Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kymmene, 1. Älf, 2. Härad, 3. Domsaga, 4. Socken, 5. Fabriker - Kymmene aktiebolag - Kymmenegård, 1. Gammal kungsgård, 2. Län - Kümmerle, Salomon - Kymofan - Kymograf - Kymosin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storartad sågverksrörelse drifves i socknen. Inom
socknen ligga Karhula glasbruk, Kymmene
träsliperi m. fl. inrättningar. K. bildar jämte
staden ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts
stift, Fredrikshamns prosteri. – Efter 1788–90
års krig uppfördes af ryssarna i K. till gränsens
skydd fästningsverk jämte kaserner såväl på Kotka
holme som längre upp på en under Kymmenegård
lydande holme, men efter 1809 ha alla dessa
inrättningar öfvergifvits. Det från nämnda krigs
historia bekanta Svensksund ligger äfven inom K.
– 5. Fabriker i Valkeala socken invid Kymmene älf,
Finland. K. bruk anlades 1872–74 med företrädesvis
Åbokapital och omfattade till en början pappersbruk
och träsliperi. 1887 tillkom cellulosa- och 1895
halmmassefabrik. 1904 förenados Kymmene aktiebolag
med Kuusankoski aktiebolag (som egde en på andra
sidan älfven belägen fabrik) och det bergsrådet
R. Elving tillhöriga Voikka (se d. o.) bruk till
ett af landets största affärsföretag, som upptog
firmanamnet Kymmene aktiebolag. Aktiekapitalet
utgör 14 mill. mk. Fabriksanläggningarna
utgöras af de 3 pappersbruken med 12
pappersmaskiner, 3 cellulosafabriker,
3 träsliperier och 3 sågar; bolaget eger
dessutom stora skogsmarker. Tillverkningen
utgöres af omkr. 21,000 ton trämassa, 23,000 ton
cellulosa och 50,000 ton papper från finaste till
ordinär kvalitet; tillverkningsvärde vid full
produktion 25 mill. mk. Afsättningen sker inom
landet samt till Ryssland, Tyskland, England
och Amerika. Antalet fast anställda arbetare
är omkr. 3,000. En bibana om 6 km. längd, till
Kymmene och Kuusankoski bruk, utgår från närheten af
Kouvola station, föreningspunkten för Petersburgska,
Savolaks- och Kotkabanorna.
1. J. E. R. L. W:son M. 2–4. A. G. F. 5. T. C.
Kymmene aktiebolag [ky’m-]. Se Kymmene.
Kymmenegård [ky’m-] 1. Gammal kungsgård i Kymmene
socken af Viborgs län, Finland, på en af Kymmene
älfs östligaste mynningsarmar omsluten holme. K. var
i aug. 1789 besatt af svenskarna, som där uppkastat
batterier, men då de 31 aug. anföllos af ryssarna
från såväl land- som sjösidan, drogo de sig i
god ordning tillbaka till Broby. 26 juni 1790
undanjagades ryssarna från K., hvarefter denna ort
befästes och blef general Meijerfelts högkvarter
ända till fredsslutet. – 2. Län, uppkalladt efter
nämnda kungsgård. Sedan Viborg jämte södra Karelen
genom freden i Nystad 1721 af Sverige afträdts till
Ryssland, gafs denna benämning åt den under svenskt
välde kvarblifna delen af Viborgs län, omfattande
norra Karelen och Savolaks. Säte för länsstyrelsen
blef först Fredrikshamn, sedan Villmanstrand. Länet
bibehöll sitt namn ännu efter det kungsgården K. genom
freden i Åbo 1743 kommit att stå på främmande
område, samt utvidgades i stället 1747 åt v. till
Borgå å och Päijänne sjö med en del af Nyland och
Tavastland. Sistnämnda år flyttades höfdingsresidenset
till det kort förut anlagda Degerby (Lovisa) efter
att dessförinnan ha under 4 år varit förlagdt på
Brahelinna gård i Kristina (se d. o.) socken. Vid
länsregleringen 1776 öfverfördes från detta län
åtskilliga Savolaksska socknar till Savolaks’ och
Karelens län, och länsstyrelsen flyttades 1779 till
Heinola, där densamma förblef till 1831, då vid en
ny allmän länsreglering hela detta län upplöstes och
fördelades på de
tre nybildade S:t Michels, Tavastehus och Nylands län.
1. O. I. L. W:son M. 2. O. I.*
Kümmerle, Salomon, tysk musikhistoriker,
f. 1838 nära Stuttgart, d. 1896 i Samaden
(kantonen Graubünden, Schweiz), där han 1874-90
var läroverkslärare, inlade mycken förtjänst om den
protestantiska kyrkosången genom sin Encyklopädie
der evangelischen kirchenmusik (4 bd, 1883-95) och
genom utgifvandet af samlingarna "Musica sacra"
(2 bd, 1869-70; mästerverk af äldre, isht italiensk
kyrkomusik, satta för manskör), "Zionsharfe" (2 bd,
1870-71; andliga sånger, motetter o. d. för blandade
röster), "Choralbuch fur evangelische kirchenchöre"
(2 bd, 1887-89; innehållande 300 äldre och nyare
koraler satta fyr- eller femstämmigt för blandad
kör). Han utarbetade äfven ett Handlexikon der
tonkunst (1875; på grundvalen af Gollmicks lexikon).
Kymofan Haüy, miner. Se Gymofan.
Kymograf; af grek. kyma, våg, och graféin,
skrifva, med., apparat, som af Ludwig infördes i
fysiologien (1847) för registrering af blodtrycket
i artärerna (se Blodomlopp). Apparaten har
emellertid fått en mera mångsidig
användning. Vidstående fig. återger en typ af de
Baltzar-Ludwigska apparaterna. Ett urverk, försedt
med en Foucaults regulator, drifver en cylinder,
öfverdragen med ett sotadt glanspappcr. På detta
papper upptecknar en särskild skrifapparat den
rörelse, som skall registreras. I en annan typ
af apparaten är det sotade papperet ersatt af
s. k. oändligt papper och skriften blir utförd
med bläck.
Kymosin, Kymäs, Löpenzym, kem,, ett enzym,
som åstadkommer koagulation af kasein (se d. o.),
en process, som inträder, när mjölk ystar. Hammarsten
visade, att den egentliga koagulationen genom kymosin
är ett helt annat fenomen än den koagulation af mjölk,
som inträder genom syror, och fann, att det förra
fenomenet är en enzym verkan. Kymosin förekommer
framför allt i magens slemhinna, där det är närvarande
som zymogen (se d. o.), hvilket genom syror öfvergår
i den aktiva, d. v. s. enzymformen. Hammarsten fann
kymosin som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
