- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
249-250

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunersdorf - Kung - Kung, spelt. - Kung (Kong), Jih-sin - Kungarne på Salamis - Kungaskald - Kungaspegeln - Kung Björns hög - Kung Bomba - Kung Demos - Kungei-Ala-tau - Kung Eriks gemak - Kung Fjalar - Kung Karl l. Karlskyrka - Kung Karls land - Kung Karls spira - Kung Karls ö - Kungliga biblioteket - Kungliga Djurgården - Kungliga fristäder - Kungliga husgerådskammaren - Kungliga museum - Kungliga operan - Kungliga priset - Kunglig flagga - Kunglig höghet - Kunglig majestät - Kunglig majestät och kronan - Kunglig majestäts befallningshafvande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

249

Kung-Kunglig majestäts befaliningshafvande

250

Frankfurt (Brandcnburg), 6 km. ö. om staden Frankfurt,
har gifvit namn åt det nederlag, som där till-iogades
preussarna under Fredrik II af den öfver-lägsna
rysk-österrikiska armén under Soltikov och Laudon
12 aug. 1759. Preussarna förlorade 18,500 man,
178 kanoner, 28 fanor och standar, ryssar och
österrikare 16,900 man. De förbundnes oenighet
gjorde segern värdelös för dem och räddade Berlin.
(J. F. N.)

Kung. Se Ii o n u n g.

Kung, spelL Se K or t, Kägelspel, Schack.

Kung (K o n g), Jih-sin, kinesisk prins, statsman,
f. 1833, d. 1898, broder till kejsar Hicn-fung,
framträdde först som diplomat under konflikten med
England och Frankrike 1860 och blef 1861 minister för
utrikesärenden och efter Hien-fungs död den .egentlige
regenten under sin brorson kejsar Tung-tschis
omyndighetstid (se vidare Kina, sp. 67). 1894 blef
K. president i Tsung-li-yamen. (J. F. N.)

Kungarne på Salamis, skådespel af J. L. Runeberg
(1863).

Kungaskald, en dikt af G. Dahlstierna (se d. oj.

Kungaspegeln. Se K o n g e s p c i l e t.

Kung Björns hög. Se Haga.

Kung Bomba. Se Bomba och Ferdinand, sp. 55.

Kung Demos (af grek. démos, folk), eng. King D., det
kungliga, det suveräna folket, ett något ironiskt
uttryck, som torde vara infördt i litteraturen af
W. T. Stead (se d. o.).

Kungei-Ala-tau. Se Åla-1 au.

Kung Eriks gemak. Se Kalmar slott, sp. 680.

Kung Fjalar, dikt af J. L. Runeberg (1844). So F j
a l a r.

Kung Karl 1. Karlskyrka (kallas ock Kungs or), socken
i Västmanlands län, Åkerbo härad. 7,316 har. 2,995
inv. (1909), hvaraf 1,450 i Kungsörs köping. Kung
Karl bildar med Torpa ett regalt pastorat i Strängnäs
stift, Väster-Rekarne kontrakt.

Kung Karls land, arktisk ögrupp ö. om Spetsbergen,
ung. mellan 78° 30’ och 79° n. br. samt 26° 30’ och
30° 30’ ö. lgd, består af två större och flera mindre
öar. Den största, Kung Karls ö, i ögruppens midt,
är 190 kvkm., når en höjd af 320 m. samt skiljes
genom Rivalens sund från det v. därom belägna
Svenska förlandet, 105 kvkm. med högsta toppen
230 m. Ö. om Kung Karls ö och skild från denna
genom Lydiannas sund ligger den låga Abels ö, den
största af de mindre öarna. Bergen på de båda större
öarna äro platåformade och uppbyggas af till jura-
och kritformationen hörande, nästan horisontella
lager, genomdragna och betäckta af basalt, som
äfven förekommer på de flesta af småöarna. Med
hänsyn till fauna och flora ansluter sig ögruppen
på det närmaste till Spetsbergen. Kung Karls land,
som redan 1859 iakttagits af norska fångstmän,
omnämnes i den geografiska litteraturen först af
N. Dunér och A. E. Nordenskiöld, hvilka 1864 pejlat
det från ett högt berg på östra Spetsbergen. Det
kartlades och undersöktes noggrant af A. G. Nathorsts
expedition 1898. Engelska geografers påstående, att
det redan 1617 upptäckts och af Th. Edge namngifvits,
är bevisligen oriktigt, men af nationella hänsyn
identifieras det fortfarande på engelska kartor och
i den engelska litteraturen med dennes problematiska
s. k. "Wiches land". Jfr A. G. Nathorst,
"Kung Karls land" (i "Ymer". 1899) samt
"Två somrar i Norra Ishafvet" (d. 1, 1900).
A. G. N.

Kung Karls spira, bot., benämnes den å kärrängar
i våra fjälltrakter allmänt samt i sydligare
provinser sällsynt förekommande Pedicularis
sceptrum caroli-num L., den mest högväxta arten
af Pedicularis-släktet. Denna ståtliga växt, i
Jämtland kallad m y r k o n g, tillegnades Karl XI
af 0. Rudbeck d. y. under namnet Sceptrum carolinum,
"hvars blomma, lik en hjälm, så gul som gullet lyser,
med blek och blodig mun samt blodbestänkta blad",
en rätt målande beskrifning (som legat till grund
för Atterboms vackra dikt om denna blomma), antydande
den rödbruna spetsen af den gula kronans nedre läpp
samt rotbladens fläckiga utseende. Jfr Pedicularis.
O. T. S. (G. L-m.)

Kung Karls ö. Se Kun g Ka rl s l an d.

Kungliga biblioteket i Stockholm. Se B i-bliotek,
sp. 280 ff., och fig. i Biblioteks-by g g n a d e r,
sp. 301-305.

Kungliga Djurgården. Se Djurgården.

Kungliga fristäder. Se Fristäder.

Kungliga husgerådskammaren. Se Husge-r å ds kammare n.

Kungliga museum kallades den samling af konstsaker,
hvilken efter Gustaf III:s död enl. k. br. 4
dec. 1792 tillföllo svenska staten och fingo sin
plats i k. slottets nordöstra flygel. Museet, hvars
förste intendent var K. F. Fredenhcim, invigdes 16
okt. 1794. Ur det kungliga museet utvecklade sig
sedermera Nationalmuseum (se d. o.). Jfr "Statens
konstsamlingar 1794-1894, festskrift utgifven af
Natio-nalmusei tjenstemän" (1894).

Kungliga operan och Kungliga teatern i Stockholm. Se
Stockholms teatrar.

Kungliga priset. Se Karl Johans pris.

Kunglig flagga, sjöv. Se B e f ä l s t e c k e n
(äfven i Suppl.) och Flagga.

Kunglig höghet. Se Hög het.

Kunglig majestät (Kgl. M:t, Kongl. Maj:t,
Kungl. Maj:t, K. M:t, K. M. o. s. v.), en benämning,
som nyttjas om konungen, då fråga är om hans vilja
eller beslut som den kungliga maktens utöfvare.
(S. B.)

Kunglig majestät och kronan, ett uttryck, som användes
i samma betydelse som kronan (se d. o.).

Kunglig majestäts befallningshafvande (Konungens
befallningshafvande
) är benämningen på den myndighet,
åt hvilken styrelsen inom hvart och ett af Sveriges
tjugufyra län är anförtrodd. Denna myndighet
utöfvas af en i hvarje län tillsatt landshöfding med
biträde af landssekreterare och landskamrerare.
Vid landshöfdingevakans samt vid landshöfdings
frånvaro eller laga förfall utöfvas länsstyrelsen af
landssekreteraren och landskamreraren gemensamt under
benämning af landshöfdingämbete. De till K. M:ts
befallningshafvandes befattning hörande ärendena
skola efter en viss fördelning handläggas dels i
landskansliet, dels i landskontoret. För det förra
är landssekreteraren, för det senare landskamreraren
chef och föredragande. Landshöfding har beslutanderätt
i alla mål och ärenden, som ankomma på afgörande af
K. M:ts

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free