Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bouches-du-Rhône - Bouchet [boJä], Frédéric Jules - Bouchor [boJår], Maurice - Boucicault [bosikåu' l. bo'sikåu], Dionysius (Dion) Lardner - Boudet [bodä], Jean - Boudet [bodä], Paul - Boudewyns [baudevejns], Adraen Frans - Boudicca. Se Boadicea - Boudry - Boué [boe], Ami
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåser från Cevennerna in. v., är mycket fruktad
och anställer ofta förödelser, men bidrager att
göra slätterna sundare. Marken består till större
delen af stäpper och hedar, sand- och stenytor
och är bördig endast i de af flodernas slam
gödslade eller genom konstgjord bevattning till
kulturland förvandlade trakterna. Denna kulturens
eröfring af ofruktbara landsträckor har sedan länge
ideligen pågått, dock äro ännu 2/5 af departementet
ouppodlade. Hufvudprodukter äro vin, olja, sydfrukter
samt silke. Hästar och nötkreatur uppfödas i
halfvildt tillstånd, och stora flockar af får afbeta
året om det gräs, som sticker upp mellan la Craus
kiselstenar. Äfven fisket är gifvande och bedrifves
energiskt i Rhône. Mineralriket lämnar stenkol,
gips, kalk, byggnadssten och i Baux aluminium,
kalladt bauxit. Mineralkällorna i Aix och Camoins
äro mycket besökta sedan lång tid tillbaka. Från
strandsjöarna erhålles mycket salt. Industrien lämnar
tvål, parfymer, oljor, soda, socker, yllevaror, läder,
näringsämnen och metallurgiska alster för sjöfartens
behof. Handeln är hufvudsakligen koncentrerad i
Marseille; mindre hamnar äro Martigues, Cassis och
Ciotat. Departementet är indeladt i 3 arrondissemang:
Marseille, Aix och Arles, och 33 kantoner, med 110
kommuner. Hufvudstad: Marseille.
Bouchet [boja], Frédéric Jules, fransk arkitekt och
akvarellmålare, f. 1799, d. 1860, ledde arbetena
på nationalbiblioteket i Paris och uppförandet af
Napoleon I:s grafmonument i Invaliddomen. Hans
akvarellframställningar af antika byggnader skattas
högt.
Bouchor [bojar], Maurice, fransk skald, f. 1855 i
Paris, har tack vare en betydlig förmögenhet kunnat
fritt lefva för sina konstnärliga böjelser. B. utgaf
nittonårig sin första diktsamling, Les chansons
joyeuses, muntra anakreontiska sånger, som mottogos
gynnsamt i den vittra världen och efterföljdes
af Po?mes de l’amour et de la mer (1876), den
humoristiska, på blandad vers och prosa affattade
dikten Le Faust moderne (1878), Contes parisiens,
en vers (1880), L’aurore (1883) och Les symboles (2
bd, 1888–94). I de två sistnämnda diktsamlingarna
bröt B. med sin ungdoms sensualistiska otro och
naturdyrkan, för att i stället omfatta ett slags
religiös mystik. Egendomliga äro B:s försök att
återupplifva det medeltida mysteriedramat. Hans alster
af detta slag äro skrifna på klangfull vers, i ömsom
naiv och skalkaktig ton, och hafva uppförts medelst
marionetter i kroppsstorlek, medan reciteringen skötts
af honom och skalden Richepin mellan kulisserna
(Tobie 1889; Noël, ou le mystère de la nativité,
1890; Sainte Cécile, 1892, m. fl.). Tillsammans
med tonsättaren Tiersot utgaf B. 1897 en för skolan
afsedd samling af de vackraste folkvisemelodier med
verstexter af B. själf (ny serie 1903).
Boucicault [böslkåli’ 1. bö’slkåu], Dionysius
(Dion) Lardner, engelsk teaterförfattare,
f. 1822 i Dublin, af fransk härkomst, gjorde
1841 en gynnsam debut som både dramatiker och
skådespelare med lustspelet London assurance på
Covent-garden-teatern. Åren 1853–60 tillbragte han
i Amerika, var från 1861 teaterdirektör i London,
utan att skörda guld därpå, och bosatte sig 1876
i New York, där han utförde hufvudrollerna i sina
skådespel. Död 1890 därstädes. B. författade eller
bearbetade omkr. 150 teaterpjäser, till stor del efter
franska originalstycken. Han förstod att låta sina
pjäser kulminera i en rörande scen och ansågs
för den bäste irländske aktör på sin tid. Genom
åtskilliga stycken underblåste han irländarnas agg
till engelsmännen. Bland dem, som mest slagit an,
må vidare nämnas Old heads and young hearts ("Far
och son", 1849), Used up, den irländska folkdramen
Colleen Bawn (1860), hvilken rönte stor framgång
äfven i Paris (bearb, af d’Ennery), The octoroon
(1861), med ämne från slaflifvet i Nord-Amerika,
The corsican brothers och The jilt (1885).
Boudet [bodä], Jean, grefve, fransk general,
f. 1769, ingick under första franska revolutionen
såsom löjtnant i nationalgardet och skickades 1794
med en expedition till Västindien, där han vid
återeröfringen af Guadeloupe (s. å.) utvecklade så
mycken tapperhet och skicklighet, att direktorium
(1796) utnämnde honom till divisionsgeneral. Sedan
stred han med utmärkelse i Holland under Brune,
i Italien under Berthier och på San Domingo under
Leclerc. Han deltog såsom divisionschef i Napoleons
fälttåg i Italien 1800, i Österrike 1805, i Tyskland
1806–07, då han besatte Stralsund, och i Österrike
1809, under hvilket senare krig han särskildt utmärkte
sig i slagen vid Aspern och Wagram. Död 1809.
Boudet [bodä], Paul, fransk statsman, f. 1800,
d. 1877, advokat 1821, var 1834–48 deputerad och
1839–40 generalsekreterare i justitieministeriet samt
1839–48 medlem af statsrådet (conseil d’état).
1848 blef han medlem af nationalförsamlingen och
1849 ånyo af "conseil d’état", där han hörde till den
minoritet, som protesterade mot statskuppen af 1851.
Sedan valen år 1863 visat, att de frisinnade åsikterna
hade de flesta sympatierna hos franska folket,
blef han inrikesminister. När han 1865 nedlade sin
portfölj, blef han medlem af senaten och dennes förste
vice president, hvilken funktion han innehade till
kejsardömets fall.
Boudewyns [balidevejns], Adriaen Frans, flamsk målare,
f. 1644 i Bruxelles, d. där 1700 (?), blef 1665
mästare i födelsestadens målargille, lefde 1669–77
i utlandet, mest i Paris, men var sedermera verksam
i hemlandet. Han målade landskap, och
Peeter Bout (f. 1658, d, efter 1700). utförde figurerna i
desamma. Dessa landskap hafva vanligen en sydländsk
karaktär, utan att dock skildra någon bestämd trakt
i södern. Utan att ega synnerlig individualitet, äro
de vackert genomförda, och de mycket små figurerna
passa så väl in i dem, som vore de utförda af
samma hand. Man träffar dem i Dresdens och Madrids
gallerier, i Wien, i Augsburg och Antwerpen o. s. v. I
nationalmuseum tillskrifvas honom två Marknadstorg,
och andra (dock sällan signerade) arbeten af honom och
hans medarbetare förekomma i svenska privatsamlingar.
C. R. N. (O. G–g.)
Boudicca. Se Boadicea.
Boudry [bodri], kretsstad i schweiziska
kantonen Neufchâtel, vid Areuse, 3 km, från
Neufchâtelsjön. 2,187 inv. (1901). Tillverkning af
halmhattar samt tyger. Marats födelseort.
Boué [boe], Ami, fransk geolog, f. 1794 i Hamburg,
dit familjen emigrerat, d. 1881, studerade
naturvetenskaperna i Genève, Paris, Edinburgh och
Berlin samt genomreste därpå nästan hela mellersta
och södra Europa äfvensom det i geologiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
