Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkböcker - Kyrkefalla - Kyrkerud - Kyrkesund och Björholmen - Kyrketorp - Kyrkfogde - Kyrkheddinge - Kyrkholmen - Kyrkhult - Kyrkkista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stad blefvo genom k. cirkulärbrefvet till
konsistorierna 27 april 1860 mera allmängiltiga
samt af vissa formulär och upplysningar åtföljda
bestämmelser utfärdade, men först genom k. förordn. 6
aug. 1894 infördes en systematisk ordning beträffande
såväl alla erforderliga kyrkböcker och formulär för
dem som förandet af dessa böcker samt allmänhetens
och myndigheters uppgiftsskyldighet. Till denna
förordning sluter sig i allt väsentligt nu gällande
kyrkboksförordning 23 dec. 1910. Enligt denna skola
i hvarje församling af svenska kyrkan föras följande
kyrkböcker: församlingsbok, bok öfver obefintliga,
inflyttningsbok och utflyttningsbok, födelse- och
dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok
samt död- och begrafningsbok, hvarjämte, där så
erfordras, bör föras särskild kommunionlängd äfvensom
särskild frejdbok. I församling
åter af främmande trosbekännare med rätt till egen
kyrkbokföring skola föras endast födelse- och dopbok,
vigselbok samt död- och begrafningsbok. Vigsel-, dop-
och begrafningsböckerna äfvensom konfirmationsboken
och kommunionlängden sammanfattas stundom under
namnet ministerialböcker. Församlingsboken är så att
säga hufvudboken, i hvilken inskrifningarna i de
andra böckerna och inkomna uppgifter införas. Med
några mindre betydande undantag skola alla, som
äro inom församlingen bosatta, äfven främmande
trosbekännare och utländska undersåtar, bokföras i
församlingsboken. Denna innehåller i mån af behof
hufvudsakligen följande uppgifter: med angifvande af
bostad för hvarje person för- och tillnamn, antaget
släktnamn, familjeställning, saknad af kyrkligt dop,
yrke (tjänst eller näringsfång), särskild stam (finne,
lapp m. fl.), vissa lyten (sinnessjukdom, idioti,
blindhet, döfstumhet och fallandesot), födelsetid,
födelseort, vaccination eller smittkoppor, ingånget
och upplöst äktenskap, inflyttning, kristendomskunskap
vid konfirmationsundervisning, nattvardsgång och
berättigande därtill, äktenskapshinder, aftal om
barns uppfostran i viss troslära, varning af oeniga
äkta makar, utträde ur svenska kyrkan, främmande
trosbekännelse, utländsk nationalitet, upptagande
till svensk medborgare, frejd,
värnpliktsförhållanden (dock ej i Stockholm), obefintlighet vid
mantalsskrifning (hvilket slutligen kan föranleda
till öfverförande till boken öfver obefintliga),
utflyttning, död. I Stockholms stads territoriella
församlingar finnes ej församlingsbok, hvilken
brist mycket ofullständigt ersättes därmed,
att inflyttningsboken är utvidgad, hvadan för
kyrkbokföringen där, som nu i femtio år befunnits
och fortfarande är otillfredsställande, särskilda
föreskrifter gälla. Kyrkböckerna skola föras af
kyrkoherden eller den hans ställe företräder, men i
annex- eller kapellförsamling kan enligt k. cirkuläret
29 jan. 1869 bemyndigande härom meddelas komminister
eller kapellpredikant. Fr. o. m. 1860 lämnas till
Statistiska centralbyrån nominativa utdrag dels
årligen af församlingarnas lysnings- och vigsel-,
födelse- och dop- samt död- och begrafningsböckcr
äfvensom af in- och utflyttningsböckerna beträffande
immigranter och emigranter och dels hvart 10:e
år för folkräkningarna af församlingsboken samt
årligen på grund af födelse- och död- samt in- och
utflyttningsböckerna och boken öfver obefintliga
uppgift å församlingens folkmängd. – Utom här ofvan
nämnda kyrkböcker
räknas till dem i vidsträckt bemärkelse äfven
vissa kyrkoförsamlingen eller kyrkan rörande
inventarieförteckningar, räkenskapsböcker,
visitations- m. fl. protokoll m. m.
Om förvaring af äldre kyrkböcker se
Kyrkoarkiv.
K. S.
Kyrkefalla, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. 11,069 har. 3,093 inv. (1909). K. bildar
med Mofalla ett konsist. pastorat i Skara stift,
Kåkinds kontrakt.
Kyrkerud, komministerboställe, 1/3 mtl, i By socken,
Värmland, nära Säffle köping. Där föddes skalden
E. Tegnér, till minne hvaraf en granitsten rests
framför boningshuset med inskriften: "Esaias Tegnér
föddes här d. 13 nov. 1782".
Kyrkesund och Björholmen, municipalsamhälle
i Klöfvedals socken, Göteborgs och Bohus län,
omfattande fiskelägena Herrön, Staffansholmen,
Sumpen, Limhall och Björholmen, belägna på Tjörn,
Herrön och Björholmen. Taxeringsvärde å fastigheter
77,200 kr. (1909). 498 inv. (s. å.). Ordnings-,
byggnads- och brandstadgarna för rikets städer samt
hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser rörande stad
tillämpas på grund af k. br. 29 sept. och 6 okt. 1899.
Kyrketorp, socknar i Skaraborgs län. Se Norra
Kyrketorp och Södra Kyrketorp.
Kyrkfogde. Se Advocatus ecclesiæ.
Kyrkheddinge, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,409
har. 853 inv. (1909). K. bildar med Esarp ett konsist.
pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
Kyrkholmen l. Myntholmen i Stockholm, nu förenad med
Blasieholmen. Där stod den kyrka, som
 |
| Skeppsholms- l. Amiralitetskyrkan på Kyrkholmen (1730-talet). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
