höga, långsträckta vågor. Vid Seines mynning kallar
man sådana vågor "la barre". Ett analogt fenomen i
floden Dordogne (biflod till Gironde) i Frankrike är
kändt under namnet "mascara" l. "mascaret". Äfven
i Elbe förekommer något dylikt under benämningen
"das rastern". R. R.*

Bore, tidning i Stockholm, grundades i dec. 1848 af
några unga män – såsom det i anmälan heter – "utan
namn i den publicistiska eller litterära världen"
(G. Lallerstedt, A. 0. Wallenberg, K. Lilljeborg,
arkivarie i justitierevisionen, och R. Agardh,
vice häradshöfding). Dess program var att förfäkta
frisinnade åsikter och, i synnerhet i polemiken,
iakttaga mer hofsamhet, än det på den tiden var
brukligt inom pressen. Tidningen blef trogen detta
program, och föredömet blef icke utan verkan. Till
en början utgafs tidningen en gång i veckan, men i
dec. 1850 förvandlades den till daglig och förenades
med den genom köp förvärfvade annonstidningen
"Dagligt allehanda" samt blef till följd däraf ock
kallad "Bore, dagligt allehanda i Stockholm". I sin
nya gestalt hade den icke bestånd i mer än jämt ett
år. Anledningen till tidningens upphörande var,
att Lallerstedt och Lilljeborg blefvo delegare i
Aftonbladet, dit äfven Bores fasta redaktionspersonal,
A. Sohlman, K. Lilljeborg och C. Ekgren,
öfverflyttade. Annonstidningen "Dagligt allehanda"
såldes till J. A. Hazelius, hvilken samtidigt
grundlade "Svenska tidningen Dagligt allehanda i
Stockholm". "Bore" såsom daglig tidning hade först,
en kort tid, G. F. Ameen och sedermera A. Sohlman till
utgifvare. En flitig medarbetare (i ekonomiska ämnen)
var biskop Agardh; med följetongsartiklar och kåserier
medverkade ofta K. af Kullberg, och andra medarbetare
voro Anders Lindeberg, V. F. A. Dalman, G. Stephens,
K. V. A. Strandberg, 0. F. Byström, Rud. Hjärne,
G. Thomée m. fl. C. E.*

Boreader (grek. Bogeddat) l. Boreas-söner, grek. myt.,
namn på brödraparet Kalais (grek. Kalais) och Zetes
(grek. Zetes), söner af Boreas (nordanvinden)
och Oreithyia (bergsdimman?). De två bröderna, som
i egenskap af vindgudar voro försedda med vingar,
deltogo i argonauternas härfärd och befriade därunder
från harpyorna den blinde traciske konungen Fineus
i Salmydessos, hvilken var förmäld med deras syster
Kleopatra. Dock förekomma äfven andra, härifrån
betydligt afvikande varianter af sagan. De båda
Boreas-sönerna sägas hafva omkommit under förföljandet
af harpyorna eller nedskjutits af Herakles på ön
Tenos. A. M. A.

Boreal (af Boreas), nordlig, nordisk.

Boreas (grek.), nordan vinden, nordöstvinden.

Borel [bårä’11], Jean Louis, fransk militär, f. 1819,
d. 1884, kämpade under Mac Mahon i Afrika, på Krim
och i Italien samt vardt 1867 öfverste. Han blef 1870
generalstabschef först vid Loire-armén, sedermera vid
östra armén och 1871 vid Versailles-armén. Sistnämnda
år utnämndes han till divisionsgeneral och satt
en tid i härorganisationskommittén. 1877–79 var
han krigsminister och sedan chef för 3:e armékåren
(Rouen).

Borel [bårä’11], Eugene, schweizisk ämbetsman,
f. 1835, d. 1892, studerade juridik i Heidelberg
och München samt bosatte sig som advokat i sin
födelsestad Neufchâtel, där han samtidigt tog
lifligt del i politiken. 1872 valdes han till
medlem af förbundsrådet och blef chef för post-
och järnvägsdepartementet. Vid denna tid väcktes i
Tyskland förslag om bildning af en internationell
postförening, och då med anledning däraf 1874 en
allmän postkongress öppnades i Bern, valdes B. till
dess president. Det allmänna erkännande han genom
sin duglighet och parlamentariska förmåga därunder
tillvann sig föranledde förbundsregeringen att erbjuda
honom ledningen af den internationella postbyrån,
hvars inrättande i Bern kongressen hade beslutit; han
skötte denna syssla med erkänd duglighet och verkade
på ett framgångsrikt sätt för världspostföreningens
utveckling.

Borel [bårä’11], Émile, framstående fransk
matematiker, f. 1871, sedan 1897 "maître de
conférences" vid école normale i Paris. Det är
egentligen tvenne arbeten, som gjort hans namn
ryktbart. Det första är ett nytt bevis för Picards
berömda sats (1880), att en hel funktion af en
oberoende variabel städse antager hvarje ändligt
värde med undantag af högst ett sådant. Beviset
är publiceradt i band 20 af "Acta mathematica"
(1896–97). B. har med sitt bevis trängt djupare till
den verkliga grunden för detta märkvärdiga förhållande
än hvad satsens upphofsman lyckats göra. Hans andra
hufvudarbete är, att han lyckats uppvisa, att man
i Laplace-Abels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free