- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
449-450

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kylapparat - Kylare - Kylberg. 1. Lars Vilhelm K. - Kylberg. 2. Hjalmar K. - Kylberg. 3. Regina Sofia K - Kyleberg - Kylfverstenen - Kylingared - Kylix - Kylknölar - Kyllej - Kyllene

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbildade former af kylrör äro kulkylare,
där det inre röret är utblåst till tre eller fyra
kulor. I st. f. kautschukligaturer äro vid dessa
vanligen ytterrörets ändar fastsmälta vid det inre
röret. En annan form äro spiralkylare, som
ha innerröret utbildadt till en rörspiral. I fråga om
användningen har man att skilja mellan vanliga kylare
och återflödeskylare, som användas till
oupphörlig förtätning af ångorna från ett kokkärl och
den förtätade vätskans ständiga tillbakarinnande däri.

För effektiv kylning erfordras, att
motströmningsprincipen om möjligt tillämpas, så
att kylvätska och gas passera kylaren i motsatta
riktningar. Vidare måste kylytan vara tillräckligt
stor och gaskanalen öfverallt så vid, att liten
hastighet hos gasen ernås. Materialet bör ha god
värmeledningsförmåga. Vid svårkondenserbara gaser,
såsom eter, göras kylarna därför lämpligen af koppar.

Om kylmaskiner se Ismaskin.
E-t N-n.

Kylare. Se Kylapparat.

Kylberg. 1. Lars Vilhelm K., jordbrukare, konstnär, f. 18
aug. 1798 å Sätenas (Västergötland), d. l nov. 1865 i
Vänersborg, blef 1816 underlöjtnant och 1821 löjtnant
vid Värmlands fältjägarregemente, men tog redan
1823 afsked, med kaptens rang. Han bosatte sig å
Blaxtorp, som han 1831 utbytte mot fädernegården
Sätenas, där han gjorde sig bemärkt som
framstående landtbrukare.1840-56 var
han ordf. i det 1870 nybildade Skaraborgs läns
hushållningssällskap, hvars stadgar han
utarbetat. Under senare delen af sin lefnad
egnade sig K. med sin vanliga energi åt
undervisningsfrågorna. Ungdomsvän med Torsten
Rudenschöld och liksom han nitälskande för
folkundervisningen, omfattade han dennes skolsystem
och tillämpade det både i socknens (Tuns) skola och
i den, som han själf öppnat för sina underhafvandes
barn. Till svar på de angrepp, som, i synnerhet
efter Rudenschölds död, riktades mot dennes metod och
personlighet, utgaf K. en liten skrift, Om svenska
folkskolan och grefve Thorsten Rudenschöld

(2 uppl. 1861), som på allmän bekostnad utdelades
till socknarna. På hösten 1864 flyttade han till
Vänersborg. - K. var i sina yngre dagar en lycklig
och flitig utöfvare af skön konst. Han tecknade
illustrationer till fru Lenngrens dikter samt
gjorde satiriska kompositioner, som infördes i
Boijes "Magazin" 1820-33 , och målade senare äfven
landskap i olja och akvarell. - K. blef 1843 led. af
Landtbruksakad., 1862 af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg och 1863 af Vet. akad.

2. Hjalmar K., den föregåendes son,
agronom, f. 1824, d. 1885, genomgick Degcbergs
landtbruksinstitut och egnade sig åt praktiskt
jordbruk samt landtbruksundervisning som föreståndare
för lägre landtbruksskolor vid Bo i Kalmar län
1847-56, Ryssbylund i samma län 1856-58 och Vårby i
Stockholms län 1858-59 Därefter återgick han till
skötseln af sin egendom Ryssbylund i Kalmar län,
där han 1863 öppnade en privat
landtbrukselementarskola. 1871-74 var K. föreståndare
för landtbruksinstitutet å Ultuna, därefter
föreståndare för uppfostringsanstalten å Hall invid
Södertälje till 1878, då han öfvertog liknande
befattning vid Östad barnhus invid Alingsås. K. var
en ganska flitig landtbruksförfattare.

3. Regina Sofia K., den föregåendes syster,
målarinna. Se Bobeck. 1. -rn.* 2. H. J- Dft.

Kyleberg, gods i Svanhals socken, Östergötlands län,
bestående af 3 mtl frälse säteri samt 4 1/4 mtl
underlydande, tax.-v. 226,900 kr. (1909). Gården,
som förut hette Berga, egdes 1650 af landshöfdingen
Hans Kyle, efter hvilken den uppkallades, senare af
medlemmar af släkterna Krusebjörn, von der Pahlen,
Boij och Edenhjelm. Sedan tillhörde den genom köp
politikern Axel Dickson (f. 1826, d. 1899), som
betydligt förbättrade egendomen och

illustration placeholder
Kylebergs herrgård.


gjorde den med afseende på byggnader (se fig.) och
jordens skötsel till en af de mest framstående i
länet. Nuvarande egare är ingenjör C. G. Larsson.
Wbg.

Kylfverstenen, en 1903 i en forngraf på Gottland
anträffad sten med två urnordiska runinskrifter, dels
runraden, afslutad med en kvistruna, dels en liten
grupp runor af oklar betydelse. Grafven är förmodligen
från 300-talet e. Kr. Se O. v. Friesen och H. Hansson,
"Kylfverstenen" (i "Ant. tidskr. f. Sverige", XVIII).
B-e.

Kylingared, socken. Se Kölingared.

Kylix [ky’-], forngrekisk flat dryckesbägare på fot
och med två handtag (se fig.). Ett stort antal sådan
a, ofta rikt smyckade kärl, mestadels attiska,
har kommit till vår tid; från Argos
finnas exemplar af något afvikande form.

Kylknölar. Se Frostskada.

Kyllej, allmän landthamn på Gottlands nordöstra
kust, Hellvi socken. Hamnen har ett djup af 2,2 till
2,5 m., men besökes numera ytterst litet. Omkr. 110
inv. (Malms närbelägna gård inberäknad).
A. G.*

Kyllene [kyll-], Cyllene (nu Zeria), ett 2,375 m. högt
berg på Peloponnesos, 21 km. s. om Lepantoviken, näst
H. Elias (på Taygetos) det högsta på halfön. Hos
de gamle grekerna var detta berg helgadt åt
Hermes, som troddes vara född på dess topp.
(J. F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:32 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free