- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
949-950

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lambeth - Lambethkonferensen - Lambeth palace - Lambillotte, Louis - Lambin, Denis - Lambinus, Dionysius - Lambohof - Lamboy, Wilhelm - Lambrecht - Lambrecht målare - Lambrechts, Arent - Lambrechts, Morten Didrik Emil - Lambrequin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

949

Lambethkonferensen-Lambrequin

950

samt Battersea och \Vands\vorth i v. 301,895
inv. ’1901). L. har en mängd fabriker. - La m be
t h palace (se fig.), vid östra ändan af den 1862
byggda Lanibcthbron öfver Thames, har i ner än 600
är varit ärkebiskopens af Canterbury officiella
residens. N. därom, midt emot parlamentshuset,
ligga vid Thames S:t Thomas’ hospital (nära
600 sängar) och S:t Thomas’s hospital medical
school, östligare Bethlchem hospital (Bedlam)
och strax bredvid detta katolikernas förnämsta
kyrka i London, S:t George’s cathedral.
(J- F. N.)

Lambethkonferensen [lä’mboth-], en i det biskopliga
palatset i London, Lambeth palace, sedan 1867
tidtals sammanträdande pananglikansk konferens af
episkopalkyrkans biskopar. Jfr England, sp. 597,
och Davidson, "The Lambeth conferences of 1887, 1878,
1888" (1896).

Lambeth palac.e [lä’mboth pä’los]. Se Lambeth.

Lambillotte [läbijå;tt], Louis, belgisk musiker,
f. 1796 i prov. Hainaut, d. 1855 i Yaugirard nära
Paris, blef 1822 kapellmästare vid jesuitstiftelsen
i S:t Acheul, inträdde 1825 i jesuitorden och
lefde i flera af dess stiftelser. Som kompositör
af mässor, mariahymner m. m. blef han mindre
berömd än som samlare och skriftställare. Af
stor vikt är i synnerhet hans Antiphonaire de
Saint Grégoire U851), utgörande ett faksimile
af det i "neumer" noterade antifonarium, som
finnes i S:t Gallen, jämte historisk-kritiska
kommentarer. Vidare märkes Esthétique,
théorie et pratique du chant gréyorien <1855).
A. L.*

Lambin [läbä’], D e n i s (D i o n y s i u s L
a m-biuus), fransk filolog, f. 1516, d. 1572 som
professor i grekiska vid College royal i Paris,
skattades länge ganska högt för sina editioner af
Horatius <1561; senaste uppl. 1829-30), Lucretius
(1564), Cicero (1566), Cornclius Ncpos (1569),
Demosthenes (1570) och Plautus (1577). L:s pedantiska
omständlighet gaf upphof till det franska verbet
Lambiner (söla, vara långsam i vändningarna).

Lambinus, Dionysius. Se Lambin.

Lambohof, herresäte i Slaka socken, Östergötlands län,
omkr. 6 km. s. ö. om Linköping, 2 mtl frälsesäteri
med underlydande l mtl Boarp, tax. till 78,000
kr. (1910)" L. kan anses som ett typiskt och vackert
exempel på rokokotidens mindre herrgårdar, bebyggdt
med en envåningshufvudbyggnad af trä med brutet
tak och två mindre flygelbyggnader. Anläggningen
härrör från 1762 och 1763. Gården nar förr hetat
Bosgården och Lammatorp. Under 1600-talet egdes den
af släkten Rosenstråle, öfvergick mot århundradets
slut genom giftermål till släkten Rosenstjerna
samt 1740 till släkten Sinclair. Efter att ett
par årtionden ha varit från denna återkom L. 1856
till den, till grefve H. Sinclair, hvars änka,
grcfvinnan Amalia Sinclair, f. von Holst, nu eger det.
Wbg.

Lambnv [läbwa’]. Wilhelm, grefve, kejserlig
trupphöfding under 30-åriga kriget, f. i spanska
Nederländerna, d. 1659 i Böhmen, togs som öfverste
i Wallensteins här till fånga af svenskarna i slaget
vid Liitzen (1632), utnämndes efter återvunnen frihet
af WaHenstein till generalmajor, men svek denne kort
före katastrofen i Eger samt belönades af kejsaren
med gods .och friherrevärdighet. 1636 belägrade han
länge, men förgäfves, Hanau, använ-

des under de följande åren i Nederländerna
samt slog fransmännen 1640 vid Ärras och 1641
vid Marfée, hvarefter han befordrades till
fälttyg-mästare. Återkallad till Tyskland, lät
han 1642 öfverrumpla sig af franske marskalken
Gué-briant i sitt läger nära Kempen, hvarvid 1,500
man kejserliga stupade och han själf med 4,000 man
råkade i fångenskap. Sedan han efter ett år fått
los-köpa sig, förde han som fältmarskalk befälet
öfver kejserliga trupperna i nordvästra Tyskland
under det sista krigsåret, lefde efter fredsslutet
(1648) på sina gods i Böhmen och blef 1649 grefve.

Lambrecht, guldsmed i Stockholm, gjorde,
enl. Messenius’ "Scondia illustrata", 1405 ett nytt,
praktfullt skrin till de i Uppsala domkyrkas ego
befintliga Erik den heliges reliker, till hvars
förgyllning åtgick icke mindre än 534 engelska
nobler. *<L aug. 1414 kvitterar L. en summa, som han
mottagit af Uppsala domkapitel "to des schrins behof"
(S:t Eriks skrin). I Stockholms stads jordebok omtalas
L. ännu 1441 som guldsmed. Det Erik den heliges
skrin, som L. förfärdigade, finnes ej mera i behåll
(se Eriks skrin). Upk d. y.

Lambrecht målare. Se Lambrechts, A.

Lambrechts, Arent, målare från Emden i Ostfricsland,
anställd i svenska hofvets tjänst sedan 1557
och verksam i Kalmar, Borgholm, Vadstena och
Stockholm. Ett bevaradt arbete af honom, dekorationen
af grå salen i Kalmar slott, med målningar i grisaille
jämte blå och röda toner, arkitektoniska perspektiv
samt scener ur Simsons historia, visar, att konstnären
tillhörde den italieniserande riktningen inom
1500-talets nederländska måleri. L. är identisk med
den Lambrecht målare, som förekommer i handlingarna.
A. L. R.

Lambrechts, Mörten T) i d r i k Emil, norsk jurist,
politiker, f. 4 okt. 1824 i Kristiania, d. där 28
maj 1900, blef 1866 justitiarius i Kristiania byret
samt 1872 assessor och 1887 justitiarius i Höiesteret,
spelade en betydande roll i stortingen 1869, 1871-73,
1874-76, 1880-82, där han representerade Kristiania
och tillrTrde den konservativa riktningen, ehuru
mera moderat än de öfrige representanterna för
hufvudstaden. O. A. ö.

Lambrequin [labrokä’]. fr., en från hiälmen
som prydnad nedhängande, i flikar utskuren duk,
hiälm-täcke (se d. o.). Härur har utvecklat sig
bctydolscn af en på liknande sätt i längre och
kortare flikar utskuren kappa eller draperi öfver
en fönster- eller dörröppning, kring ett sängtak
eller en tronhimmel, ofta med tofsar anbragta mellan
flikarna. Stundom finnes denna kappa utförd äfven
i trä eller i bleck. Formmotivet har gått öfver
i den kcramiska slöjden, där det mot slutet af
1600-talet ofta förekommer som målad dekoration å
fransk fajans, särskildt å Rouenfajanscn, samt å
Delftfajansen, liksom ej sällan å s. k. ostincliskt,
d. v. s. kinesiskt eller japanskt. porslin.
Upk.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free