Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgrätt - Borgsjö - Borgsjön - Borgstag. Se Borg. sjöv. - Borgstedt, Jakob Martin - Borgstena - Borgstropp. Se Borg, sjöv. - Borgström, Erik Eriksson - Borgström, Ludvig - Borgström. 1. Henrik B. 2. Henrik B - Borgströmiansk adjunkt och Borgströmiansk professor. Se Borgström, E. E. - Borgstuga. Se Borg - Borgtalja. Se Borg, sjöv. - Borgu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskild förvaltning under riksmarskalkens
ordförandeskap. Jfr Hals- och handrätt.
(G. Hzs.)
Borgsjö, socken i Västernorrlands län. Torps
tingslag. 1,013 kvkm. 5,663 inv. (1903). B. utgör
ett regalt pastorat i Härnösands stift, Medelpads
västra kontrakt. – Nära B. kyrka, vid vägen från
Jämtland, hade sedan gammalt funnits en skans, som
1644 iståndsattes och försågs med garnison. Sedermera
förföll skansen, men reparerades 1677, hvarefter den
än en gång lämnades åt sitt öde. General Lefréns 1837
väckta och af 1839 års försvarskommitté tillstyrkta
förslag om anläggandet af en befäst stödjepunkt
och depå-ort vid B. ledde ej till något resultat.
L. W:son M.
Borgsjön l. Borgsjösjön, liten insjö i västra
Medelpad, Borgsjö socken, 113,4 m. ö. h., tillhörande
Ljungans vattensystem. B. står genom denna flod i
förbindelse med Ångesjön i v. och Torpsjön i ö. samt
mottar tillflöden från en del småsjöar i n., bland
dem Öfre Tjärn och Yttertjärn (204,6 m. ö. h.) genom
Täljeån.
Borgstag. Se Borg, sjöv.
Borgstedt, Jakob Martin, arkitekt, f. 30 sept. 1860 i
Hallingeberg, Småland, vistades 1887–92 som arkitekt
i Amerika, var 1893–96 assistent i arkitektur vid
Tekniska högskolan och 1894–1901 hufvudredaktör för
Teknisk tidskrift. B. har uppgjort ritningar till
bankbyggnader i Gäfle, Mariestad, Halmstad, Uppsala
m. fl. st. samt har äfven verkat som konstindustriell
mönsterritare.
Borgstena, socken i Älfsborgs län, Vedens härad. 3,840 har.
703 inv. (1903). Annex till Fristad, Skara stift, Ås kontrakt.
Borgstropp. Se Borg, sjöv.
Borgström, Erik Eriksson, donator, f. 1708 å Borgvik,
Borgviks kapellförsamling, Värmland, var son till
bruksegaren Erik Nilsson B., hvars äldste son, Johan,
1743 adlades med namnet Adelheim. B. egnade sig från
yngre år åt bergshandtering, och "hushållningens
upphjelpande i fäderneslandet var hans ögonmärke". I
sådan afsikt lämnade han 1759 100,000 dal. kmt
till en "œconomiæ practicæ professions
inrättande" i Uppsala, hvars innehafvare med
k. m:ts 3 sept. s. å. gifna tillstånd skulle kallas
borgströmiansk professor. Då riksdagen 1760–62 yttrade
såsom sin åsikt, att denna professur borde utvidgas
med en adjunktur i samma ämne, anslog B. 1762 såsom
början till en fond för aflönande af en borgströmiansk
adjunkt 7,000 dal. kmt, hvartill advokatfiskalen
Arv. Wallstedt s. å. lade 4,000 daler. 1763 förklarade
sig B. beredd att lämna 6,000 daler för samma ändamål
och anhöll om bergsråds titel, hvarefter k. m:t 16
febr. 1764 stadfäste denna gåfva och förlänade den
sökta titeln. 1764 ökade B. donationen med 13,000
dal. kmt. Adjunktslönen skulle fr. o. m. 1 nov. 1764
utgå med 1,800 daler. B. afled ogift på Borgvik 8
april 1770. Efter hans död företedde professor Ekman
ett af B. 1769 utfärdadt gåfvobref å 23,120 dal. kmt
i mer eller mindre säkra reverser, hvaraf inflytande
medel skulle användas till inköp af en nära Uppsala
belägen egendom, där "œconomiæ practicæ professorn"
skulle kunna experimentera. Endast 1,284 rdr inflöto
till universitetet och först 1801, och däraf bildades
en experimentkassa.
I 1837 års stat uppfördes lön åt borgströmianske
professorn i vanlig ordning, hvaremot de åt denna
professur anvisade anslag ingingo i akademiens
allmänna kassa. Genom k. br. 11 jan. 1848 bestämdes,
att akademien skulle ansvara för full aflöning åt
borgströmianske adjunkten i likhet med hvad öfriga
adjunkter åtnjöto. 1877 blef adjunkturen förvandlad
till en e. o. professur.
Borgström, Ludvig, litteratör, f. 1788 i Jönköping,
d. 1862, var apotekare först i Åmål, sedan i
Karlstad. Han uppträdde, mest anonymt, med några
mindre skaldestycken i nyromantikens stil samt
öfversatte bl. a. Öhlenschlägers "Hakon jarl" och
"Aladdin". Goethes "Iphigenie", Müllners "Die
schuld", Schillers "Die glocke" m. m.
Borgström. 1. Henrik B., finsk köpman och mecenat,
f. 1799 i Lovisa, hade till en början ingen
förmögenhet och inga relationer, men visste att
genom viljekraft och redlighet förvärfva sig
förtroende, så att han 1825 kunde i Hälsingfors
grundlägga ett handelshus, som snart blef ett af de
största i Finland. B. var en varm vän af vetenskap
och konst och stod i nära förhållande till många
bland Finlands mest framstående vetenskapsmän,
konstnärer och statsmän. Han gaf frikostiga
understöd åt allmännyttiga företag. Hälsingfors
har i främsta rummet honom att tacka för sina
tvenne förnämsta parkanläggningar, Brunnsparken
och Tölö park. Han dog i Hälsingfors 1883.
B. C.
2. Henrik B., den förres son, finsk nationalekonom och
bankman, f. 1830 i Hälsingfors, blef 1845 student,
tog 1857 juris kandidatexamen och gjorde därefter
resor i främmande länder. Efter hemkomsten utgaf han
(1859) skriften Penningeställningen år 1859 och
privatbanker, genom hvilken han hos allmänheten
beredde insteg för den åsikten att metalliskt
mynt borde vara det enda lagliga betalningsmedlet
och att privatbanker borde för affärsverksamhetens
främjande inrättas i Finland. Han tog initiativet till
grundläggandet af Finlands hypoteksförening (1860)
och Föreningsbanken i Finland (1862). B. utöfvade
äfven ett betydelsefullt inflytande i politisk
riktning inom de kretsar, som arbetade på att länka
Finlands utveckling in på friare banor. Under
den opinionsrörelse, som föranleddes genom
utskottsmanifestet 10 april 1861, var han den
medelpunkt, kring hvilken man samlade sig. Död 1865
i Hälsingfors af olyckshändelse.
R. C.*
Borgströmiansk adjunkt och Borgströmiansk
professor. Se Borgström, E. E.
Borgstuga. Se Borg.
Borgtalja. Se Borg, sjöv.
Borgu (Borku). 1. (Äfven Burugung) Landskap i västra
Sudan, n. om Dahomey och v. om Niger, mellan 9° och
11° n. br., en platå af 400–450 m. höjd, fruktbar
och tätt befolkad. Invånarna uppgifvas till 60,500,
delade på 786 byar, af hvilka några ha ända till 3,000
inv. Befolkningen utgöres bl. a. af muhammedanska
fulbe (omkr. 8,000), hvilka ega boskapshjordar
på omkr. 15,000 djur, af baribas, som äro dels
muhammedaner, dels fetischdyrkare, inalles 26,000,
af 9,000 dendis och haussa samt slutligen af 8,000
hedniska nagots. Hufvudstammen, bariba, är fega
tjufvar. Bland de små rikena är det största Bussang,
med hufvudstad af samma namn vid Niger. Området
hör dels till den franska intressesfären, dels till
den engelska. Jfr en uppsats af G. Brousseau i "La
géographie" 1904. – 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
