Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kumaun - Kumaviken - Kumbakonam - Kumb-mela - Kumbum - Kuminol - Kumiss - Kum Kalé - Kum Kalési - Kumla. 1. Härad, 2. Kontrakt, 3. Socken i Västmanlands län, 4. Socken i Örebro län, 5. Socken i Östergötlands län - Kumla-Yxhults järnväg - Kumlien, 1. Ture Ludvig Teodor K. - Kumlien, 2. Axel Fritjof K. - Kumlinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergland (Nanda Devi, 7,821 m.), den mellersta ett rikt
skogbevuxet område, som med konstgjord bevattning ger
goda skördar, den nedersta upptages af de sumpiga,
osunda tarai. Endast en femdedel af området är
kulturduglig, men föga odlad; på senare år har
teodlingen införts. Af metaller finnas järn, bly,
koppar o. a. Den enda industrien är framställning
af gröfre tyger. Hufvudstad är Almora. –
Divisionen delas i tre distrikt: Garhwal, Naini Tal
(förr Kumaon) och Almora. Större delen af K. bildade
ett gammalt rajputrike, hvars fursteätt utgick
i början af 1800-talet, intogs då af gurkha samt
annekterades af engelsmännen efter gurkhakriget 1815.
J. F. N.
Kumaviken. Se Kuma.
Kumbakonam. Se Kombakonam.
Kumb-mela, en fest. Se Hardwar.
Kumbum ("tiotusen bilder"), berömdt lamakloster i
kinesiska prov. Kan-su, omkr. 20 km. v. om staden
Si-ning, hade förr 7,000 lamapräster, men efter
klostrets ödeläggelse under muhammedanupproret 1872–73
blott 2,000. Dock vistas ännu många lärjungar vid
därvarande högre skola, och vid de religiösa festerna
strömma tusentals pilgrimer dit.
J. F. N.
Kuminol (Cuminol), kem. Se Cuminum.
Kumiss. Se Kumys.
Kum Kalé (K. Kalési), by och fästning på
asiatiska sidan vid södra ändan af sundet vid
Dardanellerna (se d. o. 1).
Kum Kalési. Se Kum Kalé.
Kumla. 1. Härad i Örebro län, ingår i Väster-Närkes
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Hallsberg,
Kumla, Lerbäck. 54,631 har. 18,053 inv. (1909). –
2. Kontrakt i Strängnäs stift, omfattar de
åtta pastoraten Askersunds stad, Askersunds
landsförsamling, Hallsberg, Hammar, Hardemo, Kumla,
Lerbäck, Snaflunda, hvart och ett bestående af en
församling. 1,183 kvkm. 32,891 inv. (1909). –
3. Socken i Västmanlands län, Öfver-Tjurbo
härad. 6,145 har. 1,608 inv. (1909). K. utgör
ett konsist. pastorat i Västerås stift, Sala
kontrakt. Inom socknen finnas Tärna folkhögskola och
ett af kyrkoherden Sven Thelin inrättadt, sedan
okt. 1909 i verksamhet varande och i förening med
småbruk stående hem för värnlösa barns uppfostran. –
4. Socken i Örebro län, Kumla härad. 11,926 har. 8,475
inv. (1909), hvaraf 898 i Hallsbergs köping och 963
bildande folkmängden i Kumla municipalsamhälle. Inom
detta, som ligger omkr. K. station vid statsbanan
Örebro–Hallsberg och den därifrån utgående,
omkr. 7 km. långa järnvägen (endast för godstrafik)
till Yxhults stenhuggeri, tillämpas byggnads- och
brandstadgan för rikets städer enl. k. br. 23 maj 1884
samt ordningsstadgan för rikets städer enl. k. br. 29
jan. 1904. Taxeringsvärdet å jordbruksfastighet 19,700
kr., å annan fastighet 649,300 kr. (1909). Platsen
har elektricitetsverk för belysning och kraft,
sparbank, afdelningskontor af Örebro enskilda bank
samt liflig rörelse (ångkvarn, flera skofabriker,
mejeri m. m.). K. utgör ett regalt pastorat i
Strängnäs stift, Kumla kontrakt. – 5. Socken i
Östergötlands län, Lysings härad. 1,262 har. 238
inv. (1909). Annex till Svanhals, Linköpings stift,
Lysings kontrakt.
Kumla–Yxhults järnväg (sign. K. Y. J.), som eges och
trafikeras af Yxhults stenhuggeriaktiebolag,
är normalspårig (1,435 m.), 6,4 km. lång och belägen
inom Kumla socken af Örebro län samt sträcker sig
från Kumla station vid statsbanelinjen Hallsberg
–Örebro österut till Yxhult. Banan, som är upplåten
endast för godstrafik, öppnades för trafik 1884. Vid
1909 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
124,388 kr., hvaraf för rullande materiel 20,400 kr.
A. d’A.
Kumlien [-lin]. 1. Ture Ludvig Teodor K.,
svensk-amerikansk vetenskaps- och museiman, f. 9
nov. 1819 i Härlunda, Skaraborgs län, d. 5 aug. 1888
i Milwaukee, var lärjunge af Elias Fries i Uppsala,
utvandrade 1843 till Amerika, bosatte sig i närheten
af Koshkonongsjön i staten Wisconsin och egnade sig
ät jordbruk och naturhistoriska samlingar för olika
museer i Europa, bl. a. Naturhistoriska riksmuseet i
Stockholm. Han blef 1867 professor i naturvetenskap
vid Albion college och 1883 konservator vid museet
i Milwaukee, Wisconsin. K. medarbetade i flera
vetenskapliga sammelverk, bl. a. "Hislory of North
American birds". - Hans son Ludvig K. (f. 1853,
d. 1902) medföljde som zoolog Howgates arktiska
expedition 1877-78, hvarunder han gjorde rika
samlingar, beskrifna i "Contributions to the natural
history of Arctic America", och var 1879- 91 anställd
i regeringens tjänst vid fiskeriundersök-ningen
samt lämnade viktiga bidrag till det monumentala
verket "North American food fishes". 1891 -1902 var
K. professor i naturvetenskap och fysik vid Milton
college. Postumt utkom "Birds of Wisconsin" (1903).
2. Axel Fritjof K., den föregåendes broder,
arkitekt, f. 10 apr. 1833 i Härlunda, Skaraborgs län,
genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och
byggnadsskolan i Holzminden i Braunschweig. Efter
att ha bosatt sig i Stockholm var K. anställd vid
statens järnvägars arkitektkontor, 1860-72, var
1877-1909 arkitekt vid Medicinalstyrelsens afdelning
för hospitalsärenden och blef hofintendent 1887. Bland
byggnader, till hvilka K. uppgjort ritningar, kunna
nämnas: Cederlunds villa å Täcka udden (Djurgården),
Grand hotel i Stockholm (1872-74, senare ombyggdt
af annan arkitekt), Järnkontorets hus därstädes
1874-75, Ryda-holm i Västergötland och Stora Torp
vid Göteborg, det storartade asylet utanför Lund
(invigdt 1891} m. fl. 1872 ingick han bolag med sin
broder, Knut Hjalmar K. (f. 17 mars 1837 i Härlunda,
d. 12 okt. 1897), och gemensamt lämnade de ritningar
till Malmö högre allmänna läroverk, tull- och packhus
därstädes, stationshus i Göteborg för Bergslagernas
järnväg, hotell i Nora, Falun, Klistinehamn och
Nyköping, U/försäkringsaktiebolaget Nordstjärnans hus
(Drottningg. 7) i Stockholm, Stockholms stads bad-
och siminrättning, aktiebolaget Casinos hus vid
Kungsträdgården och Forssellska huset vid Sturegatan
(båda i Stockholm) m. fl. Bland A. F. K:s senaste
arbeten märkes nya sjukhuset vid Ersta (fullbordadt
1907). 1. O. A. L-r. 2. -m.*
Kumlinge, socken af Ålands härad och domsaga, Åbo
och Björneborgs län, Finland, utgöres af en mängd
större och mindre öar, holmar och skär, hörande
till Ålands sydöstra skärgård. Befolkningen, svensk,
1,027 pers. (1908). Imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Åbo ärkestift, Ålands prosteri. Äfven den största ön i
socknen heter K. – "Kumlinge-slaget" kallas den strid,
hvarigenom denna ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
