Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bosse, Robert - Bosse. 1. Dagmar B. -- 2. Harriet Sofie B. - Bosse du dromedaire - Bosselera, konstt. Se Bosse - Bossera, konstt. Se Bosse - Bossi, Giuseppe Carlo Antonio, baron de B. - Bossi, Giuseppe - Bossi, Enrico Marco - Bosson, Jösse - Bosson, Trued - Boss puzzle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i utarbetandet af de socialpolitiska lagarna samt i deras försvarande inom riksdagen. 1890 blef han statssekreterare i statsrådet samt 1891 i riksjustitiedepartementet, i hvilken egenskap han var ordförande i kommissionen för utarbetandet af en civil lagbok för Tyska riket. Från 23 mars 1892 till 4 sept. 1899 var han undervisnings- och kultusminister. Död 1901. B. utgaf flera skrifter, bl. a. Grundzüge konservativer politik (1868). 1882--92 utgaf han "Monatsschrift für deutsche beamte". Under de sista åren var han medarbetare i tidningen "Grenzboten". J. F. N. Bosse. 1. Dagmar B., sångerska. Se Möller. -- 2. Harriet Sofie B., den föregåendes syster, skådespelerska, f. 19 febr. 1878 i Kristiania, af norska föräldrar, studerade tre år vid musikkonservatoriet i Stockholm samt tillegnade sig då under fru B. Tammelins ledning ett rent svenskt uttal. 1896--98 uppträdde hon med framgång på centralteatern i Kristiania, idkade därefter sceniska studier i Köpenhamn och Paris samt debuterade 1899 som Loyse i "Gringoire" på Dramatiska teatern i Stockholm och har sedan dess varit anställd vid denna scen, bland hvars förnämsta krafter hon rätt snart intog en plats. Hon ingick 1901 med författaren Aug. Strindberg ett äktenskap, som upplöstes genom skilsmässa 1904. Under hösten s. å. gaf hon ett längre gästspel i Hälsingfors. -- Fru B. är i sina sceniska skapelser frisk, naturlig, behagfull och intelligent, hon eger ett ovanligt utveckladt sinne för det konstnärliga och kan ingjuta temperamentets styrka såväl i skalkaktiga som i enkelt rörande karaktärsframställningar. Hennes diktion är särdeles klar och stämman välljudande. Till hennes mer betydande roller äro att räkna Puck i "Midsommarnattsdrömmen", Anna i "Första fiolen", Julia i "Romeo, och Julia", Hedvig i "Vildanden", Damen i "Till Damaskus", Biskra i "Samum", Jolantha i "Kung Renés dotter", Klärchen i "Egmont", Isotta i "En veneziansk komedi", llka Etvos i "Krig i fred" och Françoise i "Skyltdockan". Bosse du dromedaire [båss dy dråmdär], fr., egentligen "dromedarpuckel"; ett föga vanligt namn på Mont Blancs högsta spets, 4,810 m. ö. h. Bosselera, konstt. Se Bosse. Bossera, konstt. Se Bosse. Bossi, Giuseppe Carlo Antonio, baron de B., italiensk lyrisk skald, f. 1758, d. 1823, författade ett stort antal hjältedikter och oden öfver revolutionstidens händelser och män. Hans samlade skaldestycken utkommo i Paris 1799--1801 (ny uppl., London 1816),. Bossi, Domenico, italiensk miniatyrmålare, f. 1765, vistades 1796--1812 i Stockholm, där han 1798 vardt ledamot af konstakademien. Hans miniatyrporträtt utmärkas af en sträng och smakfull teckning, fin uppfattning och en färg, som oaktadt sin benägenhet för rödbrunt och sepia verkar kraftigt och behagligt. Från Stockholm torde han hafva begifvit sig till Petersburg, hvarest han målade den kejserliga familjen. Hans senare lefnad, som mest förflöt i Tyskland, är föga känd, och vid sin död, 1853, var han glömd. 1828 sålde B. (från Wien) till excellensen G. Trolle-Bonde en samling af 20 taflor, hvilka nu förvaras å Säfstaholm. Sedan dess uppbar han af excellensen en lifstidsränta. Ett af honom på pergament måladt miniatyrporträtt af excellensen grefve C. H. Posse (1799) finnes i Stockholms nationalmuseum. Bossi, Giuseppe, italiensk målare och skriftställare, f. 1777, var en tid sekreterare vid konstakademien i Milano och dog därstädes 1815. På uppdrag af vicekonungen Eugène tog han af Lionardo da Vincis Nattvard en förträfflig kopia, hvilken sedan öfverfördes i mosaik af Raffaelli. Såsom lärd gjorde han sig känd dels genom sina vetenskapliga samlingar, dels genom praktverket Sul cenacolo di Lionardo da Vinci (1810) och genom sin medverkan vid utgifvandet af Vasaris "Vite de' piu eccellenti architetti, pittori e scultori". Bossi, Enrico Marco, italiensk tonsättare, f. 1861, var elev i Milanos konservatorium 1873--81, därefter organist i Como, konservatorielärare i Neapel, konservatoriedirektör i Venezia (1895--1902) och slutligen direktör för Liceo musicale i Bologna. B. är en framstående orgelspelare, har för orgel komponerat bl. a. en Symfonisk konsert med orkester samt jämte Tebaldini utgifvit en skola för det moderna orgelspelet (1893). Hans många kompositioner i öfrigt bestå i diverse instrumentalstycken, operor m. m. Sin egentliga berömmelse vann B. genom sina kantatverk, Höga visan ("Canticum canticorum") och Förlorade paradiset, hvilka ställa honom i främsta ledet bland samtidens italienske kompositörer. A. L. Bosson, Jösse, Tord Bondes baneman. Se Bonde (Tord). Bosson, Trued, teologisk skriftställare, f. 9 dec. 1833 i Norra Sandby socken, Kristianstads län, son af bonden Bo Olsson, blef student i Lund 1854, filos. doktor 1859 och kollega vid Karlshamns allmänna läroverk 1860. B. var folkskoleinspektör i Lunds stift 1874--81. Sedan han 1884 aflagt teologiska examina och prästvigts, utnämndes han 1886 till kyrkoherde i Källstorp, Lunds stift, och 1895 till kontraktsprost. B. har öfversatt "Biografiska skizzer" af Macaulay (3 bd, 1869--72) och skrifvit bl. a. Den religiösa individualismen, sådan den framträder hos A. Vinet (1886) samt Albrecht Ritschls teologi i dess sammanhang framställd och granskad (1895), hvilket arbete "öfverträffar en stor del, kanske största delen af den litteratur, som utlandet har att bjuda på öfver denna mångomtalade teologi". Boss puzzle [bå's pa'ål], eng., eg. yppersta rebus; ett läggspel, som består däri, att femton med 1-15 numrerade brickor, som huller om buller uppställts på 16 rutor, infattade i en kvadratformig ram eller låda, bringas i riktig talföljd därigenom att en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
