Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lahore, 3. Stad - Lahore, Hardinge of. Se Hardinge - Lahr - Lahti - Lahti, stad - Lai - Laibach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna inrättningar äro belägna. Bland
undervisningsanstalter märkas Punjab university
(grundlagdt 1869), en medicinsk skola, en skola
för konstslöjd, Oriental college samt flera skolor,
som anlagts af missionssällskap. Som handels- och
industristad är L. nu ej framstående, men fordom
voro dess mattor, musliner och sidenväfnader mycket
eftersökta. Den enda betydande industriprodukten
f. n. är guld- och silfversnören. – L., som grundlades
i 1:a årh. e. Kr., var till 1023 residens för inhemska
hindufurstar, eröfrades s. å. af den ghasnavidiske
härskaren i Afganistan Mahmud den store, hvarefter
hans ättlingar tidtals residerade i L. till 1186,
då ghuriden Schehab-ed-din störtade Mahmuds dynasti
i L. 1241 plundrades L. af mongolerna, eröfrades
1525 af Tamerlans ättling Babar och tillhörde sedan
stormoguls rike samt täflade i prakt med rikets
hufvudstad, Delhi. 1758 intogs L. af sikherna, som
af religionshat förstörde många praktbyggnader
från mogultiden, och var deras hufvudstad
till 1846, då det eröfrades af engelsmännen,
som 28 mars 1849 proklamerade L:s och Punjabs
inkorporerande i det brittisk-indiska väldet. I
april 1905 hemsöktes staden svårt af jordskalf.
(J. F. N.)
Lahore [lāhå’ə], Hardinge of. Se Hardinge.
Lahr [lār], stad i badensiska kretsen Offenburg. vid
Schutter, en liten biflod till Rhen. 14,752
inv. (1905). En af Badens lifligaste fabriksstäder.
(J. F. N.)
Lahti, fi., vik, bukt (tidigare laksi). Ordet är,
dels ensamt för sig, dels som sammansättningsled,
ett i Finland mycket allmänt ortnamn samt återges
vanligast i svenskt tal och skrift uti förra fallet
med Lahtis (förut Lachtis) och i det senare, såsom
slutstafvelse, med laks (förut lax).
Lahti, stad i Tavastehus län, Finland, invid den
liknämnda stationen på Petersburg–Riihimäki-järnbanan,
i Nastola socken och nära Vesijärvi hamn och insjö,
som står i segelbar förbindelse med Päijänne. 3,694
inv. (1908). Stadens fundationsbref är af 1
nov. 1905. Där drifves en betydande sågrörelse
samt finnas f. ö. skeppsslip, mekanisk verkstad,
tegelbruk, brännvinsbränneri och ölbryggeri. Finsk
folkhögskola. Staden hör till Nastola imperiella
pastorat.
A. G. F.
Lahtis vapen.
Lai [lä; troligen af kclt. laiå, ljud, ton, sång]
betecknar två olika arter af fornfrar.sk diktning,
lais lyriques och lais narralifs. Den förra utgöres
af rent lyriska dikter af ursprungligen oregelbunden
strofform, som står nära den pro-vensalska discorts;
innehållet utgöres vanligen af en hyllning till en
kvinna, hvars skönhet och behag prisas (jfr Franska
litteraturen, sp. 1193). Under 1400-talet kom namnet
att beteckna en af den lyriska konstpoesiens mest
invecklade arter. Långt intressantare är den senare
arten, lais narratifs,
hvilka utgöras af berättande dikter af bcgränsadt
omfång, bestående af parvis rimmade, vanligen
8-stafviga verser. I motsats till fabliåernas komiska
och realistiska framställning är innehållet i dessa
lais sentimentalt och fantastiskt. Lais narratifs
äro i korthet sagdt medeltidens fesagor. Uppslaget
till dessa dikter anses kommet från den keltiska
befolkningen i Bretagne, hvilken till sin luta
besjöng liknande motiv, fast i en mera lyrisk
form. Fransmännen behandlade emellertid i samma
anda äfven andra än keltiska motiv, t. ex. antika,
österländska och rent franska. Många forskare anse,
att dessa lais legat till grund för Brctonska
romanerna (se d. o.), hvilka skulle uppkommit
därigenom, att flera dylika lais förbundits med
hvarandra till en större dikt. På fornfranskt område
finnes ett tjugutal dylika lais bevaradt (se Franska
litteraturen, sp. 1196). Dessa dikter utmärka sig
i allmänhet genom stor poetisk skönhet, voro mycket
populära och öfversattes till andra språk; den mest
betydande af dessa är den samling, som i midten af
1200-talet öfversattes till norska (Strcnglcikar eöft
Lietialok). Genom denna och liknande öfversättningar
uppgå de till innehållet kända lais narratifs
till ett fyrtiotal. - Litt.: F. Wolf, "Ueber
die lais, sequcnze und leiche" (1841), G. Paris,
"Lais inédits" (i "Romania", 1879), K. Bartsch,
"Z\vei provenzalische lais" (i "Zcit-schrift fur
romanische philologie", 1877), K. Warnke, "Die Lais de
Marie de Francc" (1885), och A. Ahlström. "Studier
i den fornfranska lais-litteraturen" (1892).
J-M.
Situationsplan af Laliti. 1. Järnvägsstation. -
2. Vesi-järvi station. - 3. Merni station. -
4. Bränner! och såg. - 5. Fellmans såg och
cellulosafabrik. - 6. Mekanisk verkstad. - 7. Lahtis
gård. - 8. Elektricitetsverk. - 9. Fattiggård. (Till
art. Lahti, sp. 903.)
LäVbach (it. LvUana, slov. Ljubljana), hufvudstad
i österrikiska kronlandet och hertigdömet Krain och
1816-49 i konungariket Illyrien, ligger vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
