Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laktation - Laktator - Laktobacellin - Laktobutyrometer - Laktodensimeter - Laktofenetidin - Laktofenin - Laktokrit - Laktometer - Lakton - Laktos - Laktoskop - Laktucin - Laktuk - Laktylparamidofenoletyleter - Lakun - Lakunarietak - Lakunärt blodkärlssystem - Lakustrin korologi - Lakydes - Lalaing, Jacques de - Lalande, Joseph Jérôme Lefrançois de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Laktator-Lalande
920
nan.s bröstkörtlar afsöndras mjölk, med hvilken
det späda barnet näxes. Se vidare D i g i f n i n
g. Jfr Barnavård. .- Hos däggdjuren är vanligen
laktationsperioden kortare än tiden mellan två
förlossningar, men en del husdjur, t. ex. kon, mjölkar
"mjölk i mjölk", d. v. s. att hennes laktationsperiod
sammanfaller med tiden mellan två kalfningar.
Laktator (af lat. hetare, mjölka), landlbr. Se
Mjölkningsmaskin.
Laktobacellin (af lat. lac, mjölk), en produkt
af bakterieverksamhcten i mjölk, som orsakar den
s. k. rnjölksyrejäsningen (se Jäsning, sp. 471).
Laktobutyrometer (af lat. hc, mjölk, och butyro-meter,
se d. o.). Se M j ö l k p r o f v a r e.
Laktodensimeter (af lat. lac, mjölk, och de’nsus,
tät). SeMjölkprofvarc.
Laktofenetidin. Se L a k t o f e n i n.
Laktofenin, med. farm., ett temperaturnedsät-tande
och rogifvande läkemedel, i mycket likt fena-cctin,
är ett kemisk-tekniskt preparat, som f ramställes
genom behandling enligt en invecklad metod
af fenol (karbol) med salpetersyra m. m. samt
slutligen med mjölksyra. Dess kemiska byggnad
betecknas närmare genom namnet laktofenetidin
1. hktylparamidofenol-elyleter (C0 H., O-C6 H4-NH
. CO.CH(OH) .CHJ. - Laktofcninet utgöres af ett
hvitt kristallpulver af något bitter, ej egentligen
obehaglig smak, svårlösligt i kallt vatten (1:500),
lättare i sprit (1:8,s). -. Det nedsätter kraftigt
kroppstemperaturen, om denna är förhöjd genom feber,
och verkar tillika rogifvando i högre grad än de
flesta andra dylika medel. Kaniner kunna därmed
bringas i sömn såsom med ett verkligt sömnmedel. -
Laktofeninet har pröfvats med framgång vid åtskilliga
febersjukdomar, särskildt tyfoidfeber ("nervfeber"),
och äfven vid akut ledgångsreumatism. Det är föga
giftigt och framkallar vanligen blott i ringa
grad de "biverkningar", som ej sällan åtfölja de
temperaturnedsättande medlens bruk (svettning, matthet
och omtöckning, rödfläckigt hudutslag o. d.). - Medlet
ges åt vuxen person i dos af 1/2-l gr. åt gången,
intill 6 gr. på dagen. Det är ej upptaget i Svenska
farmakopén. C. G. s.
Laktokrit (af lat. lac, mjölk, och grek. krtfnéin,
åtskilja). Se Mjölkprofvare.
Laktometer (af lat. lac, mjölk, och grek. me’tron,
mått). Se Mjölkprofvare.
Laktön (af lat. lac, mjölk), kem., inre anhydrid
af vissa oxisyror, således af syror, som innehålla
både COOH och OH, uppkomma därigenom, att en molekyl
af syran förlorat l mol. H20, eller därigenom, att
vissa med halogen substituerade syror af-spjälka
halogenväte. De bildas lätt, om OH står vid tredje
kolatomen från den, som binder COOH (således ur
s. k. 7-oxisyror); därvid bildas en 5-ledad atomring;
detta framgår af följande exempel:
Ho O CHo . CH,, . CHo . CO CHo . CH.,
. CHo . CO
OH
OH
y-oxi smörs vrå
smörsyrelakton 1. bti-tyrolakton.
Mellan en r-oxisyra och dess lakton
eger en kemisk jämvikt rum. Laktoner äro
indiffercnta, oftast flyktiga ämnen, hvilka
vid behandling med kaustika alkaller förenas
med dessa till motsvarande oxisyrors salter.
r. T. C. (H. E.)
Laktos (af lat. lac, mjölk). Se M j ö l k s o c k
e r.
Laktosköp (af lat. lac, mjölk, och grek. skopei’n,
se). Se Mjölkprofvare.
Laktucin. Se L act u ca r i u m.
Laktuk, bot. Se L a c t u c a r i u m.
Laktylparamldofenoletyleter. Se L a k t o f e-n i n.
Lakun (lat. laciina), eg. graf, fördjupning; lucka,
bortfallet ställe (särsk. i en text); brist.
Lakunärietak (lat. lacilnar), ett på synliga bjälkar
hvilande innantak, som af bjälkarna delas i ett antal
mindre fält, kassetter (lat. hciince). Jfr K a-1 y
m m a t i e r och K a s s e 11.
Lakunärt blodkärlssystem, zool. Blodkärlssystemet,
som hos ryggradsdjuren alltid är slutet, kan hos
vissa ryggradslösa djur (insekter, myriopoder,
mol-lusker o. a.) vara lakunärt, i det blodkärlen
mynna ut i större eller mindre hålrum (lakuner),
som utan egna väggar uppträda mellan andra
organ. Sålunda representeras hos insekterna det
slutna blodkärlssystemet blott af hjärtat och
därifrån utgående korta kärlstammar. Ur dessa
senare träder blodet ut i en hålighet (schizocel),
som måhända uppkommit som en utvidgning af blodbanan;
ur denna hålighet återinträder blodet i hjärtat genom
sidospringor. Hos blötdjuren finnas visserligen både
artärer och vener, hvaremot kapillärer saknas hos
flertalet, så att artärerna öppna sig i lakuner.
L-e-
Lakustrln korolcgi (af lat. la’cvs, sjö), bot.,
zool. Se Korologi.
Lakydes från Cyrene, forngrekisk filosof, efterträdde
Arkesilaos (se d. o.) omkr. 241 f. Kr. som hufvudman
för Akademeia i Aten (se Akademi, sp. 405);
han tillhörde den skola, som man kallat "den
mellersta akademien". L. undervisade i en trädgård,
Lakydeion, som förärats honom af konung Attalos I af
Pergamon, och uppehöll under trettiosex år akademiens
traditioner. Af hans skrifter, som sägas ha vittnat
om finhet och humor, finnes intet i behåll.
Lalaing [-lä7], Jacques de, grefve, belgisk
skulptör, f. 1858 i London, bosatt i Bruxelles,
har utfört monumentala statyer och grupper,
bland dessa Krigsfånge (utställd 1883, museet i
Lille), kolossalgruppen Brottare till häst (1884,
inköptes af belgiska staten), Ryttarporträtt
(s. å., museet i Antwerpen), Cavelier de la Salle
(staty i Chicago), Förhistorisk jägare (museet
i Bruxelles), Tigrar och andra djurgrupper
samt porträttbyster. L. är äfven målare.
G-g N.
Lalande [-lä’d], Joseph Jéröme Lefran-9 o i s de,
fransk astronom, f. 11 juli 1732 i Bourg en Bresse,
d. 4 april 1807 i Paris, studerade juridik i Paris,
men samtidigt astronomi under Delisle och Lemonnier,
hvilka då föreläste astronomi vid College de
France. När han tagit sin advokatexamen, genomdref
Lc-monnier, att han i dennes ställe sändes till Berlin
(1751) för att ombesörja de för Lacailles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
