Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Küchler, Albert - Kücken, Friedrich Wilhelm - Kyckling - Kücük-Kainardza - Kyd, Thomas - Kydippe - Kydnos - Kydonia - Kyenlyn - Kyffhausen - Kyffhäuser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Klicken-Kyffhäuser
440
maj 1803, d. 16 febr. 1886 i Rom, genomgick
konstakademien och vann framgång genom små
humoristiska genrebilder, Amagerflicka i ateljén
(1828, Konstmuseet), Borgare på exercisplatsen efter
slutad öfning (1830) m. fl. Sedan han förvärfvat
den stora guldmedaljen för Jesus botar sjuka 1829,
erhöll han resestipendium och reste 1830 öfver
Mtinchen till Italien. I Kom målade han genremotiv:
En bondefamilj köper en abbotshatt åt sin lille son
(Thorvaldsens museum), En flicka klädes till brud
(Konstmuseet), Familjelif vid Nemi-sjön (Glyptoteket),
men äfven Correggios död (1834, Thorvaldsens
museum) och bibliska ämnen: Jesus i örtagården,
Josef berättar sina drömmar, Marie bebådelse och
Jesu uppståndelse. Hans glada lynne gaf småningom
vika för en vek, sentimental stämning, hvilken gick
i alltmera religiös riktning. Han öfver-gick till
katolicismen 1844 och blef munk 1851. Han sändes
till en början till Schlesien, men fick 1855 sitt
hemvist i Eom, i Bonaventuras kloster på Palatinen,
där han var sysselsatt med att för dettas räkning
utföra och kopiera kyrkliga målningar. Han uppehöll
dock fortfarande förbindelsen med Danmark. Efter
klostrets stängning 1866 fick han tillstånd att
bo kvar därstädes och lefde sedan på en liten
pension af italienska regeringen och en annan från
Köpenhamn. 1877 blef han led. af Konstakademien där.
G-g N. Klicken [ky’kk-1, FriedrichWilhelm,
tysk tonsättare, f. 1810 nära Luneburg, d. 1882
i Schwe-rin, medverkade tidigt i hoforkestern i
Schwerin, komponerade populära visor och anställdes
som musiklärare vid’hofvet där. 1832 flyttade han till
Berlin, där hans opera Die flucht nach der Schweiz
gjorde lycka. Senare studerade han för Sechter (1841)
och Halévy (1843), men kom dock aldrig synnerligen
långt utöfver dilettantens ståndpunkt. 1851-61 var han
hofkapellmästare i Stuttgart, hvarefter han återvände
till Schwerin. Han skref en mängd kompositioner,
bland dem operan Der prätendent (1847) samt violin-
och cellosonater, men blef mest känd genom sina
melodiösa, tämligen flackt känslofulla visor och
duetter samt manskvartetter, af hvilka sistnämnda
i Sverige allmänt sjungits Slumra i skuggan af
natten, Hymn till stjärnorna, Vi sångens unga söner
m. fl. A. L.* Kycklinq,
zool Se Hönssläktet, sp. 265. Kuciik-Kainardza. Se
Kutschuk Kainardji. Kyd [ki’d], Thomas, engelsk
dramatiker, f. 1557, d. 1595, en af de mest betydande
bland Shaksperes omedelbara föregångare. Hans lif och
verksamhet ha först genom de sista årens forskningar
blifvit något mera kända. Fadern var skrifvare i
London, och från 1565 besökte K. en offentlig skola,
men tyckes aldrig ha legat vid universitetet, utan
omfattade i stället sin faders yrke. Snart lefde han
dock mera bohemens skiftande lif för dagen. Redan
1581 har man bevis för, att han sysslade med litte-
ratur. Troligen 1586 uppfördes The spa?iish
tra-gedy. Detta betraktas numera som det första
verkligt scendugliga dramat i England, skrifvet
efter den moderna teknikens regler. Dess bloddrypande
behandling af brottet blef också tongifvande för hela
den efterföljande engelska renässansdramatiken. Man
spårar verkningarna af detta stycke, som var populärt
ännu på Karl I:s tid, både i "Hamlet" och "Titus
Andronicus". 1592 fogades ett slags prolog till
detta drama under titeln The first part of Jero-nimo
(tr. 1605), som numera af de mest kompetente domare
anses icke vara författad af K. Hans nästa arbete
var troligen tragedien Soliman and Perseda (1588?,
tr. 1592). 1590 tyckes K. ha upphört att skrifva för
teatern och blef i stället privatsekreterare hos
en adelsman, Robert Radcliffe, till hvars hustru
han dedicerade en öfv. af den franske dramaturgen
Robert Garniers "Cornélie" (1594), det enda arbete,
på hvars titelblad han utsatt sitt namn. Man har
äfven kvar två prosaarbeten af K., The householder’s
philosophy (1588) och The most wicked and secret
murdering of John Brewer, Goldsmith (1592). Många af
hans arbeten ha däremot gått förlorade. Mot slutet
af sitt lif kom han i beröring med Marlowe, och när
denne 1593 arresterades för blasfemier och irreligiösa
pamfletter, fann man bland hans papper äfven skrifter
af K. Denne arresterades och fick undergå tortyr,
anklagad för att ha förnekat Kristi gudom m. m.,
men bekände intet. Lössläppt efter Marlowes död,
öfvergafs han af alla, förnekades af föräldrarna
och dog i elände. Hans betydelse i det Elisabetska
dramats historia, som enligt de nyaste forskningarna
är mycket stor, är ofvan antydd, fast hans arbetens
rent poetiska värde ej kan jämföras med vare sig
Marlowes eller Shaksperes. "The spanish tragedy"
spelades äfven i Tyskland och Holland ända fram
till början af 1700-talet och är af betydelse för
utvecklingen af dessa länders dramatik. K:s arbeten
samlades och utgafvos-först af F. S. Boas 1901.
J-M.
Kydi’ppe [ky-; grek. Kvdtjtjtr),
lat. Cydippe]. 1. Hjältinnan i en forngrekisk
kärlekssaga, som behandlats i en numera förlorad
dikt af Kallimachos och efter honom af grekiska
romanförfattare samt af Ovi-dius. K., dotter till
en förnäm atenare, besökte en gång Artemistemplet
på Delos, hvarvid en ung man vid namn Akontios från
Keos förälskade sig i henne och lät ett äpple, på
hvilket han skrifvit: "Jag svär vid Artemis att
gifta mig med Akontios", rulla fram till hennes
fötter. K. upptog äpplet och läste högt inskriften
samt blef därigenom bunden af eden. Denna myt är
behandlad af Stagnelius i "Cydippe",.opera i tre
akter (fragment). - 2. En af den argiviska Heras
prästinnor, moder till Kleobis (se d. o.) och Biton.
l o. 2. A. M. A.
Kydnos [ky’-; lat. Cydnus], nu Tarsus T se h a i,
flod i Cilicien, i Mindre Asien. Den rinner upp på
Bulghar dag, n. v. om staden Tarsus. Ett bad i denna
flod var nära att kosta Alexander den store lifvet.
(J- F. N.)
Kydonia [ky-]. 1. Se A i valy k. - 2. Forn-grekiskt
namn på det nuv. Chania (se d. o.) på Kreta.
Kyenlyn [ky-]. Se Kwen-lun.
Kyffhausen [ky’ff-], borg. Se Kyffhäuser.
Kyffhäuser [ky^höjser], bergås i norra (nedre)
delen af tyska furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt,
i n. begränsad af Goldene aue, som skiljer densamma
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
