- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
735-736

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Labour party - Labrador

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

735

Labrador

736

fart åt agitationen för denna kommittés syfte. Efter
1906 års val, då gruppens medlemmar i underhuset
vuxit från 5 till 30, antog den namnet Labour
party, skaffade sig själfständig parlamentarisk
utrustning och intog plats bredvid det irländska
nationalistpartiet. - Samtidigt betecknade sig 23
af det liberala partiets medlemmar som liberala
arbetarrepresentanter (Liberal and labour M. P’s);
af dem tillhörde 13 grufarbetarnas förbund, hvilket
sedermera anslutit sig till Labour party. Detta
parti utgör en federation af fackföreningar
(resp. fackförbund), lokala och kvinnliga
arbetarorganisationer, någon kooperativ förening
samt det ofvannämnda Independent labour party jämte
Fabian society, ett socialistiskt upplysningssällskap,
rekryteradt ur den bildade medelklassen; den exklusiva
Social democratic federation drog sig redan 1900
tillbaka från Labour representation committee. Denna,
federation omfattade vid ingången af 1910 nära
P/2 mill. medl. Dess beslutande församling är den
årligen sammanträdande kongressen, som väljer ett
verkställande utskott för riket, i hvilket utskott
de olika organisationsgrupperna äro proportionerligt
representerade, medan partiets underhusgrupp har
sin särskilda organisation, f. n. med förutnämnde
Macdonald som ordf. Partiets inkomster inflyta från de
korporativa medlemmarna, dels som allmänna afgifter,
dels som parlamentsaf-gifter, särskildt afsedda till
arfvode åt representanterna i underhuset. Högsta
domstolen har förklarat fackföreningarnas af gällande
lagar definierade karaktär vara sådan, att de icke
ega rätt att använda någon del af sina medel till
politiska ändamål. Särskildt till följd af denna
resolution, beslöt Labour party’s kongress 1911 en
modifikation af partiets stadgar i syfte dels att
skjuta partiets politisk-parlamentariska karaktär
något i bakgrunden, dels att mildra de förut gällande
tvångsföreskrifterna för dess kandidater till och
medlemmar af underhuset. Medan partiet representeras
af något hundratal stadsfullmäktige etc., utgöres
dess underhusgrupp efter valen i dec. 1910 af 42
medl. Ehuru partiet är anslutet till den ofvannämnda
nya socialistiska "internationalen", ehuru kongressen
i Hull 1908, med svag majoritet, uttalade sig i
riktning af kollektivismen som slutmål, är Labour
party ingalunda något helgjutet socialdemokratiskt
parti. Dess aktuella verksamhetsprogram, antaget
i form af kongressbeslut, häfdar emellertid
i arbetslöshetsfrågan särskildt "rätten till
arbete", omfattar åtta timmars arbetsdag,
långtgående socialförsäkringslagstiftning,
stark beskattning af "oförtjänta inkomster",
kon-fcssionslösa skolor, barnbespisning i
folkskolorna, Rationalisering af transportmedlen
samt vissa radikal-demokratiska politiska kraf.
E. H. T.

Labrador [eng. utt. läbrədå’ə], halfö i
brittiska Nord-Amerika, omgifven af S:t Lawrenceviken,
Atlantiska hafvet, Hudsons sund och Hudsons vik,
mellan 50° 30’ och 62° 30’ n. br. samt 56° och 79°
v. lgd. Arealen beräknas till 1,380,000 kvkm. Halfön
är i politiskt hänseende delad mellan Newfoundland,
till hvilket enligt öfverenskommelse af 1876 hör
östkusten från Anse Sablon vid Belle Isle-sundet
norrut till 52° n. br. (gränsen n. därom obestämd)
och prov. Quebec, hvars nordgräns följer East Main
river till dess källa Patamisk lake, därefter går rakt
österut till Ashuanipi eller öfre Hamilton river, samt
följer sistnämnda flod till Newfoundlands gräns, samt
det 1897 bildade distriktet Ungava, till hvilket
räknas återstoden. Det först på senare tider
genomforskade landet är i det hela en ganska jämn
platå af gnejs, granit och kvartsit, som i s. ö. höjer
sig till inemot 750 m. i de s. k. Heights of land, men
eljest knappt når 600 m. Kustbergen utmed Atlantiska
hafvet från Belle Isle-sundet nå i sin norra del
omkr. 600 m. med toppar af 1,000–1,500 m. Af nyttiga
mineral har man funnit kopparmalm vid Atlantiska
hafvet utan att närmare uppgifter föreligga, vidare
guld i kvartsgångar vid Kap Chidley i ö. och på
Ottwa-öarna i v., järnmalm i stor utsträckning
från Hamiltons källor till Ungavaviken i n. samt
antracit af utmärkt beskaffenhet på Long island vid
Kap Jones. Öfverallt möter man spår af en forntida
nedisning. Landet är rikt på sjöar och floder. Bland
de senare märkas Manicuagan, Moisie, Romaine och
Natashquan till S:t Lawrenceviken, Hamilton (se
d. o. 7) med sina 96 m. höga fall (Grand falls)
till Atlantiska hafvet, Kaniapiskau eller Koksoak (se
d. o.), landets hufvudflod, till Ungavaviken i
n. och i västra delen, det s. k. East Main,
en mängd floder till Hudson bay och James bay,
bl. a. den ofvannämnda gränsfloden East Main river.
Sjöarna uppges intaga en fjärdedel af hela arealen.
Den af stormar och våldsamma bränningar
piskade östra kusten är rik på fjordar (inlets).
Klimatet är i följd af inflytanden från de kalla
haf, som omge L., hårdt. Ehuru landet till en
stor del är beläget mellan samma breddgrader som
Storbritannien, är medelårstemperaturen vid Nain
(56° 25’ n. br.) -4° (jan. -21,8°, juli 9,1°),
och längst i n. har iakttagits en vinterköld af
-54°. Däremot har södra delen ett tempereradt
och angenämt klimat. Skogar bekläda mer eller
mindre hela halfön med undantag af nordvästra delen
och ett litet område i n. vid Atlantiska kusten.
De äro dock ej af synnerligt stor ekonomisk nytta.
Till byggnadsvirke lämpa sig få träd, de flesta blott
till järnvägssyllar, telegrafstolpar
e. d., ty minsta antalet har mer än 2 fot i diameter,
de flesta mindre än 1 fot. Bell har uppdragit
utbredningsgränser för några viktiga trädslag.
Längst i n. (ungefär till 59°) gå Picea alba och
P. nigra, hvilkas utbredning mot n. sammanfaller med
skogsgränsen; därefter följa ett lärkträd (Larix
americana
), några poppelarter samt kanotbjörken
(Betula papyrifera), viktig emedan den lämnar material
till invånarnas näfverkanoter. Af landtdäggdjur äro
alla pälsbärande djur i östra Nord-Amerika mer
eller mindre talrikt representerade. Bäfvern är
sällsynt. N. om skogsgränsen uppträda en räfart,
vargen, polarbjörnen och griselbjörnen. En älgart
anträffas i sydvästra delen, renen är vanlig i n. och
företager stora vandringar. Af fåglar känner man
hittills 209 arter, däraf få roffåglar. De södra
floderna äro mycket rika på lax.

Den fasta befolkningen uppgår till omkr. 18,500
pers., af hvilka 13,500 äro hvita, omkr. 3,000
algonkinindianer (naskopis, i landets inre delar,
och s. k. montagnais, i södra delen af L.), och
omkr. 1,500 eskimåer. Under den korta sommaren
besökas L. och dess kuster af omkr. 30,000 fiskare af
olika nationer jämte turister och sportsmän. Nästan
alla eskimåer ha omvändts till kristendomen af
herrnhutare, som arbetat bland dem sedan 1770 och
grundlagt stationerna Nain (1771), Okkak (1776),
Hopedale (1830), Rama (1871) och Makkovik (1897).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free