- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
393-394

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvassin - Kvast - Kvastpiggsvinen - Kvatemberfastan - Kvatern - Kvaternion - Kvaternionkalkylen - Kwazoku - kvcm. - kvdm. - Kvebrachit - Kved - Kveflax - Kwei-hua-scheng - Kwei-hwa-tschöng - Kwei-jang - Kwéi-lin - Kveite - Kwei-tschou - Kwen-lun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvassiaextrakt beredt preparat, som blandadt
med såpa användes mot ohyra på växter.


Kvast, bot. Se B l o m s t ä 11 n i n g, sp. 763.

Kvastpiggsvinen (Atherura), zool Se Piggsvinen.

Kvate^berfastan 1. Quatemberfastan (af lat. qua’ttuor
tefmpora, "fyra tider"), gammal katolsk anordning
från 3:e årh., enligt hvilken i mars. juni, sept. och
dec. en lördag borde firas som fastedag till tack för
Guds gåfvor i skapelsen och naturen. Decemberfastan,
som inföll i adventstiden, firades särskildt som
skördefest. Jfr Fasta.

Kvaterrn (af lat. quate’rniy fyra tillsammans). 1. Se
L o 11 e r i. - 2. Se H a n d s k r i f t, sp. 1366.

Kvaternion. 1. Mat. Kvaternioner kallas vissa
storheter, genom hvilka en punkts läge i rymden kan
analytiskt representeras och medelst hvilka flera
geometriska och mekaniska frågor kunna på ett enkelt
sätt lösas. Kvaternionkalkylen utgör en generalisation
af den metod för punkters representation medelst
imaginära storheter, som under 1800-talets början
vann insteg, särskildt genom Gauss. Liksom enligt
denna metod hvarje punkt i planet kan representeras
genom en storhet af formen <i>x<i> + iy (där i är V-1), så
representeras enligt kvaternionmetoden hvarje punkt
i rymden genom en storhet (vektor) af formen xi +
yj + zk, där i, j, k äro de s. k. enhetsaxlarna,
för hvilka gälla ekvationerna i = j2 = k2 = -1 och
ijk = -1, samt x, y, z äro projektionerna af vektorn
på de tre koordinataxlarna. Vid multiplikation af
två vektorer erhåller man ett uttryck af formen V +
Xi + Yj + Zk; det är egentligen ett sådant uttryck,
som kallas kvaternion och som, enär det inom metoden
spelar en hufvudsaklig roll, har gett namn åt hela
teorien. Eljest kan man också omedelbart definiera
kvaternion som kvoten mellan två riktningslinjer
i rymden eller den faktor, som transformerar en
riktningslinje i en annan.

Kvaternionkalkylen uppfanns af den engelske
matematikern sir William Hamilton (se
denne). Förarbetena därtill äro nedlagda i
hans afhandling "Theory of conjugate functions"
(1835). Ett årtionde senare utvecklades den af
honom i en mera genomförd form och offentliggjordes
sedermera i "Lectures on quaternions" (1852) samt
i det postuma arbetet "Elements of quaternions"
(1866; 2:a uppl. 1899). Metoden har vunnit ganska
stor anslutning icke blott i England, utan äfven
i Tyskland och Frankrike. En anledning härtill
äro utan tvifvel de beröringspunkter den eger
med andra teorier, som under förra hälften af
1800-talet framställts i olika kulturländer,
i första rummet Grassmanns dimensionslära samt
äfven Möbius’ barycentriska kalkyl och Bellavitis’
ekvipollenskalkyl. Kvaternionkalkylen har äfven
visat sig på det närmaste sammanhänga med vissa
delar af den högre algebran samt har med framgång
blifvit använd vid lösningen af flera frågor ur
mekaniken och den matematiska fysiken. Bland de många
mer eller mindre utförliga framställningarna af
kvaternionkalkylen må nämnas de af Tait (1867),
Tait och Kelland (1873), Unverzagt (1876),
Dillner (i "Mathem. annalen", bd 11, 1877), Laisant
(1881) och Graefe (1883). – 2. Filos. Se Felslut.
1. (I. F.)

Kvaternionkalkylen. Se K v a t e r n i o n 1.

Kwazoku, japanska högadeln. So Japan, sp. 1271.

kvcm., officiell svensk förkortning för
kvadratcentimeter. Jfr cm.

kvdm., officiell svensk förkortning för
kvadratdecimeter. Jfr d m.

Kvebrachit, kem. Se I n o s i t.

Kved, numera föråldrad t svenskt ord med betydelsen
moderlif.

Kveflax (fi. Köifvulahti), kustsocken vid
mynningen af Kyro älf i Vasa län, Finland,
utgör ett im-pcriellt pastorat af 2:a kl.,
Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift, samt hör
under Korsholms domsaga och härad. Landareal 197
kvkm. Befolkningen, svensktalande, 3,984 personer
(1908). A. G. F.

Kwei-hua-scheng, missionsstation tillhörande
skandinaviska alliansmissionen, i kinesiska
prov. Schan-si.

Kwei-hwa-tschöng (mong. Kukuchoto, "blå staden"),
stad i kinesiska prov. Schan-si, vid en biflod till
Hwang-ho under 40° 48’ n. br., 112° ö. lgd, 1,080
m. ö. h. Omkr. 200,000 inv. (enl. somliga endast
30,000). Staden har ett vidlyftigt citadell och en
berömd högskola samt är en industri- och handelsstad
med mångsidig industri. Bearbetning af närbelägna
marmorbrott och stenkolsgrufvor samt mycket
besökta marknader. Knutpunkt för en mängd vägar.
(J. F. N.)

Kwei-jang, hufvudstad i kinesiska prov.
Kwei-tschou (se d. o.).

Kwéi-lin, stad. Se Kwang-si.

Kveite, Kvejte, norrmännens namn på helgeflundran
(se d. o.).

Kwei-tschou (Kuei-tsjeu), provins i det inre af
södra Kina, mellan prov. Hunan i ö., Kwang-si i s.,
Junnan i v. och Sz’-tschwan i n. 157,200 kvkm. 7,65
mill. inv. Marken består hufvudsakligen af paleozoisk
kalksten, endast i norra delen af mesozoisk
kalksten. Landet är i allmänhet en högslätt på
1,000-1,500 m. höjd, i hvilken floderna gräft sig
djupa erosionsdalar. Det är ett ofruktbart land utom
i den del, som genomflytes af Jang-tse-kiangs biflod
Vu-kiang. Därför är boskapsskötseln där af större
betydelse än eljest i Kina; K:s hästar äro berömda
i landet. Ris är den viktigaste jordbruksprodukten;
dessutom produceras mycket råsilke. Stor är rikedomen
på nyttiga mineral, bl. a. koppar och kvicksilfver. –
Af befolkningen utgöres en del af miaotsestammar, mot
hvilka förts förhärjande utrotningskrig, som gjort
provinsen till en af de fattigaste. – Hufvudstad
är Kwei-jang på en högslätt vid ett tillflöde till
Jang-tse-kiang. Närmare 100,000 inv. Andra större
städer äro Tsun-i i norra delen och Sing-i (Hsing-i) i
södra delen samt Tschönn-juen i östra delen af landet.
J. F. N.

Kwen-lun (Kuen-lun, Kyen-lyn) är det allmänt
brukliga namnet på den bergskedja, som i östlig
hufvudriktning utgår från Pamirplatån (76° ö. lgd),
sträcker sig genom hela Central-Asien och har sin
östligaste förgrening i Fu-niu-schan (113° ö. lgd),
ja, t. o. m. kan anses fortsätta i Hwai-jangbergen
till Jang-tse-kiangs nedersta del. Den sträcker sig
alltså öfver 37 (eller 43) längdgrader. Namnet är
lånadt från kinesiska geografer och är sannolikt
en förvrängning af något turkiskt eller tibetanskt
ord samt infördes i den geografiska litteraturen på
initiativ af A. von Humboldt. Den, som först uppvisat
bergens betydelse för Asiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free