- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
437-438

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyan, J. H. - Kyaneiska klipporna - Kyanisera - Kyanit - Kyanometer - Kyanos, grek. arkeol. - Kyanos, med. - Kyanothrichit - Kyathos - Kyaxares - Kübeck von Kübau, Karl Friedrich - Kübel, Robert - Kybele - Kyburg - Küchenmeister, Gottlob Friedrich Heinrich - Küchler, Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

437

Kyan- Kiichler

438

Kyan [kåYen], J. H. Se Kyaniscra.

Kyane’iska klipporna [ky-], grek. Kvdveai kallades i
forntiden två för seglaren farliga skär vid inloppet
till Bosporen. Enligt sagan voro de i äldsta tider
rörliga och krossade hvarje fartyg, som försökte segla
mellan dem (därför kallades do äfven Symplega’des,
de sammanslående), tills skeppet Argo lyckligt
verkställde genomfarten. Se Argo och A r g o n a u t
e r n a. A. M. A.

Kyanisera [kåYon-], kem. tekn., ett efter
uppfinnaren, John H o w a r d Kyan (f. 1775,
d. 1850), benämndt förfaringssätt att konservera
trävirke genom dess impregnering med en lösning af
kvicksilfverklorid. Förfaringssättet är dyrbart och
medför för arbetarna vådan af förgiftningar. P.T.C.*

Kyanit [ky-], miner. Se C y a n i t.

Kyanométer [ky-], fys. och ’meteor. Se C y a n
o-meter.

Kyanos [ky’-], grek. arkeol., af Homeros omnämnd
konstgjord glasfluss af blå färg, har af Schlie-mann
funnits i Tiryns, inlagd i en alabastcrfris.

Kyanös [ky-], med. Se B l å s o t.

Kyanothriehit [ky-], miner. Se C y a n o t r i-c h
i t. Suppl.

Kyathos [ky’-], grek., mindre dryckeskärl af lera
ined en högt uppskjutande grepe (se fig.). Det an-

Former af kyathos.

vändes till att ur blandningskärlet (se Krater)
hälla vinet i dryckesbägarna. I det attiska
målkärlssyste-met var det den minsta enheten =
0,0450 1.

Kya’xares [ky-; mediskt Urakshatara, grek. Kva^aQrjs,
lat. Cyaxäres], medisk konung, hvilken omkr. 630
f. Kr. efterträdde sin fader, Fraortes, och vid
sin död, omkr. 585, efterträddes af sin son A s t
y a g e s. Han var det mediska rikets egentlige
grundläggare. Med vapenmakt gjorde han slut på
landets lydnadsförhållande till Assyricn; han fördref
do sky tiska folk, som i början af hans regering
öfver-svämmade Medien; han förde ett sexårigt krig
med den lydiske konungen Alyattes och förstörde (606),
i förening med Babyloniens härskare, Ninive. Vid hans
död sträckte sig hans rike västerut till floderna
Halys och Tigris samt österut till nuv. Irans östra
gränser.

Kiibeck von Kiibau [ky- fann ky-], Karl Friedrich,
friherre, österrikisk statsman, skräddarson från
Mähren, f. 1780, d. 1855 i kolera, blef 1814 referent
för finansärenden i österrikiska statsrådet och
utarbetade s. å. ett förtjänstfullt förslag till
upphjälpande af Österrikes förstörda finanser
samt medverkade till upprättande af österrikiska
nationalbanken (1818). 1825 blef han friherre samt
1839 president i generalräkenskapsdircktorict och
1840 i hofkammaren; på sistnämnda post fick han
finansförvaltningens högsta ledning i sin hand. Han
tog nu initiativ till de första järnvägsanläggningarna
i Österrike (1841) och till uppkomsten af det öster-

rikiska telegraf nätet (1846). Hans försök att
nedbringa den österrikiska statsskulden misslyckades,
och efter att några veckor efter marsoroligheterna
1848 ha skött finansportföljen i Kolowrats ministär
afgick han, var därpå från nov. 1849 till hösten 1850
Österrikes främste representant i förbundskommissionen
i Frankfurt och sedermera, till 1855, president i
det nyinrättade österrikiska riksrådet samt ledde som
sådan 1851 revisionen af 1849 års författning. Hans
Tagebiicher utgåfvos 1908 af M. v. Kiibeck. Jfr Beer,
:’Die finanzen österreichs" (1877) och "Kiibeck und
Metternich, denkschriften und briefe" (1897).

Kiibel [ky’-], Robert, tysk protestantisk
teolog, f. 1838 i Kirchheim unter Teck, d. 1894,
professor i dogmatik och etik i Tubingen 1879,
torde kunna betecknas som den siste akademiske
representanten i Tyskland för den från J. T. Beck
(se d. o.) och ytterst från Bengel och den
schwabiska pietismen utgångna s. k. bibliska
realismen. Äfven i praktiskt kyrkligt hänseende,
i sin med pietetsfullt fasthållande vid den
kyrkliga ordningen förenade kritiska ställning
till statskyrkoformen och folkkyrkoidealet liksom
till många yttringar af det moderna religiösa
lifvet öfver hufvud, sin sympati för bildandet af
"småkyrkor inom kyrkan" o. s. v. fullföljde lian Becks
traditioner. Hans viktigaste arbeten äro Christliches
lehrsystem nach der heiligen sclirift dargestellt
(IS13),Ueber den unterschied der positiven und der
liberalen richtung in der modemen theologie (1881),
Exegetisch-homiletisches handbuch zum evangelium
des Matthäus (1889), Die offenbarung Johannes jur
bibelforschende christen (1893) och Christliche ethik
(postum; 1899). Sina kyrkliga åskådningar och önskemål
framlade K. i den anonymt utgifna skriften Christliche
bedenken iiber modern-christliches wesen von einem
sorgvollen (1888; "Hvarthän går strömmen? Kristliga
betänkanden angående modernt kristligt väsende af en
bekymrad", 1904). I svensk öfversättning föreligga
vidare, jämte ett par smärre skrifter, "Grunddragen
af pastoralteologien" (1876) och "Bibelkännedom"
(nya testamentet 1895, gamla testamentet 1896).
E. B?.

Kybele [ky-], grek. och rom. myt. Se C y b e l e.

Kyburg [ky-], by i schweiziska kantonen Zürich, i
en vildt romantisk trakt i Tössdalen, 5 km. s. om
Winterthur, har ett väl bibehållet slott, som
uppges härstamma från 3:e årh. och var grefvarnas
af K. stamhus. Då grefveätten 1264 utgick på
manssidan, öfvergingo dess besittningar genom arf
till Habsburgska huset. Kejsaren af Österrike bär
ännu titeln "grefve af K." Nu är slottet privat
egendom och besökes mycket af resande på grund af
sin rika rustkammare och en vald samling taflor af
äldre mästare.

Kiichenmeister [ky’chenmajster], G o 111 o b
Friedrich Heinrich, tysk läkare, f. 1821 i Buchheim,
d. 1890 i Dresden, ’blef med. doktor 1846 och
bosatte sig 1859 i Dresden. K. är berömd genom
sina undersökningar öfver inälfsmaskarna och var
den förste, som lärde känna bandmaskens utveckling
.. (Versuche iiber die metamorphose der finnen
in bandwurmer, 1852). Bland hans öfriga skrifter
märkes Die in und an dem körper des lebenden menschcn
vorkommenden parasiten (1855-56; 3:e uppl. 1878 -79).
R. T-dt.

Kiichler [ky’ch-], Albert, dansk målare, f. 2

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free